Någon annan som blivit särbo?

Varför får du inte underhåll till barnen?!

Vad jag förstår så är ni fortfarande tillsammans, men han hjälper dig inte alls med barnen?

Dålig deal för dig - bra att du funderar på hur du vill ha det i framtiden - fundera noga!!!

Klickade in på länken, för min blivande och jag blev särbos i augusti - men det är för att han flyttade till jobb i Oslo och jag flyttar till honom i januari. Jättejobbigt att vara särbos iaf, att pendla och vänta under veckorna.

Hej,

Jag undrar varför ni bor isär? Vilka problem ligger bakom? Varför är du rädd att förlora din man samtidigt som du vill skiljas? Jag misstänker att det ligger ekonomiska skäl bakom och på sådana grunder kan inte ett förhållande fungera. Förstår inte hur man kan bygga en relation på pengar! Förlåt om jag låter hård, men detta är riktat till alla tjejer: Skaffa en egen karriär och tjäna egna pengar (och få en bra pension i slutändan)! Sluta vara beroende av män, det är motsägelsefullt när vi pratar om jämnlikhet.

Detta är absolut inget påhopp, jag bara kände mej tvungen att påpeka detta.

SJälvklart ska din man betala till era gemensamma barn, men då handlar det om en skyldighet som han har gentemot dig!

Vi helgpendlade i ett års tid ungefär och det var den jobbigaste tiden i mitt liv, 32 mil varje helg i ur och skur. Nu är vi lyckligt gifta och bor tillsammans.

Freesia: Se till att skilja dig om du känner att ditt äktenskap inte ger något, du ska ha underhåll till barnen, det är barnens rättighet och hans skyldighet - annars ska barnen bo hos honom hälften av tiden. Tänker på dig! Hoppas det går bra! Tänk på att barnen inte är glada om inte föräldrarna är glada! (Har genomgått jättejobbig skilsmässa vi var dock inte gifta så jag vet)

Vi är särbo sen ett år tillbaka och nygifta sen snart 6 veckor. Men jag tror att våra villkor ser mycket annorlunda ut än era.

Vi är det för att jag bor utomlands med mitt jobb, medan min man jobbar i Stockholm fortfarande och inte vill flytta dit jag är och riskera att vara "hemmafru" på heltid. Under de premisserna får man hitta andra former för att upprätthålla gemensam vardag och "familjeföretaget".

I ditt fall så tror jag att du kanske måste fundera på vad du vill med ditt liv och med framtiden - just nu låter det som att får en rätt dålig deal, med allt vardagsansvar för er familj, inget ekonomiskt stöd och ingen frihet att ändra på situationen. Stå på dig!

Och prata gräna av dig här hos oss - vi finns här för att peppa & ge rdå.

Det va ett tag sedan jag och mitt ex. gick skilda vägar men erfarenheten har jag.

Visserligen va det jag som sa STOPP nu får det räcka men vi är ändå bra kompisar och har en kommunikation idag som inte fanns när vi levde ihop. Tur är väll det då vi har två underbara döttrar som inte behöver höra en massa skit varken från det ena eller andra hållet. - det enda jag kan säga är precis som du själv har nämnt är skilj dig! Annars kommer ni aldrig att kunna släppa all sk. skit som troligtvis delvs är orsaken till att ni har valt att gå isär.
Försök bara att ALLTID tänka på era barns bästa i ALLA lägen, sen att det ibland strid mot ev. egna kännslor får man svälja för att inte röra till det för era barn för mycket. Tänk på att det är NI som skiljer er inte dom, dom har inte valt denna lösning osv. så låt dom inte bli ett medel att ev. hämnas el. liknade på den andre.
Detta har jag och mitt ex. alltid satt i 1:a rum och där med har vi tvingats att acceptera varandras nya liv på ett respekt fullt sätt.

Lycka till!

Kram
CTS

du måste ju få underhåll!!! kräv det NU!

Hej ni goa människor!
Tack för goda råd. Hoppas på fler.
Elin1....det är helt ok att vara hård. Ibland behöver man det för att vakna upp, men i det här fallet är det fel. Jag har ett mycket bra yrke och det är inte pengarna det gäller. Nej, det är mer att jag fortfarande är kär i min man och att vi har så vansinnigt roligt ihop när vi gör saker. Tyvärr så varken hinner eller orkar man göra så mycket på vardagar och då uppstår slitningarna. Tänk om vi kunde ha semester jämt.
Skämt åtsido......Jag drar det tyngsta lasset och att jag inte får underhåll är för att han är snål. Han tycker jag ska klara alla utgifter med barnbidraget.
Kan tillägga att vi båda har som mål att hitta tillbaka till varandra och kunna bo ihop igen. Jag frågade honom vad som händer om vi inte gör det och då menade han att vi får väl vara särbos resten av livet. För honom finns inte att träffa någon annan.
Men för att återgå till mitt problem....jag sliter för att fixa jobb, barn, hus mm och sen ska jag vara utvilad och "jättetrevlig" på helgerna när han kommer hem. Jag vill ju vara det men är trött och då blir det ibland bråk och så är han övertygad om att det är rätt att vara särbos osv. Hjälp!! Vad gör jag för att få honom att förstå att ett äktenskap är både nöd och lust?

Jag har inget svar på hur - men att du både ska stå för allt vardagsansvaret och sen vara trevlig och utvilad & pigg för hans skulle så ni får trevliga helger tillsammans låter inte alls rimligt. Vissa vardagssysslor måste han medverka till - helst hälften! Han kan inte tro att det är semester, bara.

Men guud! Nu blir jag förbannad! Snacka om att din man vill äta kakan och ha den kvar! Det kan du inte gå med på. Leva som särbos går väl an om det är den lösning som passar bäst för er men ni måste väl för bövlars (ursäkta!) dela på ansvaret för barnen också, såväl praktiskt som ekonomiskt. Det låter rent löjligt att gå med på att han ska kunna komma "hem" och bara ha sin gulliga lilla fru och sina välartade barn där utan att behöva dra mista strå till stacken själv. :-O

Barnen är även hans... Jag blir så arg. Det spelar ingen roll om du har gott om pengar eller inte. Han SKA betala underhåll!

Om ni båda har bra jobb och gott om pengar så är ni några av de få förunnade att kunna lägga barnbidraget på just barnen (eller deras sparande) - inte mat och kläder till barnen (som ett exempel). Han ska betala hälften av barnens utgifter. PUNKT SLUT.

Sen hoppas jag att ni hittar tillbaka till varandra i framtiden, men under tiden ska han ta sitt ansvar.

Ta hand om barnen, betala underhåll. Lasta över en veckas kläder att tvättas till honom. Allra minst.

Även om man är kär så ska man inte vara blind. Han vill ha kakan och äta upp den!!!