hur skydda min ekonomi nu när vi blivit sambos i hans bostadsrätt?

Nej, din pojkvän/sambo har nog fått saken lite om bakfoten. Han ärver inte alls 50% av lägenheten. Snarar 25%, om han är ensambarn.

Den efterlevande maken får hälften av värdet av den egendom som makarna ägt och andra hälften är då vad som utgör den avlidne makens arv. Detta betyder att pappan äger 50% av lägenheten, de 50% som är kvar delas lika mellan arvingarna.

Står det skrivet någonstans att du är just inneboende?

I sambolagen menar man med en samborelation två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll och där ingen av samborna är gift. Ett par som bor ihop och har gemensamma barn (som ni då snart har), kan regelmässigt utgå från att ett samboförhållande föreligger!

Vilken tråkig attityd din pojkvän/sambo har! Jag skulle nog rekommendera er att gå till en familjejurist som kan hjälpa er att reda ut begreppen samt upprätta ett samboavtal er emellan!

Lycka till!!

Om ni inte skriver ett avtal så tillfaller en del av lägenheten dig om ni går isär (i det här fallet blir det väl 25% eftersom hans pappa har ena halvan. Och det bara är din och sambons del som räknas).
Detta enligt lagen.

Men ni kan gärna skriva ett avtal.
Få med att du har rätt att bo kvar i lägenheten tills du hittat annat boende, men max 3 månader (eller något sådant)
Och även att du betalar 50% av de löpande utgifterna, men att investeringar i lägenheten faller på hans lott då du avsäger dig rätten till lägenheten så länge ni inte är gifta.

Men kolla med någon advokat eller liknande först så du får det giltigt.

Sen ska du alltid försöka få saker dokumenterbara. Så det bästa är om du för över pengar på hans konto och "märker" dom med Hyra Maj, Eller El jan-mars osv. Ifall han påstår sen att du inte betalt så går det att se både på hans konto (insättningar) och ditt konto (överföringar) att du visst har betalt...

FÖRTYDLIGANDE

Pappan får alltså 50% av lägenheten (och övriga tillgångar) resterande 50% delas mellan arvingarna (och nu förutsätter jag att din pojkvän/sambo är ensambarn) alltså ärver pappan ytterligare 25% och din pojkvän/sambo 25%. Din sambo äger således 25% av lägenheten och pappan 75%

 

Vem har rätt till bostaden när sambor flyttar isär?

Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i
avräkning på sin lott. Ofta är det så att om en av föräldrarna har barn boende
hos sig, så anses den föräldern ha störst behov av bostaden. Även i det fallet
att bostaden inte utgör samboegendom kan den sambo som inte äger bostaden få bo
kvar i den. I detta fall krävs dock, förutom att sambon bäst behöver den, att
övertagandet med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Fy vilken tråkig inställning din sambo har! Tycker absolut att ni ska se till att reda ut det här hos en jurist, samt skriva ett avtal.. Ha alltid papper på vad du betalat till honom för hyra, el osv. Behöver någonting fixas i lägenheten är det hans och pappans ansvar, du ska aldrig betala för sådana kostnader, det ingår i din del av hyran..

Jag tror inte lägenheten kan räknas som gemensam bostad enligt sambolagen eftersom den inte i första hand är inskaffad för parets att bo tillsammans i, och dessutom äger pappan 50 eller 75%. Jag rekommenderar er verkligen att söka juridisk rådgivning och skriva ett ordentligt samboavtal. Om du inte har någon som helst äganderätt till lägenheten ska du inte heller investera i den. Däremot är det rimligt att ni delar lika på löpande kostnader som månadsavgift, el osv.

Dessutom kanske ni skulle pröva familjerådgivning ett par gånger. Kanske är din sambo lite skärrad efter mammans död och pappans sjukdom, och att såpass ung få så stort ansvar, men det låter inte schysst att han pratar på det sättet när ni väntar barn tillsammans. Du är inte bara inneboende eftersom ni lever i ett "äktenskapsliknande förhållande", ingen myndighet skulle acceptera det. Att ni ens funderar i termer av att han ska kasta ut dig när ni har valt att skaffa barn tillsammans låter väldigt märkligt i mina öron.

Som sagt, kanske är han lite skärrad över situationen, men ni behöver reda ut hur ni som familj ska ha det, ekonomiskt och känslomässigt. Och man kan behöva ite hjälp utifrån med båda delarna.

