råd om bidrag till bröllop

Vi betalar själva för vårt bröllop och gör budget efter det. Båda våra föräldrar har frågat om vi vill ha bidrag (min mamma frågade tom hur mycket vi förväntade oss och jag svarade ingentig!) men vi säger att de inte får bidra till vårat bröllop, men däremot gärna, som alla andra gäster, bidra till vår bröllopsresa. Vi har oxå varit noga med att tala om att vi inte tänker diskutera summorna med någon annan.

Så om ni ska åka på resa efteråt så kan ju det upplägget vara en idé.

Annars skulle jag nog inte ta upp det. Om de i efterhand kommer på att de vill skänka er pengar så kan de ju göra det ändå.

Vi betalade vart bröllop själva, men min pappa bidrog med samma summa som din syster fick. Vi tjänar bada ok, men min pappa har det bättre ekonomiskt ställt än vi, sa jag tyckte det kändes ok.

Min svärmor erbjöd sig ocksa att ge oss lika mycket, men hon är ensamstaende med en skulle jag tippa inte särskilt hög lön, sa det kändes inte ok att ta emot hennes pengar. Vi tackade helt enkelt för erbjudandet och sa att vi gärna tar emot det om det blir tight, vilket det aldrig blev.

Min mamma erbjöd sig aldrig att betala nagot, vilket ocksa är ok eftersom även hon är ensamstaende och inte har sa bra ekonomi. Hon propsade dock pa att ett visst inslag skulle vara med, vilket vi tyckte var för dyrt. Da erbjöd hon sig att betala det tillsammans med mina mostrar, vilket jag tyckte var ok. Vi sa dock tydligt att vi inte ville ha det istället för presenter, för da skulle vi hellre välja presenter och att betala det billigare alternativet själva. Mamma sa ocksa klart och tydligt: "Ni far ju presenter ocksa!"

Och vad händer? Vi far det dyra alternativet i present av halva släkten. Jag blev lite besviken, kanske bortskämt, jag vet, men sa var det... Jag tycker om att ha saker som jag vet att jag fick av vissa personer i bröllopspresent, och nu har vi "bara" minnet av den här grejjen.

Förlat - nu snodde jag din trad! Jag har bara gatt och varit lite smabesviken pa det här och det passade liksom i sammanhanget.

Jag har inte sagt nat till mamma, och det är nog bäst att det förblir sa...

På landet Juli 2006: Ja det var ju lite dumt som det blev. Visste dina mostrar om att de bidrog till något som din mamma absolut ville ha med, och som ni inte tyckte var viktigt själva? För i så fall var det ju snålt av dem att inte ge presenter tycker jag. Bidrog dem i tron att de hjälpte er betala för något ni ville ha så får du ju inte klandra dem utan då var det ju istället dumt av din mamma att propsa på något på det sättet... På bekostnad av era presenter.

Ni kan ju lite snyggt prata om planeringen kring bröllopet med dem och nämna att "oj vad kostnaderna drar iväg". Och kanske insinuera lite om att ni inte vet vad ni ska välja... Om det inte kommer nån reaktion från dem då tycker jag ni inte borde ha med dem i planeringen. Då tänker de sig nog inte att ge er nåt bidrag och i så fall får ni planera utifrån det. Om de sen ger er nåt kan ni ha det som ett bonus: lyxa till bröllopsresan med eller lägga på nåt annat. Men fråga inte rakt ut om de tänker betala.

jag skulle inte prata om det alls. Planera ert bröllop som om ni inte har deras pengar och sen om dom betalar så får ni ju en trevlig överraskning.

Säg ingenting, planera bröllopet utifrån de pengar ni har. Varför ska det andra föräldraparet bli besvikna om de inte får bidra i pengar, kan de inte lika gärna bli besvikna över att de förutsätts/tillfrågas om att betala pengar för sina vuxna, självförsörjande barn? (Magdalena Ribbing på dn.se tycker ju det är helt märkligt att föräldrar ska betala för sina barns bröllop i dagens samhälle.) Så om de ber att få hjälpa till, absolut, ta emot med glädje, men fråga inte.

Jag kan inte svara för några andra men mina föräldrar ser det nog som en oerhört fin gåva att få ge mig.
De är så glada för min skull att jag äntligen har hittat rätt så de ser det nog som lite av en ära att få hjälpa mig.

Men hade de inte erbjudit sig när det gäller mig och min syster hade jag nog inte räknat med att de skulle betala nåt.

Usch vad svårt. Jag skulle tycka det var jobbigt att veta att man får en summa av ett föräldrapar och inte veta hur man ska göra med det andra.

Om man inte säger något kan det ju verka som om man undanhåller det, men om man säger något kan det ju verka som att man påtalar det enbart för att föräldrapar nr 2 ska känna sig nödgade att bidra...eller meddela att de inte bidrar...

Iom att det är hans föräldrar det rör så skulle jag lämna det till honom; ekonomi är ett känsligt kapitel.

Mina föräldrar hjälper oss att betala allt vad musik heter. Solister/dansband osv. Men vi har ingen anning om vad hans föräldrar vill bidra med något mer än att de köpte hans lillasysters brudnäbbsklänning. Men jag är glad för det!

Våra föräldrar har väldigt olika ekonomiska förutsättningar. Från hans sida har vi inte räknat med några bidrag, även om det nu (6 veckor innan) verkar som om de vill betala lokalhyran åt oss. Roligt, men inget som vi räknat med.

Vi har så tur att min mor&hennes make just sålt huset och flyttat till lägenhet, och därför har ganska gott om pengar. De har erbjudit oss ett räntefritt lån som täcker största delen av våra utgifter, vilket vi med glädje accepterade.

Från min far&hans fru får vi en hel del praktisk hjälp, men ingen ekonomisk. Helt okej även det.