Var ska man gifta sig om man inte vill göra det i kyrkan?

Prata med din blivande du om hur det känns och vilket tryck du har fått från omvärlden.

Tror du att det skulle hjälpa om HAN röt i till din familj.
Typ "sluta pressa henne, det blir bara värre, vi gör som vi vill och nu är det nog med det"

Min familj har haft lite svårt för min sambo stundtals eftersom de uppfattar honom som arrogant och att han tar för mycket plats. Jag blev så arg när de berättade för mig att jag höll på att explodera, för han är inte det minsta arrogant. Anledningen till att jag blev kär var att han var självsäker och vågade ta plats, men han har alltid lyft upp mig och sett till att jag mått bra. När min mormor gick bort i somras ville han knappt gå till jobbet eftersom han inte ville lämna mig ensam. 

Om han skulle slå näven i bordet och säga "så här blir det!" skulle de inte ändra uppfattning om honom. Snarare motsatsen.

I och med min förra pojkvän var kontrollerande och våldsam förutsätter min familj att jag är en person som drar till mig sådana killar. Min sambo var två sekunder ifrån att gå och "prata allvar" med mitt ex när jag berättade för honom vad som hänt (de känner varandra sedan tidigare) eftersom han inte kan tänka sig något värre än att misshandla sin partner.

Jag vågar bråka och höja rösten mot min sambo, och det tycker jag är ett tecken på att vi har ett hälsosamt förhållande. Förmodligen helt galet, men jag vågar bli arg och visa det. Det kunde jag inte i mitt förra förhållande. 

Och nu handlar tråden plötsligt om något helt annat än borgerlig vigsel

Ah, nej då är det ju dumt... 
Ni får fundera på ett sätt som funkar för er 

Ja, och då slutar det nog med att vi skjuter upp det ett tag till. Planen från början var att vi skulle gifta oss i somras, men eftersom vi blev arbetslösa båda två ett tag la vi allt på is. Oavsett hur vi gör kommer jag nog behöva ryta ifrån och säga att familjen får sluta lägga sig i bröllopsplaneringen och allt annat. Jag har gärna bollat saker med mina föräldrar, men jag tror att de har det tolkat som att de har möjlighet att påverka. 

Huvudsaken är väl att jag hittat en man jag vill dela resten av livet med? Bröllopet gör varken till eller från, och jag vill inte gifta mig för att bevisa något för omvärlden eller lova trohet inför gud. Jag vill gifta mig med min sambo för att jag älskar honom och för att jag blir den jag vill vara tillsammans med honom. 

Ryt i - och ha honom med som stöd?

Han behöver ju inte vara i samma rum ens så kanske dom inte ens ser det som påverkan från honom.
Fast det skulle kanske hjälpa om dom ser att du "vågar" säga åt honom också... Ett lite förbestämt "gräl där du "vinner" kanske vore passande 

Eller bara att du ryter i, går och hämtar honom i det andra rummet och sen typ slänger ur dig "kom XX, jag vill inte vara kvar här där folk bara ska styra över mig. Vi åker hem" 

Jag vet att jag har hans stöd till 110 %, och det gör att jag känner mig trygg och säker i de val jag gör oavsett om han står bakom mig eller inte. 

Vissa av mina familjemedlemmar är såna att de ser allt som händer som bevis på sin egen ståndpunkt. Om jag bråkar med min sambo betyder det att vi har det dåligt och borde göra slut. Om han står bredvid mig när jag blir arg och säger ifrån är det han som fått mig att göra det. Om jag är glad och trevlig är det för att jag får träffa familjen, inte för att min sambo är med. 

Sist jag röt ifrån ordentligt fick jag svaret "äh, du har pms, det går inte prata med dig" vilket gjorde att jag tappade allt hopp om att någonsin ha en vuxen diskussion med den familjemedlemmen igen. Övriga glömmer bort att jag pratat med dem och blir förvånade när jag påpekar det för femte gången. 

Jag ska försöka hålla mig från att ställa till en scen på julaftonskvällen när vi sitter och äter middag. Men det är då hela släkten ska samlas och det kommer bli tissel och tassel om vårt bröllop eftersom alla vet att det är på gång. 

Håller tummarna för dig 

Tack  

Hejsan! Jag o min sambo ska gifta oss i maj .Vi ska gifta oss på stranden,det blir en borgelig vigsel, men lite längre version av det hela.Vi ska ha lite musik,  o våra barn o barnbarn o några goa vänner ,som även ska vara vittnen.Vi har hyrt en stuga precis vid stranden där vigseln ska vara.Stugan tar 50 personer o det finns kök,mm.Vi ska ha Buffe så barnbarn slipper sitta still så mycket,dom kan även leka på stranden utanför stugan.Ett enkelt bröllop, men fint ändå.Ska pimpa stugan kvällen innan,o mat ska vänner göra,samt fixa hela kvällen till oss,samt städning.Har precis beställt brudklänning o ring.Blommor , smink, o håret,hjälper mina kära vänner mig med.Vi ska lägga ett hjärta i sanden som jag ska klä med blommor o löv,ett stort hjärta som vi ska stå i.Om det blir regn så har vi tak på stugans veranda som är fin.Jag ser fram emot denna dag jättemycket nu.Ett stort lycka till med ert bröllop.Ett tips.Lyssna inte på andra eller kör fast för mycket,låt fantasin flöda o lyssna till era hjärtan på vad ni tycker om. Kram på dig

Vet inte om det är olika från kommun till kommun men en kompis gifte sig hemma på gården, borgerligt, och sen fick vi åka iväg till festlokalen. Vad jag förstod på henne kan man ju göra det nästan lite vart som helst. Om ni gör det på ett mer privat ställe skulle ni ju kunna säkra upp med ett pimpat partytält ifall det blir regn.

Du kanske har kommit fram till nånting sen du skrev här senast men varför inte låtsas att ni skjuter upp bröllopet på obestämd framtid och smygplanerar det. Då är chansen kanske större att ni får planera i lugn och ro.

Ja, vid borgerlig vigsel får man gifta sig var man vill, och det har varit det som varit svårast. När valmöjligheterna är oändliga får jag panik Mina svärföräldrar bor i stan, men det finns inget utrymme att ha vigseln på deras baksida. Där ryms vi inte heller.

Vi hade möte med vår lokal strax innan jul och tog upp frågan med ägaren, och han sa att vi självklart fick ha vigseln på terrassen där. Eftersom mycket av det jag hade ångest över löste sig under mötet kände jag "äh, vad fasen, alla får komma på vigseln". Våra nära och kära har uttryckt att det skulle betyda mycket för dem, och så länge ingen kommer med synpunkter och åsikter kommer det nog bli bra

Under julen berättade vi för släkten om bröllopet och de blev bara glada och sa att de såg fram emot det.

Skönt! =)

Vad skönt att det har löst sig för er