Tantvarning6
Varning för tanter för 6:e gången och ni vet ju vilka ni är, så fram med de sju kaksorterna och på med kaffet!
Senaste tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3479112.html
-
-
Svar på tråden Tantvarning6
-
Bobou, GRATTIS!
Frulle, skönt att intervjun gick bra. -
Låter som det är en typisk man du har, ja!lillabruden skrev 2009-10-12 10:43:48 följande:godmorgon i vinterkylan (jo, det är vinterkallt *surar*)jag tror jag behöver lite hjälp.......Jag kan väl inte vara den enda vars man/partner inte förstår ens humörsvängningar? Tycker det verkar som om Carlos tror att man inte kan vara upprörd över samma sak mer än en gång! Hade ett sammanbrott imorse för en del "gamla" saker, men han menade på att det var ju gammalt nu o sååå ledsen kan jag väl inte vara fortfarande! Är det mig det är fel på? Eller är det bara så att han, så typiskt som alla män i min omgivning, inte tål när jag är ledsen och gör allt för att jag ska sluta gråta?fast jag försöker vara öppen med mina känslor så verkar det som att han blir lika förvånad varje gång jag blir ledsen......har ni det så också?
-
Grattis t jobbet!Bobou skrev 2009-10-12 13:44:31 följande:Nu har jag fått jobb! Äntligen känns det som att det är klart med den där professorn som jag var och pratade med för ett par veckor sedan, som ni kanske minns... Trodde nog att det skulle bli så, men ändå är det jätteskönt!Jag var ju faktiskt och pratade med en person till också, och även av honom fick jag ett jobberbjudande, som jag tackade nej till. Får man ens göra så i lågkonjunkturen?! Men jag tror att han kanske missuppfattat min kompetens, för det jobbet var inte rätt för mig och jag var inte rätt för det jobbet. Rätt person på rätt plats är ett kollektivt ansvar, n'est-ce pas?
-
Nu har även prästtanten hittat hit! (pust!)
I'm yours: Hur det än blir för dig, så kom ihåg att du alltid har tanterna som stöd, vi vandrar troget vid din sida!
Idag blev jag såå arg! Jag åkte in till Lund för att träna, och parkerade på samma ställe som vi har stått på i snart fem år, när vi tränar där. Men idag hade jag fått böter, 400 kr! Det var en femminutersparkering. Va! Det står inga skyltar om det där, står inga skyltar alls! Jag var så arg när jag körde hem att jag nästan var en dålig bilist! JÄTTEARG! Om jag skall ta bussen in om jag vill träna på morgonen, måste jag hinna med 10.10-buseen tillbaks, annars får jag vänta över en timme på nästa. Visst, i-landsproblem, men jag blir så störd iaf! MORR! -
Tantgubben hälsar på :)
Ska få besök idag av en som ska titta på dom rosa karamellerna, håll tummarna -
Cantaton skrev 2009-10-12 16:22:39 följande:Låter heeeelt ljuvligt.Livet känns verkligen bra nu... För första gången sedan jag vet inte när får jag pirr i magen av att tänka på någon och när vi ska ses blir jag så uppspelt att jag blir svettig innan han dyker upp
[/citat]Soldemor skrev 2009-10-12 16:18:38 följande:[citat]
Grattis! Hoppas den här är bra!
[/citat]Bluebride skrev 2009-10-12 14:39:04 följande:[citat]
Låter underbart
Åååååh! Jag är bara så löjligt nykär så det finns inte! Ser nästan inget annat, kan inte prata om annat och vill inte annat än träffa honom! -
Vad härligt det låter! Förälskele är så mysigt, iaf när den är besvarad, som din!MV85 skrev 2009-10-12 16:42:10 följande:Livet känns verkligen bra nu... För första gången sedan jag vet inte när får jag pirr i magen av att tänka på någon och när vi ska ses blir jag så uppspelt att jag blir svettig innan han dyker upp Åååååh! Jag är bara så löjligt nykär så det finns inte! Ser nästan inget annat, kan inte prata om annat och vill inte annat än träffa honom!
-
Ja, den verkar då vara det i alla fall!Soldemor skrev 2009-10-12 16:44:26 följande:Vad härligt det låter! Förälskele är så mysigt, iaf när den är besvarad, som din! Men helt säkert vet jag ju inte eftersom vi inte satt oss ner och pratat om var vi står o sådär... Men att nog ger han indikationer på det när han åker hit 9 mil enkel väg o är med mig istället för jobba fast han borde göra det och svarar på mail på 5 minuter fast han måste gå in på en specifik sida för att se dem då de inte hamnar i hans vanliga mail
-
Im yours, förstår att du känner så. Ni har varit i olika processer och det är lätt att man helt plötsligt känner att man har gått om varandra. Det händer ibland min man och mig. Han har fullt ös med sitt och jag har det hektiskt med mitt. Vi sammanstrålar ju också men ibland känner jag mig väldigt ensam.
Jag känner en saknad ibland efter att hålla hans hand och känna att det är vi! Hoppas att ni kan sammanstråla och utvecklas tillsammans. Inte så konstigt att det känns som en svacka just nu, det har ju hänt mycket i era liv.
lillabruden, jag nickar och förstår precis vad du menar. Jag är i samma sits ibland. Man får liksom inte upprepa sig, det är ju gammalt och begravet. Men jag tycker att det är viktigt att ha rätt sina känslor och det är viktigt att prata om problem eller något som känns svårt. Det är inte samma sak som att älta.
Frulle och Babou vilket flyt ni har!
Sonja, fortsätt smörj, bli inte kall. Hoppas att det släpper snart.
Soldemor trist med böter, borde ha stått lite tydligare om vad som gäller!
Aleta, jo huset var hemskt fint!!!!, men maken var inte nöjd, så vi får släppa det. -
*kramar hårt*
Jag vet hur det känns!
Man blir så ensam med sina tankar. Jag hoppas ni hittar tillbaka till varandra.
Det du kan göra är fortsätta att prata, fortsätta dela ditt liv med honom och hoppas att han vill vara delaktig.
Im yours skrev 2009-10-12 14:59:30 följande:
Hej sötnosar!Vad driftiga ni är, grattis till jobbet och lycka till på intervjun.Huuuuuuu, jag vet inte vad som händer och fötter? Det känns som att jag glider ifrån Lasse mer, o mer. Som en liten skuta på böljan den blå, vipp, vipp.Han känner sig trött efter hjärtoperationen, och det är naturligt. Samtidigt så tycker jag att han borde varva ner, o stanna i den nya situationen, vara mer rädd om sig. Men det verkar inte gå in, dessutom känns det som om jag inte kan berätta hur livrädd, ensam o liten jag har kännt mig i allt detta. Han bara viftar bort ............... och jag blir så irriterad.Sedan har vi allt det här nya som händer med mig. Det lyckade valet med manusskrivandet, o så de ganska plågsamma timmarna på traumamottagningen. Lasse vekar känna sig åsidosatt. Han frågar aldrig hur det går, och verkar inte vilja följa med mig i proccesen. Jag tycker verkligen att jag har blivit mera jag, nu då jag jobbar med att komma underfund med allt som hände under traumat. Men jag har en lång, lååååång väg att gå!! Kommer han att kunna matcha mitt riktiga jättedriftiga jag? Alltså jag mogen för ett stort genombrott på många sätt ........Bläääääääää, vad trögt det känns! Hoppas ni orkar läsa,......Må så gott mina vänner! / Liz
