Finns det någon om gifter sig utan att vara otroligt kär?
Ja, rubriken låter kanske konstig, men jag ska försöka förklara mig. Jag bara älskar denna sidan, det är så kul att läsa om all kärlek och planering men det gör att jag tvekar om vi bör gifta oss när vi inte alls verkar så där upp över öronen kär som alla andra.
Vi har varit tillsammans i 10 år, har barn och bil ihop (ja hela baletten, ni fattar). Vi har vart med om arbetslöshet, depression, superjobbiga småbarnsår, livshotande sjukdomar och dödsfall tillsammans, men också fantastiska resor, barn som växer och blir stora och galna nätter med fantastiskt sex. Vi älskar varandra något enormt och jag kan inte tänka mig ett liv utan honom, jag saknar honom när jag har lång dag på jobbet och han ringer minst en gång om dagen, bara för att prata lite MEN han kan även driva mig till vansinne. Han kan vara lat och omogen och han blir många gånger arg på mig med.
I många år har vi pratat om giftermål men det har alltid vart nåt annat, det finns väl aldrig någon rätt tid att gifta sig kanske haha, men nu är det på gång på allvar men jag tvekar lite när jag ser alla himlastormande kärleksförklaringar till sina blivande. Vi vill gifta oss för vi vill heta samma namn, ha det juridiskt bättre och för att vi känner att nu kan vi med gott samvete gifta oss och veta att det kommer hålla. Vi har sett varandras alla sidor och gått igenom både livskriser och lyckliga tider.
Det jag vill säga är, att jag har svårt att se att det kommer bli den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag menar, jag "har" ju redan honom och jag älskar ju fester men jag är rädd att det kommer kännas som en vanlig grillfest.
Är det någon annan som gifter sig utan rosa skimmer eller som vill ge mig något bra råd?