Äntligen fredag del 7

Kram Hilde! Vad jag beundrar er som tar på er ett sånt ansvar för en annan människa välmående!

Och vi som oroar oss över om vi pallar vara hundvakter...

Känner precis som du Anne! Vilken tur att det finns andra som tar på sig ett sånt ansvar

Nu ska janos sova, för hon jobbar tydligen imorgon oxå

*sitter uppe o väntar på maken - han har landat väl iallafall*

Nä det blir nog inte nån sån grannfejd.

*Viskar* Vi har dock hittat ett fint hus vi vill ha, fast det ligger hemma i Kalmar och maken är liiite seg på att flytta från stan. Mamma skall gå på visning på måndag. Vi hoppas kunna se huset till jul om inte budgivningen dragit igång då. Men vi får väl övertala ägarna att inte sälja förän vi tittat. Håller verkligen tummarna. Nyrenoverat och billigt! *Viskar*

Lisa skall sova vara och snäll annars kan det hända att Lisa får smäll
Åtminstånde av John Blunds sandsäck i morgon på jobbet.

Hi hi jaha Rystall. Hoppas inte sandsäcken landade för hårt.

Janos den här tjejen är numera 28 år och har autistisk problematik. Jag var en gång i forntiden personlig assistent för henne. Hon har funnits i mitt liv sedan dess. Jag var helt enkelt den första människan som fick henne att börja formulera sig i ord och beskriva sitt känsloliv m.m. Jag tror inte hon skulle må bra om jag försvann ut ur hennes liv helt enkelt. Det och så har hon liksom blivit en del av min och makens liv. Men ibland när hon är svår så undrar jag vad vi håller på med. för vår del hade det ibland varit lättare att inte ställa upp. Fast när vi är låga och inte tror att vi ska orka en gång till så brukar vi helt enkelt säga att detta är vår "goda gärning" . Man måste nog tänka så krasst ibland, för den här tjejen är ju tyvärr inte en människa som är kapabel att visa oss speciellt mycket tillbaka. Inga kramar och inte alltid glädje, utan ofta bara en tom blick... och två veckor senare ett SMS där hon skriver hur roligt hon haft det hos oss Hon formulerar sig bättre i skrift än öga mot öga.

*wow* hilde jag är imponerad!
Jag sällar mig till kören med "inte för mig, tur att det finns andra".

Hoppas anne inte har tid att skriva på flera daaaar...

Tackar för berömmet *bockar o bugar* Önskar bara att kommunen kunde komma till skott och göra oss till oficiell stödfamilj. det skulle vara bra att få lite extrapengar att göra roligare saker med när hon kommer och att hennes övriga personal skulle räkna med oss lite mer än de gör nu.

föresten har jag hittat den ultimativa julklappen till min älskade make: Han har ju en tendens till att som han själv säger "supa bort sina cyklar"... dvs tappa bort eller få dem stulna Vad sägs om detta? www.cykelkliniken.com/htm/cykelsidor/Traveller1.htm

*skäms lite över att jag betalar som min goda gärning, med regelbundna bidrag till olika organisationer - Röda Korset, Rädda Barnen, Afghanistankommitten, mm. Här i långtbortistan betalar jag ibland till ett projekt för att fattiga flickor ska gå i skolan*

Det där är väl minst lika viktigt... jag som skäms över att jag skänker så lite pengar istället Fast jag har lite svårt med tilltron till välgörenhetsorganisationer. Läkare utan gränser är den som jag skänker till... känns liksom som om de oftast gör ett bra jobb och mer genomtänkta insatser.