Jag hatar otrohet och när jag läser det du skriver förstår jag att detta tynger ditt samvete. Hamnade själv i en liknande situation för några år sedan där min dåvarande träffade en ny bakom min rygg under några månader. När det sen uppdagades slängde han ut mig(det var hans lägenhet) vilket resulterade i att jag i panik fick flytta hem till mor & far eftersom jag inte hade någon annanstans att ta vägen.

Hade han varit ärlig från början hade jag antagligen tagit det "lättare" och kunnat hittat mig ett boende utan tumult och gått vidare på ett annat sätt.

Det stora misstaget han gjorde sen var att han trodde han kunde få mig tillbaka då det visade sig att hon inte ville ha honom längre. Då hade jag ju gått vidare och var inte längre intresserad.

Så det bästa är nog att avsluta det gamla ordentligt innan man kastar sig in i något nytt och att man verkligen tänker till på om det är värt det.

Hans misstag var att han tänkte med något annat och gick miste om mig som han i själva verket fortfarande älskade.

Men om du verkligen inte har kvar några såna känslor för din sambo tycker jag att du ska lämna och inte "luta" dig tillbaka på förhållandet som en trygghet om det inte skulle fungera med den andre mannen.

Tror att allt för många gör det misstaget.
Hoppas på att allting verkligen blir som du vill ha det men glöm inte att ta hänsyn till din sambo, han behöver din ärlighet för att kunna leva ett lyckligt liv. Hade inte du velat det om det varit tvärtom?