I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Syrinx, jag går också stvapromenader!
Fast nu har det varit uselt några veckor sedan den där bacillen hoppade på mig.
Idag är vi lediga från kursen, och då är det väl klart att jag ska ha jordens huvudvärk. Jag tor det är vätskebrist faktiskt, för natten mellan måndag och tisdag, fick jag tillbringa på toa.
Jag kan ju säga så här: jag vägde igår morse 1,2 kg mindre än jag gjorde måndag morgon. och det berodde inte på någon promenad så att säga.
Usch! Det är verkligen hemskt när magen inte funkar. Igår var jag precis slut och var alldeles öm.
Men innan det gick att bli av med allt som var därinne...alltså, jag har ju tappat en hel del i vikt och därmed fått lägga undan brallor, dra in skärpet till 6-7 hålet osv. I måndags, när allt var som värst, fick jag hämta de gamla brallorna, och skärpet kunde jag inte ens ha i, utan byxorna var HELT utspända bara av min totalsvällda buk! Det gjorde så jäkla ont så jag visste inte vad jag skulle ta mig till.

Och nu drack jag nog alldeles för lite vatten för att ersätta allt som väl försvann under natten, så då blir det huvudvärk. Eller så är bacillen kvar och promenerar runt i min kropp lite där den tycker det är kul för tillfället.

Så, det var dages bajs-och gnäll. Nu till övriga livet....

Akta er! Där finns mer att gnälla över!

...närå, det ska ni slippa!

Igår, när jag kom till kursen, blev jag faktiskt helt överväldigad av hur otroligt gulliga och varma "välkommen tillbaka och vi har saknat dig!" jag fick av många av dem som går där!
Jag tyckte själv att jag ju knappt bara börjat, och inte alls kommit in i det hela än, men det kändes faktiskt väldigt äkta och uppriktigt från de som satt där.
Det slog mig med kraft hur otroligt ensam jag tillbringat de senaste åren. Bara enstaka irl-människor i min värld. Just sådant där "hur mår du? Ha en trevlig helg! Vilken god lunch du har i din matlåda", osv betyder faktiskt ganska mycket. Och lite skämt, så man får skratta någon gång ibland!!!

Och så att alla vet så väl vad som är det svåra, tunga och jävliga med ens situationer. Precis som jag haft sådant stöd och närhet i att andra här vet hur allt i barnkarusellen varit, alltifrån äl och "slappna av-gerjen" till hela IVF-svängen.

Igår sa en kvinna-ja jag ska hålla käften om alla tips som så lätt dyker upp i huvudet, för jag HATAR de där jävla tipsen och frågan om "hur går det med jobb då?"
Och så tänker jag själv:"shit! Känner hon sådär? hon som är så snygg och ser hur lyckad och fantastiskt ut som helst! Hon får väl jobb plätt-lätt"
Helt koko är man i huvet ibland! Massor av helt ologiska tankar och känslor som inte alls är det man egentligen tycker med sin förståndiga hjärna.
Det är bra att få ösa lite med andra, så man fattar på riktigt att man inte är ensam.

Sådärja! Nu har jag lagt till alla nykomlingar i min adressbok, så nu ska väl lite bilder vara tillgängliga även för er

Syrinx: Nej Allhelgonahelgen är det inte tal om utan Halloween, som är nu till helgen. Allhelgona är väl nästa helg? Allhelgona ägnar jag åt körsång i kyrkan och ljuständning på gravarna. Tidigare var det god middag med maken o vänner, eftersom vi hade förlovnings dag då... *blir lite tårögd, men sväljer hårt*
Nej Allhelgona är mer stilsam för min del.

Coola Tanter! 

Hu Blomman, vad ruskigt med magen!  Vad skönt att den verkar vara på bättringsvägen iallafall, säg till den på skarpen att bli helt bra och stanna i det läget. Hoppas huvudvärken ger sig också - om du förlorat mycket vätska kanske du också behöver få upp sockernivåerna? Saft kan väl vara bra och gott? 

Och så är allt i livet så relativt! Har under de senaste veckorna suttit mycket i telefon med en nära anhörig som verkligen inte har det kul just nu-alldeles för sällan i livet har hon väl egentligen haft det, men ändå- och när jag hör och inser hur tight rävsaxen sitter runt benen på henne, så känner jag att jag ändå har rätt bra möjligheter till lösningar på det som är tufft i min egen tilvaro.

Så är det ju för övrigt ofta-att man får lite distans och perspektiv på sitt eget, när man delar andras. Inte så att ens egna bekymmer försvinner, men man får liksom ut sin egen båt lite från land och kan se lite mer av tillvron och inte fastna helt i det som är jobbigt.
eller, det behöver ju inte bara vara jobbiga skaer-man kan behöva se sitt liv i förhållande till andras av helt andra orsaker också. Bara att man faktiskt lever både mer likt och mer olikt än man kanske tror, är nyttigt. Så har man ju i allafall en chans att slippa bli så inskränkt och insnöad som man annars riskerar att bli.

Härligt Blomman med lite aha-uppleverser på kursen. Och du, det är väl KLART att de saknat dig!! Vi saknar ju dina inlägg här i tråden så fort du är borta EN dag. Och IRL är du väl minst lika färgstark kan jag tänka. Och gullig och rar och omtänksam och en massa intressanta tankar och funderingar. Så det är väl självklart att man saknar en sån som dig
Tror banne mig jag måste ringa dig nån dag så jag får höra din röst igen. Det var ett tag sen.

Flamman, jag är inte i adressboken! Får jag också komma in?
Jaså, ser man på vilken dålig koll jag har då! Det stämmer nog att Allhelgona är först nästa helg ja - jag är lite dagvill... Körsång och ljuständning låter trevligt som Allhelgona-aktivitet iallafall, och en extra kram skickas hela vägen från Skåne för inaktuella förlovningsdagar.  Hoppas du kan finna andra glädjeämnen som tar över sorgen över det gamla!