Äntligen fredag del 23

världen är helt galen fö - jag är huvudansvarig för att planera 4 olika flerdagsevents som alla ska äga rum den närmaste månaden - det sista dock efter att min semester börjat så där får kollegorna ta slutspurten. Men det känns lite svettigt just nu...

Ja verkar onekligen lite stressigt. Har själv bara varit med om att planera enstaka temaresor och temadagar/kurser men även endagsevent kan ju vara trixiga att få ihop. Fyra flerdagars verkar vara överkurs för mig iallafall

Idag är min papps på inkörning från skånelandet. Får se när han dyker upp. Kan ju bli ikväll eller om någon timme man vet aldrig med honom. Frågan är om jag vågar åka hemifrån en stund. Behöver in till bankkontor och låsa upp min dosa. Sonen har lekt med den igen. Den ser ju jätterolig ut med en massa knappar så den är helt omöjlig att INTE LEKA  MED ....

Föresten har jag böjrat grubbla över livets svåra dilemman... när man lutar sig bakåt på ett gäng med kuddar.... varför ska de alltid vara så obekväma just för mig... varför lägger de sig aldrig i perfekt position för att göra mig nöjd...

vi letar ny vattenkokare, för den la av imorse och kan jag inte koka te är det katastrof. Minst 1,5 liter, inte för tung, absolut automatisk avstängning och gärna separat platta  hur svårt kan det vara, liksom? Men nejdå...

Jag har en Tefal som jag är väldigt nöjd med. ... tror den uppfyller dina kriterier Men den är faktiskt MIN

hittade en bosch som dög, dock svart men det får jag leva med!

o nu är det helg, vi har storhandlat, maken köper pizza o sen är det ledigt o träffa familjen som gäller 

Oj, mycket att kommentera. Undra om jag lyckas?!?!

Hilde, jag börjar med dig.Känner igen det där med att göra saker. Lukas har lekt gömma nyckel med oss två gånger. Första gången låg dom i soppåsen i soptunnan och andra gången bakom elementet. Han är duktig!
Vilken trauma med lillkillen! Skönt att ambulansen mötte upp er och att det inte var någon fara med honom.

Apg, ang makar och att kommentera så kan jag säga att ibland kan det även vara knepigt att vara gift med en norrlänning......som inte säger något, utan bara hummar lite.

Vi har själv haft det lite jobbigt med stor och liten kille här hemma. Storebror har insett hur mycket tid hans lillebror tar och även sett hur man kan beté sig för att få uppmärksamhet. Det har varit mycket knuff, spark, bitas m.m. sista veckan Han vill även att mamma ska ta med honom till jobbet och köpa bort Lukas. Elias har även uttryckt att han inte ville att Lukas skulle komma ut ur mammas mage. Droppen var igår när jag (trött och väldigt känslig) badade killarna. Lukas puttade till Elias, som blev sur och skrek: DUMMA LUKAS! Sen tryckte han lillebror under vattnet. Då fick jag panik och grinade och grinade och grinade. När jag hade lugnat mig så förklarade jag för Elias att vi älskar dom båda och inte vill sälja någon av dom. Jag förklarade även att lillebror tar mer tid, men om vi hjälps åt så går det ju bra. Elias såg bekymrad ut.
Efter ett tag så blev det lite gruff igen i badet och Elias sa igen: Dumma Lukas!........men jag vill inte sälja honom mamma.

Ta hand om er tjejer! Kram

Hmm jag blir galen - folk får gärna käfta emot men att inte göra det o köra sitt race förstår jag inte...

det är krångligt att vara stor när man är liten - ser vi på makens brorsdöttrar som är 2,5 resp 1 år - småsyskon är svåra att förhålla sig till. Men det beror nog mycket på hur barnen är och hur föräldrarna gör oxå, jag fick syskon som 10åring och att ha förväntiningar om att vara fullfjädrar lillmamma utan att få förtroendet på riktigt var inte så lätt heller.