WTF... Får vem som helst komma till kyrkan under vigseln????

Som sagts förut, formellt kan man inte hindra någon från att delta i en vigselgudstjänst eftersom gudstjänster i kyrkan är öppna för alla. Däremot kan man förstås förklara för dem som uttryckt intresse att ni verkligen skulle vilja att de avstod, eftersom ni vill ha en liten vigsel med bara de närmaste. Dyker de upp ändå, mot era uttryckliga önskemål, är de mer än lovligt drulliga, men det är i så fall ingenting ni kan göra så mycket åt.

Vi har själva motsatt problem, vi funderar över hur vi bäst får ut budskapet att vi mer än gärna ser vänner och bekanta, som vi inte hade möjlighet att bjuda på middagen, i kyrkan!

Jag tror inte att så många kommer om de inte är bjudna. Vi kommer kanske att ha annons i tidningen att folk får komma och så kommer jag att skriva på Facebook att alla vänner får komma på vigseln om de vill. Jag själv har varit på en vigsel dit jag inte var bjuden, men hon hade skrivit på FB att man fick komma. Om folk vet att ni bara har ett litet bröllop så tror jag inte att många andra kommer och "stör".

Vi har själva sagt till alla våra vänner att alla som vill deltaga vid vigseln är välkomna då kyrkan som sagt är öppen för alla. Dock är de bara de inbjudna som får komma till själva festen. Jag håller med Piiip om att du bör tala med folk om detta så att de kan respektera er önskan. Kan de inte respektera vad ni vill är de ju knappast vänner anser jag!

Grejen är väl den, att vigseln inte är en del av "kalaset" om man så säger, utan en offentlig handling "inför Gud och i denna församlings närvaro..."
Församlingen utgjordes väl förr, då folk förväntades gå i kyrkan regelbundet, större delen av byn/staden, och säkert var det lite extra om det var vigsel/dop/begravning. Något som angick alla. Engagerade och intresserade grannskapet. Att brudparet med följe sedan åkte från kyrkan för vidare firande var säkert inte konstigt, men precis som vi tyckte det var kul att se och vinka åt Victoria och Daniel, har man säkert gärna visat glädje i bröllop, och respekt och vördnad i sorg, både i och utanför kyrkorna under årens lopp.

Numera har ju kyrkorna inte lika många besökare. Det blandas antagligen av brudpar och andra ihop med att det skulle röra sig om egna, privata arrangemang, när man gifter sig, döper barn och begraver sina anhöriga.

I småbyarna jag vuxit upp i, är det fortfarande inte ovanligt att man hedrar en avliden och visar de anhöriga sin respekt och deltagande, genom att närvara på en begravningsgudstjänst-även om man kanske inte går på kaffet efteråt. Och likaväl är det ofta mer folk i kyrkan än de som sedan går på fest. Man vill gratulera såklart!
Att någon i brudparet skulle få ångest av att man är där, tror jag inte faller besökarna in. Man tycker bara att det är en glädjerik tilldragelse.

Kyrkan är ju till för allmänheten och det ger vem som helst rätten att komma och titta. Sen är det såklart inte okej att vara med på festen. För att undkomma problemet annars kan man ju ha vigsel utomhus eller på egen vald plats, vilket kanske inte är så roligt om man nu bokat kyrka...

Tror kanske ändå inte att så många man inte känner bara dyker upp på bröllopet.

Och vad anser Marilyn om det hela?  Hon har inte sagt ett pip.

Det kan ju vara så att det är någon som ser att det är en vigsel på G och går in och sätter sig längst bak för att inte störa, bara för att personen/erna tycker det så vackert med bröllop

När jag gifte mig förra gången så satt sig min sömerska med vännina länst bak utan att jag visste att hon skulle komma. Mig gjorde det inget o0ch jag skulle inte få spel om jag såg att det satt folk längst bak som jag inte känner heller. Bara dem inte stör!

Hej igen *s* har haft fullt upp och inte skrivit något. Jo såhär är det: Från allra första början tänkte vi rymma iväg, bara jag och mannen och vår 3åring. Anledningen är att Jag har enorma problem med att stå frmaför folk och vara i centrum, det gör mej sjuukt nervös och snurrig. jätte töntigt kan tyckas, men tyvärr funkar jag så. I skolan när man skulle ha redovisning för klassen mådde jag nästan illa av nervositet och oroade mig i veckor innan.. osv... Min blivande är som mej... Får panik över att ha alla blickar på sej.. MEN, vi tänkte om , eftersom vi beslutade att bara ha absolut närmsta släkten med dvs syskon och föräldrar plus att vi ska ha en präst som vi känner sedan innan. Det kändes lite mer avslappnat.. Men nu tanken på att det kan dyka upp både en massa nadra släktingar, jobbar kompisar, ytliga bekanta osv osv  så känner jag mej helt plötsligt inte lika tillfreds längre. Jag hade faktiskt ingen aning om att vem som helst kunde komma till kyrkan under vigsel, dålig koll antar jag. Men vi vill vädigt gärna gifta oss i denna lilla mysiga kyrka..  tja, vad mer kan jag säga. Kommer det fler får vi " bita ihop", vi gifter oss ändå såklart! Men risken för att jag svimmar av nervositet finnes Och blivande maken.. *s*

*s* nu har arbetskamrater börjat fråga vilken tid det är i kyrkan.. :-O förhoppningvis bara för å retas...!

Marilyn, ni ska inte hålla ett föredrag  och ni  behöver inte komma ihåg ett jota heller om ni inte väljder personliga  löften,  det enda ni behöver göra är att  säga efter prästen.

Så det är inte lika skrämmande som skola och eftersom du inte ser mer än två personer så kommer du inte bry dig om de andra bakom dig. 

Ni behöver väl inte tala om för folk vilken tid det är i kyrkan? Och om det är så kan ni kanske försöka välja någon konstig tid, antingen tidigt på dagen eller också bara en skum tid, typ tjugo över ett eller liknande, så det inte blir jättelätt att räkna ut. Och säg till kyrkan att ni helst inte ser andra där så att de talar om det om någon tänkt komma.

Vid själva vigseln inbillar jag mig att man inte måste ha det så att alla sitter i bänkraderna, utan att man kan (om man är väldigt få) ha sin familj stående runt sig. Det kanske gör det hela lite tryggare?