Bästa vännen svek

Det är tråkigt när det blir så, vissa människor kan inte hantera att det blir ändringar.. Jag har lite samma problem med en vän till mig, jag tror att hon helt enkelt har så mycket med sig själv så hon har inte plats att vara glad för min skull. Jag försöker att inte tänka på det utan att fokusera på de som tycker det är roligt och som är glada för vår skull. Har en bra tärna iaf Men man får helt enkelt ta tillvara på de som bryr sig och skita i resten även om det så klart är tråkigt. Har du någon annan du kan tänka dig som tärna ist?

Din fd vän låter ganska självupptagen. Det är svårt att säga varför hon betett sig som hon har gjort, men i vilket fall som helst är hennes beteende inte acceptabelt. Jag förstår verkligen om du vill ha en annan tärna. Hoppas du hittat en ny tärna som du kan söka råd hos och prata bröllop med istället =)

 

Jag tror absolut att det finns människor som blir avundsjuka när deras kompisar ska gifta sig/ta ett nytt steg i livet, vilket är tråkigt... det spelar ingen roll att ni förlovat er snabbt och att giftermålet eventuellt skulle ha skakat om din kompis, en vän ska aldrig behandla dig på ett nedlåtande sätt eller trycka ner dig...

Jo, det här hade väl hänt förr eller senare. Hade en sån ångest innan jag skulle säga åt henne att jag inte ville ha henne som brudtärna, men nu så är jag bara nöjd. tänk om jag hade varit tyst. Hon kan både vara självupptagen och världens mysigaste- Något slog till snett och det är absolut inte acceptabelt..Men.. Jag undrar vad fasen hon tänkte och hur hon uppfattade mig, vad tusan gjorde jag för fel osv. Vi har varit världen runt tillsammans och har så många roliga minnen. Vi har ingen historia av att det händer sånt där skit egentligen.. Det måste vara flera orsaker som ledde till det här, de måste ha börjat innan hon fick veta att jag skulle gifta mig.Ja ajg har två, det var meningen att dem skulle vara tre och att hon skulle vara huvudtärna, men dem här båda ger mig mer än vad jag behöver utan att köra över mig, dem bara överöser mig med tips och idéer och är jätteexalterade och fixar. Jag älskar dem!Konstigt är det det iaf. svartsjuka- Tack soontobebride2013 det stärkte mig lite då man vacklar. har lite svårt att släppa det liksomNami, har du bjudit din vän på bröllopet?       

Jag har en vän som klagade på att vi aldrig sågs efter att jag träffat min make.
Alltså om man är nykär så vill man ju vara med den nya, inget konstigt med det och vi träffades ändå 3-4 ggr i veckan då vi hade en häst tillsammans och andra gemensamma intressen (föreningar mm). Vi pratade flera gånger om dagen via mail, sms och på en community också.
Och ärligt talat så hade vi inte träffats så mycket mer än det tidigare heller. Det som skilde sig åt nu var kanske att jag inte följde med henne hem efter stallet ibland och att vi då satt hemma hos henne flera timmar, eller att hon kom till mig. Men det hände ju inte varje vecka förut heller liksom, då vi ju ändå sågs så mycket.

Sen gifte hon sig och flyttade ihop med sin make i en annan stad (ca 6 mil bort) och då slutade hon i princip höra av sig. Hon tycker att jag ska prioritera att åka till henne trots att jag inte har körkort och att det bara går 2 bussar om dagen, medan hon har körkort och tillgång till bil.
Hon anklagar mig för att ha dragit mig undan och ha förändrats sen jag träffade maken. Men hon då?
Hennes mamma bor inte långt ifrån mig, och hon besöker sin mamma minst en gång i veckan. Ofta flera gånger. Men hon åker inte förbi mig och tar en kopp kaffe eller säger hej. Ändå är det mitt fel (enligt henne) att vi inte ses så ofta längre.
Varje gång vi har vägarna förbi där hon bor så hälsar vi på och vi har till och med åkt extra bara för att hälsa på. Men det gör inte hon och maken.
När det körde ihop sig med henne som tärna så släppte jag taget helt.
Ett tag pratade jag inte alls med henne. Nu kan vi prata på nätet i alla fall men jag lär ju inte vara den som tar upp vänskapen igen på den nivå den var tidigare. 

Jag skriver inte det här för att gnälla eller få sympatier. Jag har redan berättat det här (eller tja delar av det) så de flesta känner redan till det. Jag berättar det nu för att du (TS) ska se att du inte är ensam.
Ibland får man bara skaka av sig det och inse att man har gjort det man kan, man har försökt.
Och om man har försökt och det fortfarande inte funkar - tja då är det faktiskt upp till den andra personen att sträcka ut en hand.
 

Tack Chicita! Det värmer, ja, hon träffade sin kille före jag träffade min och jag gnällde då inte även fast vi inte fick lika mycket tid. Jag fatta grejen, nykär, och när jag träffade min så ändrades ingenting. Jag umgicks med henne själv, och jag bjöd med henne och hennes respektive om vi skulle någonstans.Jo jag har försökt. Det har jag ju. VI har ju känt varadnra l'nge så vi har en del gemensamma vänner,  Några av dem hon umgås med nu är människor som jag sagt upp kontakten med för länge sen pga av för mycket drama. kan ju tänka mig hur mycket skit dem snackar om mig, om dem inte har växt upp.. Ibland kunde man f höra så mycket elakt om människor som DEM inte ens känner att jag mådde illa efter att ha hängt med dem.. Konstigt. Bästa vänner som bara förändras över dagen. Vi lärde känna varandra när vi var 16 men umgicks inte då utan det kom när vi va 20 och så var det vi i sju år..   

