Förlossningsrädsla?

Anledningen till att barnmorskor och läkare helst vill att man ska föda vaginalt är för att förlossningen är viktigt bl.a. för att barnet ska förberedas inför "världen utanför" och komma igång med andningen. Dessutom ÄR det alltid en stor risk med operationer.

Och förlossningsrädsla går ofta att bota, precis som vilken fobi som helst. Personligen tycker jag det bästa är att försöka komma tillrätta med sin förlossningsrädsla (om inte annat så kanske inför nästa barn) men jag förstår att det i vissa fall kan vara svårt och nästan omöjligt.

Oavsett hur det blir kejsarsnitt eller vaginal förlossning hoppas jag det går bra för dig och ditt barn .

Tack Malin22, det värmer!

Hej igen.
Ja, man känner ju inte riktigt igen sig i underlivet i början, men man blir ju bättre och bättre allt eftersom. Man måste ju tyvärr jobba med knipövningar, inget kul alls, men nödvändigt.
Har fått 3 barn som alla vägt över 4 kg.
Men jag tror inte att min M2B har något att klaga på Har ett jättebra sexliv-när vi orkar...
Man får nog acceptera att för många så blir inte sexlivet riktigt detsamma under en tid efter förlossningen, men det kan bero lika mycket eller mer på sömnbrist, än att man känner sig annorlunda i underlivet.

Blivande fru Mattsson

Jag undrar hur det känns att genomgå en vanlig förlossning med ryggmärgsbedövning? Är det helskumt? Har hört folk som säger att de skulle kunnat ligga där i flera dagar för att det var så "skönt" med epiduralen.
Eller är det fortfarande ganska hemskt?? :(

Hej och ursäkta. Har inte möjlighet att kolla upp BT mer än kanske 1-2 ggr/dag. Därför sena svar.
Fick ryggmärgsbedövning vid 1:a och 3:e förlossningen. Den 1:a gången tog den nog lite annorlunda. Kände mig väldigt darrig i benen efteråt. Men jag kan försäkra att själva bedövningen var helt ok. Då är jag ändå skiträdd! Men han som la den var så duktig så det kändes inte alls mycket.
Sista gången hade jag ändå större nytta av den, det6 var verkligen som att "värktopparna" kapades av. Inte så man blir helt smärtfri, men ändå helt uthärdligt.
Så har det varit för mig, kanske helt annorlunda för någon annan.
Och akupunkturen gjorde mig härligt dåsig och avslappnad.
Bra att ha med: Stoor godispåse med favoriterna, en inspelad cd med dina favoritlåtar. Många väljer lugn och kanske klassisk musik, jag hade blandat.
Min sista lilla prinsessa föddes till världens hårdrocksmusik. Himla bra att ta
i litegrann extra till sån musik! Barnmorskorna fnissade allt lite åt detta.

Som førlossningslækare kanske jag kan bidra med min syn. Førstagångs-kejsarsnitt ær generellt en lætt operation. Ca 1/100 får omedelbara kirurgiska komplikationer, t ex skada på urinblåsan (innebær t ex kateter i ca 1 v efteråt). Ungefær 7% bløder øver 1 liter vid operationen, som kan gøra blodtransfusion nødvændig (risk før øverføring av virus, allvarliga blodtrycksfall med feber mm). Efteråt har du økad risk før infektion (ffa 1-2 veckor) som kan leda till sammanvæxningar i magen, med risk før barnløshet, tarmvred och svåra eventuella operationer i framtiden (t ex ett urakut kejsarsnitt som ær nødvændigt pga dåliga fosterljud tar alldeles før lång tid med CP-skada som føljd, om du får tjocktarmscancer i 55 års åldern kan den bli svåropererad etc). Man har økad risk før proppar generellt (1/1000 gravida) under graviditet/efter førlossning och den økar ænnu mer om du dessutom opereras. Dødligheten i samband med kejsarsnitt ær obetydligt økad jæmført med vanlig førlossning, men beror fræmst på propp i lungan. Senare kan man få missprydande bråck i ærret, men sællan fula ærr på annat sætt. Magen återhæmtar inte formen snabbare æn efter vanlig førlossning. Tværtom ska du helst undvika att træna længre tid efteråt.
Vid kommande graviditeter har man økad risk før missfall, utomkvædshavandeskap och att barnet dør føre førlossningen. Risken før att moderkakan ska lossna før tidigt t ex økar 3 ggr. 1/200 tidigare snittade får livmoderruptur(spricker) och risken økar før antal snitt man har gjort, så att ca 5/100 får det om man har gjort >2. Faran med det ær att barnet riskerar att dø och modern likså.
Ca 2 av 100 kejsarsnittsfødda barn får en andningsstørning och læggs i respirator något dygn, detta ær vanligare vid planerade snitt mer æn 1 v føre beræknad førlossning.
Planerat kejsarsnitt føre værkstart kanske kan skydda mot analinkontinens, men inte sækert. Det skyddar inte mot framtida urininkontinens eller framfall. Tyværr!
Man kan sæga att det alltså ær ganska små sannolikheter før olika dramatiska hændelser eller några større vinster, men det ær vældigt tråkigt om det sker ibland fruktansværda saker pga ett ingrepp som kanske hade kunnat undvikas.

