I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

*Lämnar ett livstecken*

Har inte riktigt fått alla måsten, borden på plats vilket dränerar mig på energi och ork. Förutom missfallet är jag i blåsväder (läs full storm) på jobbet, ligger efter på jobbet pga föregående, det ska pyntas/bakas inför advent, julklappar planeras ja ni vet. Vilket resulterar i att jag inte i vilken ände man ska orka börja ens. Men det löser sig nog!

Läser allt ni skriver men har lite svårt att skriva något

Kram &

Idag skulle jag till AF. Det var något jag hade rejäl ångest inför, eftersom jag visste att jag skulle börja gråta osv. Samtidigt anade jag att det nog vore bra att masa sig dit oavsett tårar, därför att hon jag har där alltid varit väldigt bra att ha att göra med.
PRECIS när jag ska åka och har laddat med motorvärmare, kupevärmare och hela kittet för att säkert komma iväg med min lilla bil, ringer hon....

..va? har jag tagit fel på tiden?
-nej nej, men du, du skulle ju åka till mig nu.
-Ja?
-GÖR inte det!
-?
-Näääe! För FY för det här vädret och livsfarliga väglaget! Jag inser ju att du kommer om jag tvingar dig men herregud, det gäller ju inte livetdet här! Det är väl bättre att du kommer nästa vecka?
-Okej!
Och sedan sa jag att jag ändå ville berätta för henne redan nu hur allt ligger till, eftersom jag laddat som fan för att få fram det. så jag berättade, grät, babblade som fasen och grät lite mer.
Och så sa hon:
-jag tycker VERKLIGEN att du just nu ska lägga energin på att hitta en BRA läkare som FATTAR nå´nting, för du behöver få bry dig om DIG och ladda om och ta hand om din sorg, för det här är inte småsaker. Om de inte sjukskriver dig-vilket de borde-så får du och jag ta saker därifrån. jag är inte ett dugg oroliga för  att jobb och framtid ska ordna sig för dig, men nu får du faktiskt inse att man måste ta en sak i taget och sorgen har sin tid.

Min af-handläggare lyfte kvarnstenar och kedjor av mig idag. Det blev lättare att andas och jag återfick lite tro på att det finns guldklimpar till människor bland alla idioter.

Och så en sak till:

Min son har en bästis här. Han är hur gullig som helst och igår hade jag erbjudit hans mamma att pojken fick sova här, eftersom deras familjelogistik kört ihop sig.
När han kom hit igår eftermiddag sa han:
-När jag fick veta imorse att jag skulle få sova över här, började jag dansa.

när nioåriga pojkar dansar hemma i köket för att de ska få komma och sova här, så känns det lite som att NÅNTING rätt måste jag ju göra, ttrots min labila tillvaro, mitt ostädade hus och allt jag borde men inte gjort.

Så, det var något lite positivt och livsbejakande från PB mitt bland all gråt och trötthet.

EA, varma kramar!

PB: du är underbar, klart att 9åriga pojkar dansar av glädje när de ska få sova över hos er. Underbart att höra att det finns af handläggare som har empati och insikt, fler sådana.

Ea; varma kramar.

Vi har fått veta lite idag, de ringde ifrån röntgen och tydligen vill radiologen komplettera mrt bilderna med ett hjärnultraljud, de sa åt Lars att vi inte skulle oroa oss... jamen det ska vi låta bli, för undersökningar gällande hjärnan är ju generellt sett inget att oroa sig över, miffon! MEN det positiva är att Elises läkare ringde till röntgen( han fattade itne varför de ska göra hjärnul) och då hade radiologen som var anvarig för Elises bilder gått hem, men hennes kollega sa att det inte rörde sig om att de funnit några stora avvikelser, sen visste hon inte om de ens funnit några avvikelser eller om de funnit en liten avvikelse. Neoläkaren tror att de vill göra ett hjärnul för att ha parametrar på ventriklarna i hjärnan, man kan inte jämföra mrt och ul måtten. De kan mäta ventriklarna på mrt, men då måste man göra en till mrt för att se om ventriklarna blivit större eller mindre. Ul kan man göra en gång om dagen utan att det gör nått.  Eller så kan hon inte besvara läkarens frågestäl ,ev syndrom.

Jag är inte orolig inför ul'et eftersom hon redan gjort 2 ul av hjärnan som varit negativa, hon har inte haft någon hjärnblödning, och det verkar inte troligt att hon haft en sedan de gjort ultraljuden i uppsala.

Jag tror ju att de har hittat nått, men att det är en mindre skada. Jag hoppas intensivt att de inte har hittat nått och vill göra ett ul för att verkligen vara säker på att det inte finns någon skada.

