• Anonym

    Fira bröllopsdagen när man är skild?!?

    Vet inte riktigt vad jag vill ha ut med tråden egentligen men har hamnat i en väldigt udda situation och vet inte riktigt vad jag ska tänka/tycka. Jag ska gifta mig i början på juni och alla gäster är sedan länge inbjudna, inga problem där..

    Min farmor har tydligen planerat att ha fest två helger innan, har bjudit in folk muntligt än så länge men de kommer säkert ett inbjudningskort när det närmar sig. Stor fest med bara en helg mellan kan jag förstå men nu till den udda situationen, hon ska ha fest för att fira sin 50 åriga bröllopsdag TROTS ATT hon och min farfar har varit skilda i över 10 år OCH de har båda nya partners! Min farfar är självklart inte bjuden..

    Det känns riktigt udda och fel att fira en bröllopsdag som inte existerar, speciellt med tanke på att det hela slutade med otrohet och massa bråk.

    För att göra det hela extra jobbigt fick jag veta för några månader sedan att min blivandes mormor och morfar ska skiljas efter nästan 50 år tillsammans och inte heller det har slutat allt för bra. De är nu skilda på pappret och hans mormor som var helt emot skillsmässan vill nu ha en stor fest för att fira att äktenskapet äntligen är över.. Festen skulle i så fall vara nu i sommar och det handlar inte om att fira att hon är redo för ett nytt liv, en nystart eller något sånt utan är mest för att såra min blivandes morfar samt försöka skapa ett tillfälle då alla ska kunna "snacka skit om honom". Hon var riktigt arg över att han ville skiljas och gjorde allt i sin makt för att han skulle ändra sig. Anledningen till att det tagit slut har inget att göra med att han har varit elak utan han har verkligen kämpat för att rädda förhållandet i flera år då hon varit rätt hemsk mot honom, pratat illa om honom när han är med och alla hör osv. Ingen direkt lust att gå på den festen och vi tänker INTE gå, vilket i sin tur kommer skapa kaos. Men inväntar datum för att råka boka vår bröllopsresa så vi är borta då..

    Jag blir så trött på allt drama!Just nu är det inte direkt vårt bröllop som är det som folk ser fram emot utan gamlingarnas kaos som tar all energi från oss alla!! =(

    och hur vi ska lyckas ha en härlig fest med dessa personer under samma tak är något jag inte ens vågar tänka på, och fasar inför att göra bordsplaceringen!! Det jobbigaste är atta ALLT var frid och fröjd när vi satte datum för vårt bröllop och allt har sket efter att vi gick ut med att vi skulle gifta oss och när.. Känner oss nästan skyldiga på något sätt...

  • Svar på tråden Fira bröllopsdagen när man är skild?!?
  • Anneli256

    Känns verkligen som en dokussåpa. Märkligt med din farmor.. att fira en bröllopsdag som inte finns. Och dessutom så har hon en ny partner, undrar hur han mår i det hela? Känns som att ni är omringade av en del människor som är väldigt ego centrerade och att dom vill skapa lite intriger.

    Om du kan och har möjlighet så tycker jag du ska ta ett snack med din farmor. Berätta för henne hur du upplever detta. Och fråga henne rakt ut vad syftet med den festen är? Vad säger din pappa om det hela? Kan han ta en diskussion med henne.

    Vad är det du upplever som jobbigt med din blivandes mormors skillsmässa.. är det att hon vill ha en fest? eller är det att dom skills efter så många år? det verkar ju som att dom haft det kämpigt länge.. o hans morfar har insett att det inte hjälper att kämpa längre.

    Kanske ni ska ta ett snack med dom båda två om det är möjligt. Berätta hur ni känner.. och i värsta fall..kanske överväga huruvida ni vill bjuda dom eller inte. Eran dag ska vara för att fira kärleken inte för att dom ska leka drama drottningar.

    lycka till

  • Anonym
    Anneli256 skrev 2012-02-29 01:37:44 följande:
    Känns verkligen som en dokussåpa. Märkligt med din farmor.. att fira en bröllopsdag som inte finns. Och dessutom så har hon en ny partner, undrar hur han mår i det hela? Känns som att ni är omringade av en del människor som är väldigt ego centrerade och att dom vill skapa lite intriger.