Jag tror att du fått det om bakfoten. Om pojkvännens föräldrar var gifta ärver den efterlevande maken allt i första steget och endast om det finns särkullebarn så ärver dom direkt. När den efterlevande maken avlider ärver gemensamma barnen dels den första avlidna och sedan den andra avlidna. (går i sig att avtala att barnen ärver direkt genom testamente, har jag för mig)

Var pojkvännens föräldrar sambos ärver barnen direkt och efter bodelningen får arvingarna dela på det som blir på moderns del. Vilket troligen i detta fall var 50% av bostaden (och annat) och är då pojkvännen ensambarn ärver han hela sin mors del och därmed blir 50% ägar till lägenheten (om inte annat har sagts i testamente). 

Du är enligt lagens mening sambo med din pojkvän och inte inneboende. Och även om du inte äger lägenheten har du vissa rättigheter. Jag vet inte exakt hur det blir när hans far är delägare men skulle din sambo sedan äga hela lägenheten har de som har mest nytta av lägenheten som får ta över den. Skulle det bli du, kommer du även behöva köpa ut din sambo till marknadsvärdet. 

Du har även ett skydd som sambo, detta oavsett hur stor del din pojkvän äger, att han kommer aldrig få sälja bostadsrätten utan ditt samtycke. (Hade det gällt fastighet skulle det behövas att  han införskaffade lägenheten för gemensamtbruk för att det ska behövas sambosamtycke men detta gäller INTE bostadsrätt).

Prata med familjejurist för att ta reda på dina rättigheter. Tänk på att din pojkvän har mist en förälder och oroar sig säkert att mista sin andra förälder, han ser kanske lägenheten som sitt enda ekonomiska trygghet han har eftersom han inte har några föräldrar att luta sig mot. Så det kanske inte handlar om snålhet utan bara att han vill känna trygghet. 

Ja, du har ju såklart rätt! Jag bara förutsatte att föräldrarna var gifta

Skriv ett tydlig avtal (som några sagt är det bra om en jurist tittar på det så att det är giltigt) med vad du ska betala samt regler vid eventuell separation, hur många månader du har på dig att hitta nytt boende. På så sätt kan han inte bara slänga ut dig eller tjafsa om pengar osv. Någon annan skrev att det är bra att skriva notiser på pengarna du för över till honom för t.ex. hyra, mycket bra idé!

Och som du själv sagt, betala INTE ränta/amortering på lägenheten. Om det nu prompt är "hans" lägenhet och du "bara bor där" (vilket för mig är knäppt att säga när man ska ha barn ihop om två månader) så ska du inte betala ränta/amortering/reparationer/inkör av spis eller liknande.

Jag hoppas att det här mest är en knäpp från hans sida som han kommer över och han fattar att du inte helt plötsligt vill åt hans arv *suck*.

Jag bor med min blivande man, och HAN äger lägenheten, just nu är jag arbetssökande och när jag får ett jobb så kommer vi dela på alla räkningar, alltså EL , hyra osv.. utan lånet och hans privata saker eller så..

Enligt sambo lagen så har jag rätt till halva lägenheten för det är våran första gemensamma bostad.. alltså att vi flyttade in i hop. ( iof så kommer jag INTE kräva något av den ifall det händer att det tar slut men ändå!)

Väldigt tråkig inställning din sambo/pojkvän har speciellt nu när ni ska ha barn ihop.
Men han är kanske rädd för att du ska försöka ta lägenheten ifrån honom.. han mår kanske inte bra efter allt som har hänt. men som andra har sagt prata med en advokat eller jurist.

Lycka till med allt och bebisen :)

Jag tycker att ni ska prata med en jurist som vet vad som gäller - hur stor del din sambo äger av lägenheten, vad som händer vid en eventuell separation etc. Sen får ni utifrån det gemensamt bestämma om ni ska skriva ett avtal och hur ni ska dela upp ekonomin.

 

Jag tror också att det kan vara så att din sambo är skärrad av att förlora sin mamma och vara orolig för sin pappa. Kanske känner han att lägenheten är den enda trygghet han har kvar och det är därför han uttrycker sig som han gör. Åtminstone hoppas jag det, för i annat fall får du nog fundera över om han är mannen i ditt liv.

Det är flera här som missar en viktig grej. OM TS ska ha rätt till lägenheten så måste lägenheten vara införskaffad (med hyres- eller köpekontrakt) för att TS och hennes pojkvän ska bo där gemensamt. Så är ju inte fallet här eftersom föräldrarna äger/ägde lägenheten, och som jag förstår det var/är TS pojkvän hemmaboende och TS inneboende hos föräldrarna (TS kan omöjligt vara inneboende hos pojkvännen eftersom han inte har kontrakt på lägenheten). Jag är pga detta osäker på om det verkligen är ett samboskap i juridisk mening och det kan nog vara bra att kontakta en jurist om saken, precis som flera redan skrivit.