Idag provade vi nappflarran, det gick så där. Hon suger fint, och verkar svälja bra men glömmer bort att andas( rätt viktigt) så hon fick i sig 10ml, resten fick vi sonda. Hon vart jättearg när Sara( sjuksköterskan) tog av henne flarran och skrek i högan sky, ett sånt där riktigt ljuvligt darrande skärande spädisskrik!

Hon ligger fortfarande utan grimma/cpap och hade helt magiskt( för oss) låga koldioxid värden imorse, 7,1-7,0 och 6,9( hon har legat på runt 8.5-11 förut), saturationen, puls och resp var bra de med.

Muggles: hon föddes i v28+5, nu är hon i v36 så hon har en 4-6 v kvar innan hon skulle ha fötts

Åh  fatta vad stor jag skulle ha varit nu om hon inte blivit vräkt, jag skulle ha legat på soffan med en låda praliner på magen och dregglat över  sexiga A Skarsgård i True Blood, ist harvar jag runt på neo med dåligt automatkaffe och Berendsens rockar Det är ingen idé att planera nått för det blir ändå inte som man tänkt sig( Panzers .mormor Elise d.ä )

Måste bara fråga hur jävla länge man ska ha avslag? är inne på 7, nästan 8 veckor nu. Jag skulle gärna vilja ha lite bombom med min man snart iaf sans kondom...

lite text föll bort," Eller så kan hon inte besvara läkarens frågeställning, han skrev på remissen hjärnskada pga syrebrist,? traumatiskt hjärnskada?, missbildning på hjärnan?, syndrom?.  Så skulle det stå.

Stog nyss ute och sparkade boll med hunden när det slog mig från klar himmel (becksvart iof), men Blommis skulle ju till AF idag. undrar hur det gick? så fort jag kom in fick jag svaret för Blommis hade redan skrivit här.
Vad skönt att du har en sådan bra handläggare, verkar som att jag får svälja mina fördommar om att alla handläggare är miffon. Och det gör jag så gärna om det innebär att du får bra stöd. Bra att hon låter dig återhämta dig i lungan ro.

Vilken söt kompis din son har. Är inte ett dugg förvånad över att 9åringar dansar av glädje när de får sova över hos dig.

Fru E, det är mycket nu. Jobbigt med stormen på jobbet mitt uppe i missfallet.
Förstår om du inte orkar skriva så mycket här just nu. Bara det är ok att jag fortsätter att tänka på dig och fråga efter dig mellan varven.

Oh underbara Elise som skriker i högan sky. Helt rätt! ♥

Håller tummarna för UL o att de inte hittat något.

Hmm.. det där med avslaget har jag förträngt. kan inte för mitt liv minnas när det försvann men hade det inte så länge (vad jag minns). har för mig att jag var på återkontroll typ vid 8v och då var det ju def borta.

Och du vid bombom glöm inte att ha en flaska olja i närheten. Kan behövas...

Blommis: Så himla skööönt med en vettig AF-handläggare!! Jag förstår verkligen att detta har varit en ångestfaktor i allt det som du måste hantera just nu, så jag blev SÅ lättad att läsa ditt inlägg nu *pustar ut* Du har nog med allt annat som gör ont just nu  och behöver VERKLIGEN inte puckade AF-handläggare ovanpå detta... SÅ, det verkar som att det finns hopp om mänskligheten, även bland AF-handläggare. Blommis, hon har så rätt i att du behöver ta hand om DIG, gå och prata med nån osv. för det här är verkligen inga lätta grejer att bära på Älskade vän ♥

Själv har jag fått tid hos kuratorn nästa vecka. Efter en vecka som varit rätt bra så har de senaste två-tre dagarna varit jobbiga, och jag ska masa mig iväg till kuratorn i alla fall. Mycket skit på jobbet igår o idag och så skit hemma samtidigt

Ea: stor kram, jag hoppas det reder ut sig på jobbet, så du får en chans att läka och bearbeta det du gått igenom på det privata planet.

Heloise: Älskade lilla Elise ♥. Jag tycker dina rader inger stort hopp Att hon är en helt underbar tös och en sjusärdeles kämpe råder det inga tvivel om. Framtiden är hennes!

Lanovia: Mellan T o K är det 2 år och 4 mån. I början var det verkligen skitjobbigt. Det ska jag inte sticka under stol med. Mest kanske för att K blev sjuk (RS-virus) och att min make inte har med sig från sin kultur att på ett naturligt sätt dela lika på ansvaret för barnen. Men annars så tycker jag det är enormt härligt nu när de leker med varann och alltid har sällskap av varandra. Storasyster är väldigt omtänksam och beskyddande.

Så go for it!!

Här var det lugnt idag! Tänkte bara hälsa god första advent till alla!
Kramar