Hur blev Ni friade till?

Min sambo är från Norrland så han ville att jag, från Göteborg, skulle lära mig att fiska och leva lite vildmarksliv. Vi var ute vid en sjö någonstans i Tornedalen när han, efter att ha fått igång en brasa helt plötsligt blev nervös, och sa "älskling..." samtidigt som han gick ner på ett knä...
Tårarna började rinna med en gång på mig och det kändes så overkligt men det var så äkta på något sätt. Vi var inte uppklädda, tvärtom med gummistövlar och keps med myggnät Men jag kommer aldrig glömma bilden av honom där på ett knä vid brasan....helt underbart!!

Vi hade pratat lite löst om förlovning och giftermål. Jag ville absolut gifta mig inom ett år från förlovningen och inte gå och "bara" vara förlovade i flera år. Och han ville absolut fria, inte att vi bestämde gemensamt att nu förlovar vi oss. Men jag trodde ändå att det skulle dröja ett par år till...

Så skulle vi ha 4 veckors semester tillsammans förra sommaren. Vi skulle tälta oss upp längs västkusten och sedan tillbaka hem igen. Vad jag inte visste var att han hade ringar med sig - ett par begagnade, slitna ringar som han fick låna från guldsmeden mot att vi köpte de riktiga ringarna där sen. De hade han i plånboken under semestern och bara väntade på rätt tillfälle.

När vi åkte förbi mina föräldrar i ett par dagar så passade han på att be om deras "välsignelse" när jag gått och lagt mig. Många lyckliga tårar där, och mamma fick honom att lova att jag skulle ringa så fort det var gjort.

Då och då verkade det som om det var rätt tillfälle, men alltid gick någonting fel; någon snodde hans tröja, det blev dåligt väder, fiskmåsar sket på oss... "Rätt" tillfälle infann sig helt enkelt aldrig och semestern tog slut. Han bestämde sig för att fria när det kändes rätt istället för att vänta på att hela situationen skulle vara perfekt.

Vi hade varit hemma från semestern i ungefär två veckor. Hade precis älskat och jag stod i duschen. Han sprang omkring utanför badrummet och flinade och var alldeles uppstressad, jag fattade ingenting men tyckte det var lite konstigt. När jag var klar så bad han mig att sätta mig i soffan. Han satte sig grensle över mig. Med tårar i ögonen (han säger såhär efteråt att han knappt såg mig för alla tårar) så berättade han hur mycket han älskade mig och frågade om jag ville gifta mig med honom. Jag sa ja såklart.

Ringde upp mamma på en gång, som hade börjat tro att han ångrat sig eftersom det dröjde så...

Och på dagen ett år senare gifter vi oss!

Jag och min kille bakade pepparkaks-hus. Han gick ner på knä. Jag blev dock inte överraskad utan hade haft det på känn någon vecka innan. och då gått omkring och mått fysiskt illa.

Det var den 29/9-05 (en vanlig torsdag) som jag fick skjuts hem av min handledare. Sista klassen jag undervisade i slutade redan vid 13-tiden, men sen satt jag och min handledare och gick igenom dagen samt rättade lite prov. Hon hade fått tydlig order från min sambo att jag inte fick vara hemma förrän 16-tiden (hon visste vad som skulle hända).

Jag kom hem och när jag öppnade dörren till lägenheten såg jag ett hav av rosor på en bänk i hallen, vidare in i lägenheten stod det en massa rosor i stora buketter, i fönstren, på soffbordet, löst i bokhyllan. Där det fanns plats fanns det rosor. Det visade sig att han hade köpt 1000 röda rosor och lagt ut dem i hela lägenheten.

När jag väl hade kommit in i lägenheten och den värsta ckocken hade lagt sig går han ner på knä och friar. Efter det drack vi champagne och han lagade en god trerätters; parmaskinka med fikon, ruccola och parmesan, oxfile med äppelkompott och kantareller och till sist en after eight parfait med hallonsås.

Efter middagen ringde vi till mina föräldrar, som visste om vad som skulle hända då min sambo hade ringt och pratat med min pappa. Efter det drog vi ur telefonen då min mamma ringde runt till gud och alla människor. Vi ville vara i fred.

Dagen efter fick jag ledigt från min praktik och vi gick ut och letade ringa tillsammans.

En dag jag aldrig kommer att glömma och om några veckor är det dags att skapa nya oförglömliga minnen.

Jag hittade rosor några veckor efteråt, i frysen, i garderober i mina skor och andra ställen som man inte tittar så ofta och då kunde jag komma på mig själv att le.

