• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Norrskensflamman
    passionsblomman skrev 2010-12-07 21:40:28 följande:
    "jag har framör mig en kvinna med ett särdeles starkt psyke och en ovanlig självinsikt och själsstyrka. Det borde vilke arbetsgivare som helst se som en tillgång"
    Det var helt klart DIG han pratade om Blomman Jag skriver under på vartenda ord!
  • passionsblomman

    Flamman förresten, jäklar i havet! Ni är verkligen bara i början av det här hördu. och vilken skitjobbig skitjobbig skitjobbig väg ni har kvar att gå!

    Jag förstår faktiskt på sätt och vis att din psykolog (eller var det kurator) undrar lite vad du skulle ha för plan om detta helt enkelt inte bär. Inte för att jag inte tror på er, utan för att det fanimig vore lättare för dig att skita i hela alltet känns det som ibland. Men det vore ju verkligen sorgligt.
    Men om jag inte ska tycka att du borde det, så HOPPAS jag att din make snarast kommer till en annan slutsats en den där du nyss beskrev angående hasns givna plats i familjen. SATAN vilket medeltidssnack!
    Jag hoppas han säger andra, vettigare saker emellanåt, för det där gör en ju arg så det räcker ett bra tag...

  • Aleta

    Blomman, älskade vän!
    Är du också en sovare när du är deprimerad? Det är jag också, jag sov och sov och sov. Pga det blev jag bortviftad när jag sökte hjälp, för den läkaren sa att man var sömnlös när man var deprimerad!  
    Jag är så glad att du har en läkare som tar dig på allvar och kan hjälpa dig. Tvärt emot dig så tycker jag att du ska ta medicinen. Jag är också jättemotståndare mot mediciner överhuvudtaget, men du har ju faktiskt serotoninbrist och det måste kompenseras för att kroppen ska läka och producera normala nivåer igen. Ta minsta dosen, det var vad jag vågade.


    Du är för övrigt inte alls svag, du har tagit dig igenom den här skiten en gång och är därmed en starkare människa än den som aldrig varit där. Tycker jag. Som vet. Därför vet jag också att det inte spelar så stor roll vad jag säger eller skriver. Allt är svart. Det finns inget imorgon. Som man orkar tänka på. Som man orkar. Orkar inte. Och ändå! Trots detta! Du har klarat det! Du har kommit ut på andra sidan förut! Det är en lång tunnel. Den har vassa kanter. Skrapar upp sår. Dina känsliga händer blöder när du kryper. Den där underbara Blomman som är du ska slå ut igen. Kommer att slå ut. För det är du. Passionsblomman.

  • Aleta

    Flamman! Oh nej, vad tråkigt att höra att det går så tungt, men ni har nått milslångt. Önskar att en spark därbak hos mannen skulle hjälpa, kanske med de urläckra stövlarna?Du förtjänar minst 10 par till!


    Lanovia, vilken natt! Och sömnen är så viktig när man är skör. Hoppas att ni får sova ut båda två, för det är klart att du inte orkar bära hela familjen.


    Ingis, du beskriver så bra hur så många har det just nu, decemberstress! (Eller vad säger du dfk? )


    Ninnis, jag kunde ej se bilden


    Oj, Fru Sy vad fort det går!


    Villemoa, vad jobbigt när alla blir sjuka, försök banka in i din make att kurera sig nästa gång första göngen han blir sjuk istället för att dra ut på det och bli jättesjuk!


    Vinkvink Fru E!


    Och en kram till Bruttan med, minns inte varför, men det kan ju aldrig vara fel!?

  • passionsblomman

    Hm...vad liiiiiten den blev. (tur kanske, man kan ju inte ha en bautabild som den där du satte in i varneda inlägg man ska skriva)

    Vad tror ni, syns den?

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård