• Anonym (sotis)

    Svartsjuka

    Jag ska försöka göra inlägget så kortfattat som det går. Mitt ex som jag var tillsammans med i 5 år ljög och bedrog mig flera gånger. Min nya sambo som jag varit tillsammans med 1½ år är underbar och bra på alla sätt, inte likt mitt ex på något sätt. Men saken är den att jag känner att jag har svårt att lita på nån karl igen efter vad som hänt tidigare, fast jag vet att dom två inte är lika.
    Det är en tjej på sambons jobb som han pratar mycket med, och direkt känner jag dendär svartsjukskänslan dyka upp. Man måste ju få ha vänner, helt klart. Men jag känner att jag är så "på min vakt" för att inte bli "lurad" igen, även om andra delen av huvudet säger att han aldri sku göra något sånt.
    Jag har berättat allt för min sambo, hur jag känner och om mitt ex osv.

    Vill bara bli av med svartsjukan, vill ju inte att gamla förhållandet spökar med det nya om man säger så.

    Sambon har en gång ljugit för mig om en tjej som han pratat med som han också kände via sitt jobb, de chattade på Facebook (hon som började hela tiden) och han ville inte berätta det för att han tyckte inte det var så big deal/betydde inget/ville inte att jag skulle bli arg över en "liten sak".
    Efter den lilla grejen blev jag ännu mera svartsjuk. Jag hatar lögner mer än något annat, man kan ju inte ljuga bara för att slippa lättare undan, även om det inte är såå stor grej. Ljuger man och det kommer fram så verkar det ju som en större grej än vad det kanske var, varför skulle man annars ljugit osv. Hoppas ni förstår hur jag menar. Han lovade att inte göra det igen och tyckte själv att det var klantigt att inte säga det till mig.Jag såg deras konversation för han visade den, hon skrev rätt så flörtigt men inte han. Suck.

    Men ja, hur slippa av med svartsjukedemonerna och bara lita igen?

  • Svar på tråden Svartsjuka
  • fruLjunggren

    Usch, har också ett helt galet förhållande bakom mej. Men det var så länge sen så det har ingen inverkan alls längre. Men det är klart att det är svårt att börja lita igen.
    Den gången du skriver om att han ljög.. Ljög han då, alltså förnekade när du frågade? Eller berättade han bara inte att dom hade pratat? För det är ju en väldigt stor skillnad..  Jag berättar ju inte så fort någon skriver till mej..för det har liksom ingen betydelse.
    Tror inte att man kan göra så mycket mer än att vara hård mot sej själv och tvinga sej att lita på sin partner..för problemet ligger ju hos en själv och är inget jag tycker man borde belasta sin partner med. 

  • Anonym (sotis)

    Jo han ljög för jag frågade honom om hon hade hört av sig, och han sa Nej, det har hon inte. Då chattade dom som bäst..

  • Anonym (ex-sotis)

    Usch, vilken jobbig situation att vara i... Svartsjuka är en hemsk känsla att gå o bära på!
    Jag har varit i en liknande situation själv. Det som hjälpte mig var total ärlighet mellan mig och min nya sambo. Det hjälpte också att han var väldigt förstående.
    Jag förklarade för honom hur jag var och varför (som du redan verkar ha gjort) och ba honom om hjälp att komma över det, och hantera alla hämska känslor.
    Ens känslor är aldrig "fel", det är hur man agerar därefter som kan bli det...
    Når jag kände svartsjukan komma över mig, försökte jag tänka efter på varför jag kände som jag gjorde, var det pga mitt ex, eller på grund av min nuvarande? Sen var jag väldig öppen och berättade för honom att nu känner jag såhär och såhär, fast jag vet att det kanske inte beror på dig... Även om det var jobbigt för min sambo också, att måtta förklara sig och ibland lite för ofta visa mig att jag kunde lita på honom och känna mig trygg i våran relation, stod han ut med mig:) Han såg ju att jag hade ont (ingen vill ju gå runt o vara svartsjuk!), och ville gärna hjälpa mig ut av det.
    Sen efter en stund började det bli bättre. Han har ju stadigt visat mig att han är min, och att även om han pratar med andra tjejer, så är det ingen andra han vill ha.

    I början hade jag svårt att lita på honom, o kände lite svartsjuka varje gång han t.ex fick ett medelande på sin telefon, och hade svårt att inte börja fråga ut honom om vem, vad, varför hela tiden... Men nu känner jag aldrig det längre.

  • Anonym (ex-sotis)

    Förlåt! Nu glömde jag ju skriva vad jag tror kan vara goda råd...

    Vara öppna och ärliga med varandra! Säg hur du tänker och känner, och att du behöver hjälp av honom. Inga flera lögner, även om det är för att han känner han vill "skydda" dig.  Att "smyga" bakom ryggen skapar bara problem utav något som egentligen inte är det.. Reflekter över hur du känner, precisera överför honom när du känner så, att det inte är hans fel, men du känner som du känner, och han kan hjälpa dig att bli av med dessa känslorna vid att vara där för dig. och inte bli arg. Då får man ju bara skyldkänsla ovanpå svartsjukan också...

Svar på tråden Svartsjuka