    Om du kan och har möjlighet så tycker jag du ska ta ett snack med din farmor. Berätta för henne hur du upplever detta. Och fråga henne rakt ut vad syftet med den festen är? Vad säger din pappa om det hela? Kan han ta en diskussion med henne.

    Vad är det du upplever som jobbigt med din blivandes mormors skillsmässa.. är det att hon vill ha en fest? eller är det att dom skills efter så många år? det verkar ju som att dom haft det kämpigt länge.. o hans morfar har insett att det inte hjälper att kämpa längre.

    Kanske ni ska ta ett snack med dom båda två om det är möjligt. Berätta hur ni känner.. och i värsta fall..kanske överväga huruvida ni vill bjuda dom eller inte. Eran dag ska vara för att fira kärleken inte för att dom ska leka drama drottningar.

    lycka till
    Farmors nya partner är rätt udda och han pratar minimalt så jag vet faktiskt inte hur han känner, Jag antar att han inte är allt för glad över festen och jag vet att min farfar tycker det hela är idiotiskt. Han skrattade åt det hela när han hörde det ryktesvägen. Försökt snacka med min farmor, det har vi alla, men hon bryr sig inte vad vi andra tycker och tänker.. Kanske är jag som är lite ego men känns som att hon försöker få all uppmärksamhets och ska hon fira så VARFÖR så tätt inpå vårt bröllop? Det var inget prat om fest innan hon fick reda på att vi skulle gifta oss..

    Det som är jobbigast med min blivandes mormor och festen som hon vill ha är nog att hon är en riktig drama queen och just nu skapar ett kaos i hans släkt med både lögner, gråt och prat om hämnd,  hon verkligen suger energi ur alla! Killens föräldrar såg fram emot vårt bröllop de ville vara med och tänka och planera,men nu är det bara mormor som gäller. Det ska tröstas, det ska lirkas osv.  Och samtidgt ska stackars morfar tas hand om så även han är i en ganska ny situation. Min blivandes föräldrar är helt slut så morfar har vi fått finnas där för och det är självklart man vill finnas där för alla och med hans morfar är det mer på en realistisk nivå. Men klart han blir ledsen när mormorn håller på och sprider sitt missnöje och i princip terroriserar honom på telefon och genom mejl..

    Men det jobbigaste med allt är att det skapar sånt kaos i släkten och vi är väldigt oroliga för hur det ska gå att ha en fest med alla utan att de ställer till en scen eller skapar en otrevlig stämning.. =( 
  • aniara

    Men låt folk ordna fest om de vill! Ni behöver ju inte gå om ni inte vill vara med och fira ("fira").

  • brideo

    Men vad håller de på med?! Allt du berättar låter helt galet i mina öron. Visst kan man låta folk ha fest men jag skulle aldrig medverka till en fest där familjemedlemmar, som de ju fortfarande är för dig, blir utsatta för skitsnack. Aldrig i livet.

    Spontant tänker jag att du kanske inte ska bjuda de som är elaka och orsakar kaos? En knasig och konstig fest är en annan sak, även om det också är märkligt, men kanske inte orsak att inte bjuda en person. När är det ni gifter er? Finns det tid att ändra planeringen av er egen fest och bara bjuda de närmsta släktingarna föräldrar och syskon och en vänner och lämna "bråkstakarna" hemma den här gången? 

  • Anonym
    aniara skrev 2012-02-29 18:19:04 följande:
    Men låt folk ordna fest om de vill! Ni behöver ju inte gå om ni inte vill vara med och fira ("fira").
    Problemet ör ju inte festen i sig utan allt runt omkring där jag och min släkt blir indragen i farmors planer, och då det är så tätt inpå vårt bröllop kommer det garanterat bli jobbigare än vanligt mellan farmor med respektiver och min farfar och respektive. Och den fest som sambons mormor ska hålla är ju et resultat av en extremt jobbig situation för alla inblandade, det är som att hälla bensin på en öppen eld där hans morfar garanterat kommer att bli väldigt sårad. Och min blivandes föräldrar har ju nu inte ens tid eller energi att vara delaktiga i planeringen inför bröllopet, vilket både vi men framför allt de är väldigt ledsna över...