Det ær inte "skræmselpropaganda" lækare håller på med. Det finns massor av intresse, forskning och arbete bakom rekommendationen att føda vaginalt. Førdelen med att gå i samtal ær att man kan lægga upp en plan før bemøtande och behandling. Det viktigaste ær att barnmorskan utfør ordentligt bæckenbottenskydd før att inte brista mer æn bara "något stygn". Lita på att barnmorskor och lækare har stor erfarenhet och kompetens men prata gærna om just det som du ær rædd før. Det ær inte så slumpartat och okontrollerat som det kan verka før utomstående. Inte mer oførutsægbart æn en operation iallafall.
Hoppas att allt går bra oavsett hur du føder. Barnets fødelse ær ju bara børjan på ett litet kaos...;)

Det är väl bara att erkänna att man är rädd. Ska iofs inte ha barn nu, men det diskuteras och planeras och jag tycker det är skit-läskigt!

Men jag är precis tvärtemot många andra, är egentligen mer rädd för ett kjesarsnitt eftersom det är trots allt är en operation, och vill verkligen föda vagnialt. Men tänk om det gör sjukt ont, och om man spricker jätte-mycket och aldrig blir återställd!! Man har ju hört så mycket om kvinnor som fått hela underlivet söndertrasat och aldrig kunnat ha ett fungerade s*xliv igen, plus blivit inkontent åt alla håll... Å så tycker jag att det känns ganska jobbigt oxå att ha så många olika människor som ska springa o undersöka en hela tiden, jag vill ju inte visa upp mig hur som helst!

FruW?

Tack snälla för din information.
Nu vill jag verkligen varken föda normalt eller kejsarsnitt.......Hur ska jag nu få ut honom!
Skulle nog aldrig blivit gravid ändå! Kan lika gärna lägga mig att dö direkt då...för om det är kaos nu och det blir mer kaos när barnet kommer.....varför föder vi barn då?
Skulle köpt hund istället!

Hemskt ledsen om jag låter hemskt men mina hormoner är inte snälla just nu och läsa detta var hemskt.....må vara verkligheten men det är som sagt ovan att en rädsla är inte bara att knäppa med fingrarna så försvinner den. Nu blev jag verkligen rädd för allt.....:(

nippon,

Så ska du verkligen inte känna! *tröstkram*

Med kaos menar FruW? nog att barn kan skrika hela nätterna, bajsa och kräkas i vad som verkar ett outsinligt flöde, ständigt är förkylda o.s.v.

Som ngn skrev så har man ju betydligt större anledning att vara rädd för en operation än för en förlossning. Men som FruW? också skrev så är ju riskerna inte särskilt höga.
Personligen är jag betyligt mer rädd för att ta hand om ett barn än för att föda det! Förlossningen är jag inte alls rädd för (har hjältevisioner om att värkarna sätter igång mitt under en snöstorm när det är elvabrott och jag får föda hemma *s* jag är inte ens gravid!).

Vad hon menar är nog att det finns betydligt mindre risker vid vaginal förlossning och att det finns en anledning till att det rekommenderas.

Nippon; det som fru w har delgett är viss statistik och information, men där står INGET om hur man bör hantera extremt förlossningsrädda. No offence fru w...

