Oktober 2012

Gud, antagligen mer än vi vågar tänka på.
Nu i dagarna ska vi skicka ut inbjudningskorten.
Vi ska beställa klänningar till våra mödrar.
Göra min bukett av papper
Min mor ska virka en krona och en "duk" jag ska ha runt buketten.
Fixa med musiken. (hade förskt tänkt ha levande musik, men lokalen blir för liten tycker vi)
Festhäfte

(tvungen att kolla mina filer)
Lära oss lite vals. (är grymt dålig på att dansa)
Gå en sminkkurs. ;0)

Sedan dekerationer till borden är hösttema, så det blir löv, pumpor, ekollon, hästkastanjer etc vilket innebär att det blir sista sekunduppgifter.

Kläderna har inte kommit än vilket gör mig lite nervös.
Hade hoppats på att dom skulle komma när jag ändå var sjukskriven. (börjar jobba på måndag)

Prästsamtal
Smakprovning av menyn
Val av meny
Val av dekorationer till borden (dukning fixar dom men vi vill nog lägga till något i färg)
Köpa brudskor
Underkläder och strumpbyxor
BORDSPLACERING
Öva på vår första dans (vi kommer ha ett liveband som kan spela en låt vi bett om, men vi behöver ju ha övat lite)
Vigselprogram
Eventuellt festprogram?
Öva på att göra våra frisyrer

Hmmm.. det jag kommer på just nu :) 

Öva på dans och välja brudvals, utgångsmusik och smaka meny ska ju vi också göra. 

Vår egen transport till kyrkan, från kyrkan och under förmiddagen är fixad, och min syster hänger med och ska fixa lunch åt oss och vara lite påkläderska och alltiallo, känns jätteskönt att ha med henne, för bådas skull, det var faktiskt fästmannen som valde henne. :) 

visst ja ringar ska vi köpa. ;0)
Vi kan inte riktigt bestämma oss.

Vi sitter här och gör en facebooksida till gästerna..
Riktigt roligt har vi.. ;0)

Var på en väns bröllop igår, där jag och min blivande var toastmadames :) Det var sååå fint och fick mig verkligen att slappna av inför vårt eget bröllop. Herregud det blir bra liksom, alla är så otroligt fokuserade på paret som gifter sig, kärleken och lyckan.

Så nu känner jag mig lugnare. De hade också fixat allting själva vilket vi inte gör så det minskar min oro ytterligare (blir det nåt stressigt är det inte JAG som måste stressa liksom). Men jag har börjat tänka på prästen och så och ska kontakta kyrkan och fråga vilken präst vi får och när vi får träffa henom och prata och så. Vill ju att det ska kännas bra :)

Vad har ni för tankar kring präst? Väljer ni någon särskild och i så fall beroende på vad? Kön, ålder? Eller tar ni bara den ni får? 

Vi har valt präst, hade några alternativ som kändes bra, men vi blev jätteglada då vårt förstahandsalternativ gärna ställde upp. Hon är inte präst i vår församling, men jag gillar henne, hon skriver mycket kloka texter, är en stark kvinna med skinn på näsan och en stark tro på kärleken. Det sista kändes viktigt för mig, trots att jag aldrig hört henne predika, så gillar jag det hon skriver så mycket så det blir nog bra. Fick jättebra känsla när jag ringde och frågade henne också. Det är ett plus att hon är kvinna, men inget krav.
Vi har en prst som inte vill välsigna homosexulla, det hade känts helt fel att välja en sån präst för mig, och så finns det en som predikar för mycket synd och skuld och lidande för min smak.
Men vi hade flere goda alternativ, men vi har absolut ägnat det en hel del tanke, bland det första vi gjorde efter att vi bestämt datum var att ringa prästen. 

Kyrkan valde sambon, den var viktig för honom.

Vi var också på bröllop igår, kom precis hem. Otroligt bra fest! Våra bästa vänner var toasmasters och vi satt med dem så det blev mycket rajraj. :D Har ingen röst idag och efter 5 timmar i bastu och uppvärmt utomhusbad är man minst sagt urvattnat. Inälvorna måste se ut som russin.. 

Vi kommer vigas borgligt. Min sambo ringde runt till vigselförrättarna i kommunen, eftersom jag känner dom så kändes det konstigt för mig att välja. Men han gillade direkt samma som mig. Så vi gjorde ett aktivt val. Vi kommer sätta oss ner med honom efter semestrarna och prata upplägg :)

Trist med inbjudningskorten, Tokig! Har ni ringt runt och kollat til flere så de kommit fram? Jag har också fått veta om en som inte fått sitt kort än, men jag visste att hon var mitt i en flytt, så jag hoppas att det hittar fram!

Nä, vi har inte ringt runt. Har ju frågat min familj och de vet att flera i släkten har fått iallafall. Och sen hintade min tärna om att hon vet att alla kvinnor fått sina kort iallafall :) Det var antagligen så den person som inte fått sitt kort fått veta att de skickats ut.

Vet helt galet nyfiken på vad de håller på och planerar!

Men som sagt, vi avvaktar sista datum för OSA och sen får vi se.