Otrohet

Det går att lappa ihop och det går att komma över, men man måste låta det få ta tid. Det känns som ett fruktansvärt svek och man känner sig så dum ocg grundlurad. Det är viktigt att man har vänner eller familj som ställer upp och som ger en kramar. För det behöver man många. Jag vet hur du känner dig och jag skulle vilja att ingen mer skulle behöva gå igenom det. Var stark! Du klarar det!

jag tror du kan klara det. tank sa har: om du forlater honom sa ar det bara bevis pa hur stark din karlek ar till honom. om han gjorde ett snedsteg och verkligen angrar sig sa finns det val inget vackrare an forlatelse? Men lat det ta sin tid och lat honom forsta hur djupt det sarade dig. lycka till. kramar

Det är mänskligt att fela, men gudomligt att förlåta... Men det är väldigt svårt... Ett förtroende är något man måste förtjäna.
För varje dag som går, som han visar att han går att lita på, kommer din tro på honom att stärkas. Hoppas ni klarar det! Vet hur det känns. Så jobbigt att tvingas sluta älta det. Att HAN som gjort så fel "kommer undan" så lätt, att man själv tvingas lämna det i det förflutna.
Det viktiga är att få konfrontera det och tillåtas må dåligt och sedan inte dra upp det hela tiden. Svar på "varför" får man aldrig... Kram!

Men är det som dom säger; en gång otrogen - alltid otrogen? Går det att förändra mannen? Just nu verkar det som om han vill ha kvar oss båda, mig som bästa vän, "den andra" som vän, för att sedan kunna lappa ihop saker med mig. Jag har försökt få honom att förstå att man inte kan ha kakan kvar och äta den, han måste välja...

Jag tror inte att jag skulle klara av att förlåta. Otrohet är en "deal breaker" för mig. Jag har aldrig brivit bedragen i något förhållande, tror inte att jag skulle kunna forstätta att vara tillsammans med den personen. Det är svårt att säga dock, när man är gift sitter man i en annan situation.

Det här med att vilja ha kvar "den andra" som vän funkar inte!!! Har varit med om det och det var nog det som gjorde det omöjligt att arbeta sig förbi otroheten. Visserligen var jag väldigt ung när detta hände mig men jag tror ändå han måste släppa "den andra" helt för att satsa på er.

Att ha kvar den han var otrogen med, som vän, skulle jag aldrig greja. Varför ska ha ha det!? Det är ju med henne han tabbat sig. Nä, för att kunna gå vidare och satsa på dig, måste han släppa kontakten med den han gjort bort sig med.

Instämmer med de två föregående skribenterna, han kan inte ha kvar henne som vän om han vill fortsätta med dig! Om han inte förstår det förstår han nog inte riktigt innebörden av det han gjort...

Hans generella svar idag är "jag vet inte" till allt jag frågar. Jag kan fråga om känslor, framtid, hur vi ska göra nu och hans svar är lika entonigt "jag vet inte".
Jag har sagt vad jag tycker om henne, han måste välja mellan oss, men jag är rädd för att jag kanske väljs bort. De bästa tre åren av mitt liv skulle i så fall spolas ner på toaletten...om jag ska gå vidare efter det här, vill jag att han ska må sämre än mig, kanske för att straffas lite...

Jag har varit i samma situation som du, fast omvända roller..
Det var jag som var otrogen mot min sambo..
Vi bröt helt, förlovningen och så flyttade vi isär..
Tiden gick, vi höll fortfarande kontakten via telefon..
Jag mådde så dåligt över vad som hänt, och trodde aldrig jag skulle få tillbaks killen..
Efter många om och men, började vi så smått att träffas igen och till slut så gav han mig en chans till.
3 år senare ska vi gifta oss, och är lyckligare än någonsin...

Jag vet inte alls vad som gått igenom huvudet på min blivande när allt hände.. Det var jätte svårt för honom, men jag tror att med tiden så insåg han att det fanns en anledning till att jag varit otrogen, och kunde finna i sitt hjärta förlåtelse..