Sedan är det ju som någon skrev ovan att om föräldrarna var gifta vid moderns bortgång så ärvde fadern hennes del i lägenheten. TS pojkvän får sitt arv från mamman när pappan går bort. Däremot förvaltar pojkvännen pappans ägodelar och bestämmer därigenom över lägenheten, även om han inte äger den (än).

TS: din pojkvän beter sig illa mot dig. Kanske pga sorg och stress, att förlora sina föräldrar eller se dem tyna bort i sjukdom måste vara hemskt. I vilket fall så måste du stå upp för dig själv och barnet i magen. Vill din pojkvän hävda att du är inneboende och inte sambo så ska du betala hyra som hyresvärden (din pojkvän) beslutar. Du ska absolut inte betala för några inventarier, så som ugn etc. Rådgivning kan nog vara bra men jag råder dig också att se över andra möjligheter till boende (står du i bostadskö? kan du flytta hem till dina föräldrar?) ifall det skiter sig med din pojkvän.

Håller med om att TS nog långsiktigt har ett större problem med pojkvännens trista attityd - om ni lever ihop och ska ha barn ihop har ni gemensamt ansvar. Du har fått flera bra råd, se till att vara noga med hyresbetalningar, inte betala för räntor och amortering på ev lån, inte heller för inventarier, etc - men du bör nog ha ett allvarligt samtal om er framtid och hur er ekonomi med ett gemensamt barn ska se ut. Och funkar inte det på ett vettigt rättvist gemensamt sätt så bör du absolut ha en plan B för ditt och barnets boende framöver.

Kram och lycka till! 

Måste hålla med de andra här att vilken tråkig attityd =(

Bra att tänka på är att skriva papper (som är juridiskt hållbara) i fred för i "krig" gäller inga muntliga avtal!!

Det är alltid lättare att skriva medan man är vänner och kan komma överen och kompromissa.

En anna sak att tänka på när den lilla kommit är om DU vill skriva under på egen eller gemensam vårdnad om barnet. Ännu en sak att "lösa i fred"

Är man inte gifta måste man meddela detta skriftligt (kommer nog papper på detta efter att din sambo erkänt faderskap - som han oxå måste göra då ni inte är gifta)

Vill inte sätta griller i huvudet på dig men det är mycket att fundera på inför kommande framtid. Familjejurist och kanske lite rådgivning med din BM?!

Önskar dig all lycka med lilla livet, det är helt underbart att få bli mamma <3

Har läst vad de andra redan har skrivit. Och håller med om att ni bör gå till en jurist, inte bara för att reda ut vad som gäller er emellan.
Men också för vad som ska gälla för barnet som är påväg.
Skulle de hända er något när barnet är fött, så är det ju barnet som ärver er. Så skulle din sambo råka illa ut så ärver ju erat gemensamma barn de som han äger. Och då är de ju inte så mycket rättigheter via samboavtalet.

Ett bra samtal hos en familjejurist är jättebra! Och då kan man skriva ett testamente som tryggar er båda om någon skulle hända er. Nu när ni ska bli en familj. De kostar inte allt för mycket heller, vi betala 1500 för rådgivning och testamente. Då skrev vi testamentet så de fungerar även sen när vi gift oss så behöver inget nytt. Vi la även till att våra gemensamma barn får arvslotten som enskild egendom, så deras blivande make/maka får inte del av arvet när vi går bort. Utan tillfaller enbart barnet att göra vad de vill med arvet. Annars så har ju en make/maka rätt till 50% om de skulle skilja sig.

Jag tror också som de andra skriver, att han sörger. Då tänkter/agerar man inte alltid som förväntat.
Så även lite familjeterapi skulle passa bra, brukar finnas via kommunen där man bor.
För det händer mycket i ens liv när man ska få sitt första barn, och det är bra om ni nu innan barnet kommer får komma varandra lite närmare! Berätta för honom hur du upplever det, och att du inte alls är ute efter "hans" del. Men att du som blivande mamma måste vara säker på vad du har framför dig, och att ni måste båda känna er trygga. För barnets skull!

Det är så mycker regler och paragrafer när de gäller, samboavtal, arv, osv.  Så är bra att reda ut det hos en sakkunnig!

Lycka till!

Håller helt med om att man nog bör ta kontakt med en jurist. Själv gjorde vi det, men priserna kan verkligen variera enormt. Dock handlar det om mycket pengar man skyddar genom ett samboavtal så kanske är det värt det ändå. 

Vi fann vår jurist online och skrev både ett inbördes testamente och ett samboavtal, eftersom det passade vår situation bäst. Priset var endast 1600SEK för båda och det kan man ju inte klaga på. Inte var det tala om några mallar heller. :)