Vet du... om dom snackar skit om dig så betyder det bara att dom inte har något annat intressant att tala om.
Du är alltså intressant nog att spendera tid på.
Äkta vänner ser dessutom igenom en hel del av de lögner som skapas vid sådana tillfällen. Så dom kan väl få roa sig med något stackarna? Dom lär ju inte ha så mycket annat kul i sitt liv  

Chicita skrev 2013-04-11 21:32:05 följande:Vet du... om dom snackar skit om dig så betyder det bara att dom inte har något annat intressant att tala om.Du är alltså intressant nog att spendera tid på.Äkta vänner ser dessutom igenom en hel del av de lögner som skapas vid sådana tillfällen. Så dom kan väl få roa sig med något stackarna? Dom lär ju inte ha så mycket annat kul i sitt liv  Fan vad bra det känns nu efter det där, årets ros till dig, dina vänner kan fan skatta sig lyckliga!! 

Det är bara logik 
Människan är skapt för att vilja vara bäst och om man inte kan berätta hur bra man är så trycker man ner någon annan för att framstå som bättre själv.
Alltså - om dom trycker ner dig så tycker dom att du är bättre än dom (rent logiskt sett alltså).
Och om dom pratar skit om dig så är det för att kunna försöka framstå som bättre än dig... Dom vill alltså klättra ett pinnhål och använda dig som pall för att nå lite högre.

Klappa dig själv på axeln och försök känn att du inte sänker dig till deras nivå, att du är ett föredöme som det faktiskt är värt att prata om  

Vad skönt att du har andra tärnor som tar hand om dig och beter sig som vänner ska! Förstår dock om det är svårt att komma över situationen med din fd vän när ni varit bra vänner innan detta, och att det lätt blir att man grubblar över det... Försök att tänka på allt positivt omkring dig =) Tyvärr finns det vänskaper som förändras, som Chicita beskriver.. hoppas du kan se framåt nu istället och tänka på roligare saker!

Jag har inte bestämt det faktiskt.. Det är ju ett tag kvar innan jag behöver ta det beslutet men hon är absolut inte självklar.. Vi får se hur det känns när det närmar sig helt enkelt, men jag ser ingen anledning att bjuda någon som jag inte känner att jag blir glad av.. Hoppas det löser sig för dig iaf

Bröllop, villa och barn kan röra om i relationerna då man går in i nya faser i livet. Det kan lätt uppstå svartsjuka. Men på något vis visar det även vilka som är ens riktiga vänner, för riktiga vänner står vid ens sida och glädjer sig över sina vänners glädjeämnen. Jag tycker du skall begränsa kontakten med henne för just nu verkar hon ju mest själa energi från dig och få dig ur balans inför ditt stundande bröllop.

Jag har alltid varit glad för deras skull när mina vänner gift sig (jag är typ bland de sista i min umgängeskrets som kommer till den punkten), MEN en sak jag lagt märke till som gemensamt i alla dessa fall och orsak till att vänskapen förändrades (vi blev inte osams, bara gled ifrån varandra) var att även om vi fortsatte umgås lika ofta så handlade samtalen nu alltid om deras liv, deras man, deras bröllop, deras barn när de kom etc. Alla utom en slutade i stort sett helt att fråga vad som hände i mitt liv. Och i längden är det inte hur ofta man umgås som är det viktiga utan att man känner att man själv är lika viktig för den andra personen som innan.

Så du kanske borde fråga dig själv hur ofta du ville ha hennes sällskap bara för att umgås som vänner och inte för att bröllopsplanera? Hur insatt är du i hennes liv? För även om du gifter dig borde du vara lika insatt och engagerad i dina bästa vänners liv som de är i ditt bröllop. Kan det hända att hon känner sig lika åsidosatt från din sida som du från hennes? (Jag säger inte att det är så, du kanske mycket väl har varit en exemplarisk vän - det är bara en idé att fundera kring).

En av de vänner jag gled ifrån när hon gifte sig och bara haft sporadisk kontakt med i 5-8 års tid har på senare tid börjat ta kontakt oftare och nu ska hon och hennes man vara värdpar på vårt bröllop eftersom min blivande dessutom råkade känna hennes man! Jag är extremt tacksam över hennes engagemang. Hon har gått out and beyond mot vad jag hade förväntat mig. Därför är det för mig extra viktigt nu när vi börjar ha tätare kontakt igen att hon får känna att jag inte bara vill prata bröllop utan även är intresserad av det som händer i hennes liv. Så att vi kan ha tät kontakt igen även efter att bröllopet är över. För bästa vänner finns alltid kvar i hjärtat även om man bara haft sporadisk kontakt i ett halft decennium.

uppsats slut :-P (jag ska inte börja skriva, för det är ju så svårt att sluta) 

För övrigt är jag ledsen för din skull att det blivit såhär. Aldrig kul att bli ovän med en bästa vän. Hoppas allt löser sig till det bästa för dig!