Tjejkompis?

Andreas flicka,

jag har inga problem med att han har en tjejkompis, även om det känns ovant för att han inte haft det förut under den tiden som vi varit tillsammans. Jag tror inte på att hon skulle stå närmare honom än jag så länge det bara handlar om att vara vänner.

Vi har pratat ganska mycket om den nya vänskapen och han tycker att det känns olustigt med dom sms:en han fått. Sen tycker han att det är lite konstigt att hon ringer så ofta men det kanske är en övergående fas?
Han säger själv att han varit väldigt tydlig med att det inte kommer att bli mer än kompiskontakt då han är tillsammans med mig och nöjd med det.

Dethär med att hon ringer så ofta kan bero på att hon nyligen blivit lämnad av sin pojkvän och genomgått en separation. Det verkar som att hon är helt förundrad över att det finns killar som min pojkvän, som faktiskt kan prata om känslor och förhållanden..

Andreas flicka,

jag har inga problem med att han har en tjejkompis, även om det känns ovant för att han inte haft det förut under den tiden som vi varit tillsammans. Jag tror inte på att hon skulle stå närmare honom än jag så länge det bara handlar om att vara vänner.

Vi har pratat ganska mycket om den nya vänskapen och han tycker att det känns olustigt med dom sms:en han fått. Sen tycker han att det är lite konstigt att hon ringer så ofta men det kanske är en övergående fas?
Han säger själv att han varit väldigt tydlig med att det inte kommer att bli mer än kompiskontakt då han är tillsammans med mig och nöjd med det.

Dethär med att hon ringer så ofta kan bero på att hon nyligen blivit lämnad av sin pojkvän och genomgått en separation. Det verkar som att hon är helt förundrad över att det finns killar som min pojkvän, som faktiskt kan prata om känslor och förhållanden..

Hoppsan,det var inte meningen att posta inlägget två gånger..!

rosesarered - Jag tycker du verkar ha en väldigt sund inställning till det hela. Det gör ju mycket att man är trygg i sitt förhållande och litar på sin partner. Om ni vet båda att ni inte är intresserade av andra, så är det ju egentligen inget problem att någon blir förtjust i ens partner, annat än att situationen för/med den tredje personen kan bli komplicerad. Vad tror du om det som föreslagits ovan att t.ex. bjuda hem tjejen på middag för att så tydligt som möjligt visa att det är ni (du och din sambo) som gäller, men att hon är välkommen som vän till er?

Jag är väldigt trygg i vårt förhållande och känner mig inte svartsjuk. Är 100% säker på att han älskar mig och bara vill ha mig.

Har fått bra råd av alla och jag tror att det är som ni säger, att det egentligen är min pojkvän som ska vara tydlig och visa var gränserna går.
Jag vill inte vara med första gången dom ska träffas efter det första mötet, det är ju trots allt hans kompis..
Men med tiden så kan jag tänka mig bjuda hem henne hit och att vi kanske kan umgås alla tre.
Sen tänker jag säga till min pojkvän att hon gärna får ringa hit hem på hemtelefonen istället för att ringa då han är på jobbet.

rosesarered - hann inte hit och skriva något innan ditt senaste inlägg. Tycker att du kommit till mycket sunda slutsatser! Själv är jag inte svartsjuk av mig och det är inte maken heller, båda har både nya och gamla vänner av motsatt kön och som du skriver så är de vanliga vänner som ringer hem på hemtelefonen. Jag träffar mina killkompisar utan maken ibland och med en öppen kommunikation funkar det jättebra för alla inblandade parter. Maken umgås inte så mycket IRL med sina tjejkompisar, pga avstånd, men har annan kontakt med dem.

Jag tycker det låter väldigt bra iaf att din pojkvän berättar allt för dig, då undanhåller ju inte han något iaf. Han får kanske ta en diskussion med tjejen och förklara att han är upptagen och älskar dig och att det inte finns en chans för mer än vänskap. Jag tycker som någon annan skrev att det är bra att sambon har tjejkompisar, sålänge han är öppen med det och inte försöka smussla med att han träffar tjejkompisar.

Jag förstår att man kan se olika på saken. De flesta som har svarat här verkar vara helt lugna med att deras män umgås med nya tjejkompisar. Har frågat runt lite i min kompiskrets och de har ungefär samma åsikt som jag.

Jag tänker så här. Båda vi jobbar ganska mycket och har krävande arbeten båda två. Båda försöker att träffa vänner så ofta vi kan, men det blir tyvärr bara några gånger i månaden. Allas (i vår bekantskapskrets) situation ser ut som vår. Om det t.o.m är svårt att komma iväg på en fika med sina bäta vänner, hur ska man då kunna acceptera att han träffar en annan tjej, dessutom ny, som vän. Jag förstår inte riktigt det.

Jag undrar också bara hur man kan kalla någon kompis som man har träffat 1 gång i hela sitt liv. Även om man har kommit väl överens?

Tattar-Emma

Jag förstår inte var det sunda ligger i för en man att ha en kvinnlig vän? Det är väl varken eller?