Jag känner mig hjälplös

Jag kan kolla upp det
Men samtidigt så kan det vara skönt för henne att vara nära mig men att det ändå händer något runt henne...och på mitt jobb kan jag gå ifrån nästan när som helst om hon vill prata

Jag är själv inte förälder, men det måste vara bland det värsta som man kan uppleva. Bara det att ni har så bra relation att hon kan berätta en sådan sak för dig tror jag kommer att vara till en stor hjälp för henne. Ett tips är att ta hjälp av professionella och den hjälp ni kan få där ni bor. Du ska finnas där som stöd i form av hennes mamma, men hon kan behöva mer hjälp än så. I många kommuner finns det ganska bra hjälp att få i form av samtalskontakt, stödgrupper etc. Försök att själv ta hjälp från någon (ex en nära vän), så att du inte behöver vara den starka hela tiden. Prata mycket om det som hänt, men försök också att hitta på något roligt, något positivt och livsbekräftande.

Jag tänkter på er, och sänder varma tankar till er. Ni kommer att ta er igenom detta. Hoppas att han får det straff han förtjänar...

fan....det har blivit någe fel med bokningarna så min dotter sitter fast i oslo c nu....det går inget till gbg förän runt 8 i morgon bitti.....det är ju det sista hon behöver just nu att sitta på en central i 9 timmar själv bland pundare och gäng...önskar att jag kunde göra mer för henne än att ha telefonkontakt....det kommer att bli en låååååång natt

Jag blir så ledsen, arg och sorgsen när jag läser ditt inlägg...

Många kramar till er båda!

Min dotter kom med en buss från oslo iaf och hon kom in i min famn 03.00 i natt.....en lång kram som gjorde oss båda gott.
vi satt och pratade lite och sen lade vi oss....vi har ätit en stor frukost där hon bara åt en halv macka och hennes ögon är tomma....hon försöker hålla humöret uppe men jag har sagt att hon inte behöver det utan vill hon gråta så är det mer än ok.
hon kommer själv och vill kramas och jag ger henne den tid hon behöver och jag försöker vara som vanligt...ska ta med henne ut och måla stenar sen....får putta lite på henne så att hon får lite annat att tänka på fast i sin takt

Du är en stark mamma! Håll ut så med tiden läker dessa sår,du är verkligen jätteduktig. Ta hand om din dotter och glöm inte bort dig själv.
*KRAM*

tank vilken tjej som ringer sin mamma endå, jag berättade inget för min päron, ta hand om varandra och tiden läker alla sår. tur att det är semester så ni kan vara tillsamman på ett " avslappnat" sätt! lycka till! stor kram

Ow...hur kan man göra så mot varandra?!!!!!
Jag verkligen hoppas det besta för din dötter och till dig.
Kram...

Usch vad jag lider med er båda - det är fruktansvärt att sådant händer!! Din dotter är säkert väldigt glad över att ha dig som mamma och jag hoppas att ni får lugn och ro tillsammans! Önskar er allt gott som går, även om det kommer att ta tid! Lycka till och ta hand om varandra! Kramar!

jag har 5 barn och alla mina barn vet att dom kan komma till mig med vad som helst när som helst....jag finns här för dom när dom behöver mig....jag kan tala om för dom när dom gör fel men också berömma dom när dom (oftast) gör något bra....jag säger alltid vad jag tycker (får ofta skit för det) men mina barn har personligen tackat mig för min uppriktighet. jag ställer alltid upp så långt det är möjligt.
Mina barn är en förlägning av mig och jag vill att dom ska bli självständiga och klara sig bra fast ändå kunna falla tillbaka på mig...och det funkar ju för min dotter kom till mig nu....hon sover just nu i soffan som en liten boll med knäna vid hakan....ska väcka henne nu för maten är klar....sen blir det en promenad....

Tack alla ni här för ert stöd och era tankar.