• Galenpanna

    Hur kommer man över den stora kärleken?

    Hur kommer man över den stora, den största kärleken man haft i sitt liv???
    Vi delade allt, det fanns värme, humor, kärlek för det enkla och vardagliga. Kärlek för varandra så till den grad att vi gifte oss. Men av en och annan anledning (vet knappt vad som hände eller vart det blev fel)så är vi idag skilda och båda har hittat någon ny att dela livet med.
    Jag är lycklig i min nya relation men kan ändå inte glömma det som varit. Är det okej? är det normalt?
    Jag saknar honom och tänker på honom varje dag. Är ledsen att jag sårade honom så. Den som jag älskat mest, sårade jag också mest...
    Vi har inget otalt med varandra längre, vi pratar ibland.
    Vi var unga när vi träffades och stöptes nog i samma form på något sätt. (Lika värderingar och kom från samma familjeförhållanden) Är det kanske det jag saknar? Förstår mig inte på mig själv...

    Kommer på mig själv att tänka att "ja det huset skulle ha passat oss" "Den tröjan skulle han ha gillat" osv osv
    Är det normalt? Är det ett sätt att bearbeta kanske?

    Usch jag blir villrådig, mår dåligt & "skäms". Jag försöker se framåt men kan inte låta bli att tänka på det som varit.
    Svartsjuk har jag oxå blivit, kanske för att jag vet med mig att jag själv går och grubblar på det förflutna, det som varit - bra som dåligt. Tänker att då måste min nye kärlek göra detsamma med sitt förflutna.

    Hur gör man upp med sitt förflutna? Kommer man någonsin över "Gjorde jag rätt, har jag sumpat mitt livs stora kärlek?"

    Frågorna gnager och jag blir galen! Vill bara känna lycka och glädje i mitt nya förhållande men historien gör sig påmind ofta.

    Kram
    Galenpanna

  • Svar på tråden Hur kommer man över den stora kärleken?
  • Dea

    Allt du beskriver är normalt att känna innan man kommit över någon. På sätt och vis kommer man ju aldrig över nån helt hundraprocentigt, man är för alltid del i varandras förflutna.

    Men efter vad du skrivit här låter det som om ni inte var helt klara varann... det låter som om du inte förlåtit dig själv för att du sårat ditt ex, till exempel.

    Kanske det inte är helt juste mot din nya kille att all denna tankekraft går åt till till exet.

  • Galenpanna

    Ungefär så jag själv funderar.
    Samtidigt så känner jag vad jag känner för honom (den nye) och vill inte backa. Vem gör jag en otjänst, mig själv eller min nye?

    Vi (jag och mitt ex) hade MÅNGA fina år tillsammans, en tid då det hände mycket för oss som individer. Vi utvecklades individuellt men ändå åt samma håll. Såg mig själv bli mamma åt våra barn. Och viljan att åldras tillsammans med honom.

    Jag har åldrats mycket på kort tid och inser nu att jag kanske gjorde fel val...

    Ledsen

  • Kräftan

    Det låter som du inte har kommit över ditt ex. Du borde nog fundera noga på om du verkligen ska fortsätta ditt nuvarande förhållande. Jag tänker så att det inte ska finnas minsta tvekan om att den man man har ett förhållande med är sitt livs kärlek & att tidigare karlar är bleka kopior. Känns det som om det var bättre förr så är det nuvarande förhållandet inte rätt.
    Hoppas att du lyckas fatta rätt beslut, både för dig & din kille.

  • Cassiopeja

    Jag tror att det är lätt att man målar upp exet till en drömprins när det har gått ett tag, man glömmer det som var dålig och minns bara det bra! Det är helt okej att inte glömma, men förr eller senare måste man gå vidare, det är inget man kan tvinga fram och det är olika hur lång tid det tar!
    Men en lite fråga... VILL du att det ska gå över?
    Eller vill du göra ett nytt försök med exet, i så fall så är det ju inte rätt mot din nuvarande, den man lever med borde ju vara nummer 1!

  • Rainred

    Sluta jämföra! jag tycker det liknar jämförelse.. När man avslutat en förhållande och går in i en ny så måste det vara en punkt och även en ny kapitel innan man börjar på en ny förhållande.. När jag blev tillsammans med min sambo så jämförde jag i början och då mådde jag kasst och slutligen var jag tvungen att välja och då avslutade jag den gamla och satsade helt och hållet på den nya och nu är den nya allra bästa som hänt mig!
    Lycka till!