Vi hade planerat en semester till tyskland, 5 dagars precis innan midsommar i fjol, vi skulle bila dit och bo på ett jättefint slott :) Vi körde, och körde och när vi nästan var framme vid avfarten på motorvägen säger min kära sambo att vi struntar i det och kör vidare, jag blev lite paff och hysterisk... men han bara skrattade och sa att han ville hellre åka till prag för att slottet låg i en liten stad där det inte fanns något att göra så vi skulle nog få tråkigt... och visst det hade han väl kanske rätt i men jag hatar överraskningar så, nu hade jag inte med mig rätt kläder osv. var tvungen att tjura lite även om jag egentligen blev glad för jag gillar prag Vi kom till prag och bodde jättefint, han hade redan bokat och allt. Shoppade, åt gott och myste. Näst sista kvällen sitter vi på hotellrummet efter att vi varit ute och ätit och pratar och då frågar han om jag fortfarande vill till slottet, och det vill jag givetvis... så vi började packa, gick upp 4 nästa morgon och chekade ut och körde mot tyskland... Vi kom till slottet som var sååååå fint och det fanns 1 rum kvar ;) Lite tur ska man väl ha. Jag vilade någon timme medan min sambo gick ut en runda i byn sa han... hmmmm lät inte likt honom men jag var så trött så jag somnade direkt. På kvällen gick vi ner i slottskällaren för middag, 3 rätters *mums* efteråt var vi så mätta så vi bestämde oss för att gå en runda i slottsparken, underbart vackert... Vi stannade till nere vid bäcken som flöt igenom och där tog han ett djupt andetag och gick sedan ner på knä och friade ;) ;) Jag blev överlycklig och han grät i floder för han hade varit så nervös, han har inte långt till tårarna Han sa då att vi skulle gå ner igen i restaurangen och där blev vi gratulerade och kyld champagne med chokladdoppade jordgubbar var redan utserverade... Detta var en av de lyckligaste stunderna i mitt liv och nu är det bara 19 dagar kvar till vi blir man och fru.

Glömde tillägga att när han var ute och gick i byn hade han ringt till min kära far och "bett om min hand" *hihi* så gulligt! Han samlade massor av mod också så de hade pratat en lång stund, märktes på hans teleräkning sen *grrr* han ville mest berätta det innan och sen har min pappa alltid skojat om att är det någon som vill gifta sig med mig så måste de be om lov hos honom först *haha* han skojar juh men tyckte det var en fin gest av min m2b att ringa till honom.

Jag trodde jag hade tappat bort eller blivit bestulen på en ring men det var sambon som hade tagit den ur mitt smyckeskrin, åkt till Arlanda och tagit flyget till Helsingfors och till min pappa för att be om min hand samt lämnade min ring hos honom för rätt strl, då han är guldsmed, för att han skulle göra en ring som min sambo ville fria med.

Ringen kom till posten och min sambo hämtade ut den och åkte till min mamma och bad om min hand, så båda föräldrarna har svarat ja och en kväll överraskade han mig totalt genom att fråga om jag ville göra honom äran att bli hans fru och jag svarade självklart ja. Gifter oss 29/9

Vad trevligt att läsa om alla frierier, så romantiskt :) . Själv drömde jag om den dagen, men tyvärr blev jag inte friad till :( och inte friade jag heller.

Den 29 februari 2008 blir vi ändå man och fru, hur då.....

...ärligt talat vet jag inte hur det gick till, men det var så naturligt efter 12 år ihop och ett barn så helt plötsligt hade vi bokat kyrka och resten och nu planerar vi för fullt. Min m2b vet inte heller hur det gick till.

Men lyllo er som ändå blivit friade till, hur romantiskt som helst. Vad säger jag till mina vänner när det frågar om frieriet .....öh...vet inte.

Vilka härliga berättelser, tänk att det inte spelar någon roll vad man gör eller hur man ser ut för man blir bara så lycklig ändå.

Vi var på semester i Sydamerika i vintras och i hemlighet hoppades jag att han skulle fria, men sen blev jag magsjuk och glömde bort det alldeles totalt.

Några månader senare var vi ute och firade vår 4-årsdag en torsdag och åt en lyxig middag med massor av vin och avslutade hemma på soffan med drinkar och lite mys. Jag hade bytt om till pyjamas och anade ingenting alls när min kille plötsligt går ner på knä och friar. Jag blev så otroligt lycklig och överraskad och han kunde verkligen inte valt ett bättre tillfälle - vi hade ju haft en så fantastiskt bra kväll och var verkligen glada och förälskade. Vi gifter oss till våren.

Jag fick även veta i efterhand att han hade tänkt fria på semestern men eftersom jag var så sjuk fick ringarna ligga kvar i resväskan och vänta på bättre tider!