Barnet mår bäst av att mamman mår bra. Att genomgå en total kris under tiden fram till och under själva födelsen gagnar inget barn.

Boka in någon typ av samtal och prata med en utbildad psykolog om dina rädslor. Du kommer klara detta bra alldeles oavsett!

Tack snälla ni! kram till er

Hej på er!

Tänkte bara smyga in att jag nu har fått ett leveransdatum till min lille plutt i magen och det känns jätte skönt.

Har fått bra hjälp av psykologer och specialister så vägen hit har inte varit så smidig. Önskar att jag inte haft mina rädslor och varit med om allt skit i livet som satt sina djupa spår. Önskar att jag också hade sett fram emot en vanlig förlossning. Men det är svårt att gå emot sig själv. Jag vill ju också ha barn trotts min förlossningsrädsla.
Vi har mött både possitiva och väldigt negativa reaktioner och man blir väldigt ledsen över att vissa inte kan respektera en för ens rädslor.

Men nu ville jag bara säga att äntligen så kan jag slappna av i 3 veckor tills han ska komma till oss, min lille ängel!

kram på er alla! :)

Grattis! Önskar er all lycka! *kram*

En spin off, kan man gora kejsarsnitt privat i Sverige?

Alltsa, i USA o England tex maste man bara ga igenom hela processen med psykologer osv om man vill fa sitt kejsarsnitt betalt av sjukvarden. Om man gar hos privatlakare sa far man valja sjalv, men man far ju da betala snittet sjalv axa (i vissa fall kan det tom ga pa ens privatforsakring, i US galler det).

Jag vet att det är bäst för barnet att föda vaginalt, trist bara att alla barnmorskor inte har kunskap om / har tid att lägga bäckenbottenskydd/mellangårdsskydd (ni vet vad jag menar, när BM håller emot i mellangården?)
Vissa Bm verkar tycka att mamman "sjåpar" sig om hon är rädd att spricka....

Det är INTE bäst för barnet i alla lägen. Särskilt om man lider av allvarlig fobi.

Kan inte nippon få glädjas nu åt detta? Jag tycker vi kan unna henne det.

Tack jocelyn,

stor kram till dig!

Var tvungen att kolla en gång om någon svarat mig men sen går jag aldrig mer in här o kollar igen! Har lärt mig att andra människor har svårt att respektera och acceptera sådana här beslut och det sårar en väldigt.
Vi är alla olika och det respekterar jag. Detta jag tog upp är ett känsligt ämne och jag har märkt att det kan väcka starka känslor hos alla. Både för oss som är rädda eller av annan orsak vill ha snitt och hos dem som är starkt emot att det görs planerade snitt utan medicinska skäl.

Jag råkar ut för detta även utanför internet.

Men ibland vill man bara ha lite stöd och då är internet både bra och dåligt. Man kan hitta jätte kära människor här och på andra trådar och det tackar jag för.
Det finns hopp för världen ändå!

Låt godheten segra!

Jag tror inte ett skvatt pa att det ar daligt for barnet att fodas med kejsarsnitt. Bade jag sjalv, flera vanner o kolleger jag traffat, vanners barn osv ar fodda med kejsarsnitt och vi ar minst lika friska, stabila, intelligenta som de som ar fodda vaginalt. Och inte har det varit storre problem med kejsarbebisarna som med de vaginala, tvartom, verkar de vaginala bebisarna haft problem med deformerade skallar, inte kommit igang med amning osv.. Men detta ar ju ingen statistisk undersokning utan vad jag erfarit i samtal med andra manniskor.

Grattis nippon, jag är verkligen glad för din skull. Iom att jag själv gick igenom samma procedur som du nu har gjort, så vet jag vilken oerhörd lättnad du känner nu när allt verkligen är spikat och bestämt.

Använd nu den sista tiden till att bara njuta och vila upp dig! Jag vet att det är svårt, men försök att inte få människors negativa åsikter om snitt att "get to you". Bry dig inte om det, även om det är svårt.
Det finns INGEN som kan säga vad som är bäst för varken dig eller barnet , mer än du själv!!!

Än en gång, stort grattis och lycka till med allt!!
*Lycka till spark i baken ;)*