  • Miiiaaa

    Ett ordspråk:
    "Det som varit har farit"
    Inte lätt alla gånger, men så småningom så.. Det tog mig sex år att komma över min stora kärlek, har varken varit så kär i någon varken förr eller senare, men till slut så släppte det. Det var inget jag märkte men en dag så kom han och hälsade på mig, eftersom vi (plågsamt nog) höll kontakten i många år som "vänner", och när jag öppnar dörren så kom insikten "jag älskar inte den här mannen längre" OJ jag kunde slagit en frivolt där och då! Det var så skönt, jag kände nästan för att köra ut honom och stänga dörren!

    Det är bara att hålla tummarna för att samma insikt träffar dig! Om du VILL att den ska göra det förstås... Men jag är av denna tanke att somliga stannar i hjärtat, det bara är så, de är menade att vara kvar!

    Lycka till!

  • bää

    Man får väl försöka acceptera att ingen är perfekt. På vissa plan kanske man har mer gemensamt med sitt ex än med den nuvarande, men vem trivs du bäst med på det stora hela?
    Ni måste ju ha haft någon orsak till att bryta upp, och det är inte så att gräset är grönare på andra sidan? Dvs utan vardagsslitet med mat, disk, städning etc?

  • MacGyver

    Spontant så säger jag att lösningen ligger i distans.
    Hur lång tid det tar från att man målar upp sitt ex som perfekt till att man upptäcker motsatsen är däremot omöjligt att svara på.
    I mitt fall började det med att jag upptäckte sidor hos min nuvarande som jag inte förstått att jag saknade hos min ex.
    Det gjorde att jag så småningom förstod också känslomässigt att det tidigare förhållandet varit helt fel för mig.
    Kanske det vore idé att vara uppmärksam på vad din nuvarande tillför dig som du behöver?
    Kanske din syn på din ex förändras då?

  • Galenpanna

    Tack för alla bra svar och tänkvärda ord!
    Rent fysiskt är "den nye" egentligen mer min typ, grov, stor/lång och maskulin.
    Till sättet är han väldigt lik min förre....dvs mjuk, varm, känslig, intelligent och rolig.
    En sak som kommer över mig allt som oftast är att vi tänker väldigt lika och vi är varandras tankeläsare. Det är nästan spökligt värre ibland när han uttalar den tanken som jag just tänkt...
    Alltifrån vad vi ska ha till middag till djupare plan. Vi ligger i samma fas skulle man kunna säga.
    Det går INTE att ljuga för varandra för han läser mig som en öppen bok.
    Ett exempel: en dag ringer han hem bara för att säga hej. Jag svarar och låter påskina att jag är glad. Han sväljer betet. Senare kommer han hem med ett fång rosor för att han "kände" att jag behövde det och visst gjorde jag för egentligen vart jag skitledsen.

    Det där "varför är du sur?" och "Nej jag är inte sur" fungerar således INTE här hemma. Här pratar vi om allt som dyker upp längs vägen och reder ut med en gång. Ibland kan jag tycka det är jobbigt att han frågar så MEN är ju glad efteråt för jag slipper bära på något som jag egentligen vill få ut och så blir det ju bra igen på en gång.

    Än en gång, tack!

    Mvh
    Galenpanna

  • Gift Snoffsan

    Erfarenhetsmässigt så vet jag att "den stora kärleken" inte är särskilt mycket större än den nya när man fått distans till det hela. Man ska inte jämföra. Eller i alla fall var det så för mig även om jag inte trodde det då. Min stora kärlek i livet är min nuvarande man. Det är honom jag valt att dela mitt liv med. *Observera att detta är mina egna tankar och funderingar om min syn på saken!*

  • Marianne A

    min sambo var var olycklig i många år men skildes till slut. han har tre barn med henne. han säger att han i många år innan hade noll känslor, men stannade kvar för barnens skull. kan det vara så.

    han tål inte att jag frågar ens något oskyldigt eller trivialt om henne. jag träffar henne som hastigast när vi hämtar barnen, jag funderar ibland om han verkligen är färdig med henne

  • MimmiMus

    Gör inte slut med din nya kille. Jag tror han är bra för dig. Om det, mot alla odds, skulle ta slut mellan er kommer ditt nuvarande ex inte betyda lika mycket längre utan då är det din nuvarande pojkvän som verkligen betyder något.

    Du fixar detta!!!

    Kramar i mängder!

Svar på tråden Hur kommer man över den stora kärleken?