    Och inte är det väl så konstigt att vi som hamnat mitt i allt tycker det är jobbigt!?
  • Anonym
    brideo skrev 2012-02-29 18:35:15 följande:
    Men vad håller de på med?! Allt du berättar låter helt galet i mina öron. Visst kan man låta folk ha fest men jag skulle aldrig medverka till en fest där familjemedlemmar, som de ju fortfarande är för dig, blir utsatta för skitsnack. Aldrig i livet.

    Spontant tänker jag att du kanske inte ska bjuda de som är elaka och orsakar kaos? En knasig och konstig fest är en annan sak, även om det också är märkligt, men kanske inte orsak att inte bjuda en person. När är det ni gifter er? Finns det tid att ändra planeringen av er egen fest och bara bjuda de närmsta släktingarna föräldrar och syskon och en vänner och lämna "bråkstakarna" hemma den här gången? 
    Situationen är udda, men framför allt väldigt infekterad för studnen.. =(  Alla gäster är inbjudna sedan länge, gifter oss i juni, och allt praktiskt är redan ordnat, vänner som bor utomlands har bokat flyg för att kunna närvara osv så att avboka eller planera om är inte realistiskt. Och "bråkstakarna" har redan sagt att de kommer...

    Vi valde att inte ha barn under 15 år på festen för att kunna ha en vuxen fest, men kanske skulle låtit barnen komma och satt en åldersgräns på 65 år istället, för att slippa de förvuxna småbarnen..
  • brideo

    Ja, det här är verkligen inte lätt! Ser ett par olika alternativ (om det nu är det du vill ha, ta det för vad det är): 

    1. Du och din blivande besöker varje "bråkstake" enskilt och berättar i lugn och ro hur ni ska hade på ert bröllop och  vad ni förväntar er av personen i fråga, dvs att de uppför sig väl och inte orsakar bråk. Om de orsakar problem kommer er toastmaster att se till att de lämnar festen omedelbart. Det är inte en fråga som är förhandlingsbar utan så är det bara. Var riktigt tydliga och raka men lugna när ni pratar med dem. 

    2. Ni tar "bråkstakarna" på pulsen vid ovanstående samtal. Förstår de er och respekterar ert budskap (och kanske förstår hur jobbigt deras beteende är för er) så är det ju jättebra. Om de börjar tjafsa och inte förstår hur illa de uppför sig tar ni helt enkelt tillbaka inbjudan i sin helhet eller inbjudan till den efterföljande festen men välkomnar dem till vigseln (om ni nu ska vara i en kyrka, med borgerligt kan det bli svårare). 

    Släkten är nåt av det svåraste som finns men saken är den att ni bestämmer, det är ert bröllop. Försök få dem at förstå att ni bryr er om dem men att ni inte accepterar något som helst tjafs på ert bröllop. Om ni inte fullt ut litar på nån av dem efter ert samtal, stryk dem från listan. Att stryka dem från bröllopet är inte ett dugg värre än att ställa till det som de har gjort tills nu, helt på egen hand. 

    Intressant att höra hur ni löser detta! Hör gärna av dig framöver här på BT. Lycka till och pepp till dig och din blivande. Våga sätta ner foten!  

  • Anonym
    brideo skrev 2012-02-29 19:12:29 följande:
    Ja, det här är verkligen inte lätt! Ser ett par olika alternativ (om det nu är det du vill ha, ta det för vad det är): 

    1. Du och din blivande besöker varje "bråkstake" enskilt och berättar i lugn och ro hur ni ska hade på ert bröllop och  vad ni förväntar er av personen i fråga, dvs att de uppför sig väl och inte orsakar bråk. Om de orsakar problem kommer er toastmaster att se till att de lämnar festen omedelbart. Det är inte en fråga som är förhandlingsbar utan så är det bara. Var riktigt tydliga och raka men lugna när ni pratar med dem. 

