Kontrollbehov och beslutsångest
Hejsan!
Jag ska gifta mig med min sambo, men än är det två år kvar eftersom det inte passar just nu av flera skäl, och vi vill ha ett sommarbröllop vilket begränsar oss något tidsmässigt. Det har dock inte hindrat mig från att titta massor i bröllopstidningar och följt trådar här på forumet. :)
Som rubriken säger, har jag ett riktigt kontrollbehov. Det här gäller i med allt, och framför allt bröllopet. Den stora dagen! Plus att jag älskar att planera, förbereda och organisera. Pyssla och fixa är jätteskoj. Sambon har sina åsikter men bara att det ska vara i kyrka och med många gäster. När det kommer till resten så har jag det större engagemanget, och en enorm vilja så det är ju bara bra :) .
Mitt problem är att jag är perfektionist, och som rubriken fortsätter, har jag en enorm beslutsångest. Om allt! Vilken smak på tuggummit, vad ska vi äta, vilken tröja vill jag ha, färg på blommorna i vardagsrummet, osv osv. Det måste ju bli perfekt. Hur ska jag någonsin kunna ta ett beslut om bröllopet? Och jag menar inte att jag är någon bridezilla eller så, utan i hela mitt liv har jag alltid haft idén om att "ska jag göra något, så ska jag göra det skitbra annars får det vara". Sen alltid har jag tittat på andra hur vad det nu är ska göras. När jag har tittat länge nog så kan jag det hyfsat för att våga pröva själv för då vet jag att jag borde kunna. Övning ger färdighet, men jag vill ha färdigheten innan jag övar. :P Och genom att ta ett beslut om någonting, vad som helst, så innebär ju det också att jag väljer bort något annat. Något som kanske skulle vara bättre. Och hur vet jag vad som är bäst? Vad gillar jag? Vad är det rätta beslutet?! Jag har ju så mycket idéer, men att blanda alla vore bara konstigt. :P
Min fråga är väl egentligen, hur gör ni för att ta beslut om blommor, budget, drömmar och visioner, mat, servering eller buffé, lokal, plats i världen, toastmaster, dekoration, färgtema, ringar, hotell för bröllopsnatten, bröllopsresemålet, utomhus/inomhus, gästlistan.. etc etc etc.. Det är så många beslut och jag har en skräckblandad förtjusning inför det här. Å ena sidan är jag helt överlycklig över den stora dagen och att jag ska få dela det med sambon. All planering och förberedning känns så rolig. Å andra sidan känner jag panik över att välja fel. Tänk om.. tänk om..
Jag är medveten om att allting inte behöver vara perfekt, och jag tror att när dagen väl kommer så blir det underbart oavsett vad. Jag kommer göra allt för att bara släppa det när dagen väl kommer. Men fram tills dess vill jag göra så bra som möjligt så att när dagen väl kommer finns det en stabil grund. Vad som händer sen går ju inte att styra över.
Sorry att inlägget blev så långt.. :P
