Någon so brutit kontakten med familjemedlem..

Jag bröt med min far. Ångrar mig inte en sekund. Han var en alkoliserad hustrumisshandlare och en elak faan över lag. Han hade inte gjort mig personligen något men han misshandlade både min mamma och min syster. Jag visste aldrig hur det skulle vara när jag kom hem på besök, jag var ständigt nervig när han var i närheten, man visste liksom aldrig vad som skulle hända, när han skulle "tappa humöret".

Han dog ca. 5 år efter jag "sa upp bekantskapen" och vi pratade aldrig efter det, men jag har har ingen ånger över det. Mitt liv blev bättre när jag slapp ständigt oroa mig över hans temprament eller vilket tillstånd jag skulle hitta min mamma i.

Lycka till, hur du än gör.

// P

Jag har brytit kontakten med min far, pga hans alkoholism, misshadel på mig och min mor. Det är bara en liten del av vad han gjort och försökt göra mig. Har även fått bryta kontakten med alla släkt på hans sida. Inget jag egentligen ville men hade inget val eftersom dom flesta inte förstog mig mm..
Ibland kan jag mycket kostigt nog sakna honom, eller en pappa ialf.
Vet att jag gjort rätt men hoppas väl på att han ändrar på sig nångång...

Jag känner att man kan inte älska en person anbart för att man är släkt, gör han mig och mina kära illa så är det kanske bäst såhär. Det är en sån kontrast mot min mormor - hon är världens bästa coh jag kan inte tänka mig ett liv utan henne.
(Dom är inte gifta länger. det var flera år sedan hon gifte om sig med en ny man som är jätte go.)

Jag har brutit med min syster. Ligger så mycket bakom. Men Hon var expert på att få en att må sååå dåligt och ja allt där till. Det var bara hon ingen anna. Så nä, jagförsökte i julas men det gick inte hon sårade mig igen. Så jag har lagt henne på hyllan. Har inte bjudit henne på mitt bröllop.

Det är ju er dag och jag tycker att man ska tillföra allt positivt och inte bjuda gäster som inte mår bra av att ha där...

Jag har sedan 8 år inte haft någon kontakt med min mor och jag mår så mycket bättre nu... så ja jag gjorde rätt när jag bröt iaf

Jag blir så imponerad av alla ni som skrivit att ni brutit med nån familjemedlem som skadat er på ena eller andra sättet och att ni tagit rätt beslut ! Det är klar att man ska bryta med vem det vara må om den personen får en att må dåligt ! Jag bröt med min bror för 13 år sedan pga att han inte tålde min man och att det bara var fel på våra snälla föräldrar och inte honom osv...(är änka men snart gift igen ) Nu har åren gått och jag har tagit kontakt med honom per tel och vi ska träffas eftersom han inte ens träffat mina 2 barn. Dessutom har jag en ny man nu som han kanske tolererar bättre. Man blir äldre och glömmer. Vi har inte bjudit honom på bröllopet för det är fel tillfälle att försöka reparera nåt så gammalt, dessutom skulle min mamma(som är enormt bitter på honom) fara illa av det.

Min blivande make har brutit med sin syster, hon har grava psykiska problem som hon vägrar söka hjälp för och plågar och kontrollerar hela familjen. Det var otroligt svårt för honom att bryta med henne då de alltid umgåtts mycket och han bara har ett syskon men jag märker att han mår mycket bättre nu när han är fri från henne.

Jag har brutit med min farmor. Och nu är det väldigt nära att det ska brytas med min morbror oxå.

Min farmor är den mest egoistiska människa som finns, hon är manipulativ och älskvärd utåt, så de som känner henne ytligt kan inte förstå varför jag är så "dum" som förnekar min farmor rätten att umgås med sitt barnbarnsbarn.

För det är så det låter utåt. Till pappa och mig säger hon att hon inte vill ha oss, att hon aldrig velat ha barn. Hon vet inte ens vad min dotter heter. Ändå sitter hon och halvgrinar framför sina vänner och skyller på hur elak jag är. ?????????????????????

Nä såna människor mår man bäst av att slippa.

Jag har varken bjudit farmor, morbror eller moster på bröllopet. Kommer att få massa skit för det från "folk" men det struntar jag blankt i. Ska de komma på mitt bröllop kommer jag att vara spänd som en stålfjäder och må dåligt över allt som varit.

NEJ våga vägra eländig släkt på ens (förhoppningsvis) lyckligaste dag!