Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen
Sedan 2006 har vi som hänger här försökt lista ut hur man märker när man är gravid och om ett efterlängtat plus möjligen är att vänta. Vi kan inte vara speciellt smarta för vi är inte ett dugg närmre en lösning på problemet nu än då och ändå ger vi inte upp.
Nåja, se till att få tummetotten ur nu och hjälp oss komma upp till de nästan 12 000 inlägg vi kom upp till nu sist.
Jag har förstått att man helst ska uppge skostorlek, favoritchoklad, var i landet man bor och hur det står till på barnfronten för att börja hänga här med oss men jag vet inte jag, jag tycker att det går lika bra att skicka en slant direkt till mig.
Hursom, här diskuteras hus och hem, resor och relationer, goda drycker och fester och så klart när nästa trådträff kan tänkas inträffa och var. Har man väl gett sig in i diskussionerna här så kommer man aldrig loss.
Välkomna!
Här finns förra tråden:
Har jag sagt förresten att jag fyndade en liten goding på e-bay för några veckor sedan! Hade sån jäkla tur och fick den till superbra pris, blir vårväskan i år, modellen heter Jolene och kom för några år sen bara under en säsong, superfin tycker jag 
Fast bara idag har en (manlig) kollega ylat göm brödet på morgonen när jag kom upp för morgonmackan. Sen på lunchen så påpekade en annan (manlig) kollega att det blev så trångt i köket när jag kom in stort leende. Se följde vår städerska upp med att kommentera att det var så bra med strecht och hur kunde jag röra mig aå ljudlöst med min kroppshydda...så jag får rätt mycket kommentarer, men det är ju upp till mig om jag vill sura ner mig eller om jag ska låta det rinna av mig och med tanke på hur frekvensen på kommentarer ökar så är det bara att inse att jag får skaka av mig om jag inte ska gå omkring och vara grinig jämt. Maken kom dock med ett fint förslag att jag skulle köpa en Taser och elchocka de som var ofina mot mig 