    2. Ni tar "bråkstakarna" på pulsen vid ovanstående samtal. Förstår de er och respekterar ert budskap (och kanske förstår hur jobbigt deras beteende är för er) så är det ju jättebra. Om de börjar tjafsa och inte förstår hur illa de uppför sig tar ni helt enkelt tillbaka inbjudan i sin helhet eller inbjudan till den efterföljande festen men välkomnar dem till vigseln (om ni nu ska vara i en kyrka, med borgerligt kan det bli svårare). 

    Släkten är nåt av det svåraste som finns men saken är den att ni bestämmer, det är ert bröllop. Försök få dem at förstå att ni bryr er om dem men att ni inte accepterar något som helst tjafs på ert bröllop. Om ni inte fullt ut litar på nån av dem efter ert samtal, stryk dem från listan. Att stryka dem från bröllopet är inte ett dugg värre än att ställa till det som de har gjort tills nu, helt på egen hand. 

    Intressant att höra hur ni löser detta! Hör gärna av dig framöver här på BT. Lycka till och pepp till dig och din blivande. Våga sätta ner foten!  
    Du har nog rätt, vi får nog helt enkelt stå på oss, men är svårt eftersom vi alltid kommer vara de som är yngre och de anser själva att de vet lite mer och lite bättre. Haft ett lånt samtal med min blivande nu under kvällen/natten och kommit fram till att vi ska låta allt vara nu under hela mars och sen se hur det har utvecklat sig till början av april och är läget då lika jobbigt eller värre så får vi ta tag i det ordentligt då, Vill gärna, mot bättre vetande, tro att allt bara kommer lösa sig till det bästa... De ska i alla fall inte få förstöra vår dag totaltm då är det bättre att de får stana hemma. Ska nog ta ett snack med vår toastmaster också och förbereda henne på at risken finns att hon får vara en riktig tuffing och helt enkelt avbryta om de spårar ur. Och hennes kille är över två meter och skapligt vältränad så i värsta fall får han helt enkelt hjälpa till att slänga ut dem. =)

    Tänk om allt var lit enklare och folk hade förmågan att se bortom sin egna lilla bubla och kanske förstp att deras beteende påverkar oss alla andra!!
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-01 00:55:10 följande:
    Du har nog rätt, vi får nog helt enkelt stå på oss, men är svårt eftersom vi alltid kommer vara de som är yngre och de anser själva att de vet lite mer och lite bättre. Haft ett lånt samtal med min blivande nu under kvällen/natten och kommit fram till att vi ska låta allt vara nu under hela mars och sen se hur det har utvecklat sig till början av april och är läget då lika jobbigt eller värre så får vi ta tag i det ordentligt då, Vill gärna, mot bättre vetande, tro att allt bara kommer lösa sig till det bästa... De ska i alla fall inte få förstöra vår dag totaltm då är det bättre att de får stana hemma. Ska nog ta ett snack med vår toastmaster också och förbereda henne på at risken finns att hon får vara en riktig tuffing och helt enkelt avbryta om de spårar ur. Och hennes kille är över två meter och skapligt vältränad så i värsta fall får han helt enkelt hjälpa till att slänga ut dem. =)

    Tänk om allt var lit enklare och folk hade förmågan att se bortom sin egna lilla bubla och kanske förstp att deras beteende påverkar oss alla andra!!
    och stavningen är ett resultat ev lite läsk bland tangenterna och en liten tjej som intealls vill sova och som sitter här med mig i soffan och gärna hjälper till att trycka på tangenterna... Hoppas ni ursäktar!
  • Aniara4
    Anonym skrev 2012-02-29 18:42:52 följande:
    Vi valde att inte ha barn under 15 år på festen för att kunna ha en vuxen fest, men kanske skulle låtit barnen komma och satt en åldersgräns på 65 år istället, för att slippa de förvuxna småbarnen..
    Haha, ja de hade förmodligen uppfört sig mer moget!

    Jag tror ni måste försöka sätta upp tankemässiga murar mot de här dumheterna. Vägra prata om det eller tänka på det och insistera på att fokusera på riktiga problem istället. Det kan funka att t.ex. visualisera en barriär och farmor/mormor som snurrar runt och gör en massa konstigheter på andra sidan. Ni vill säkert inte bryta helt med dem eftersom de ändå är närstående släktingar, men jag tycker det är helt ok att säga till dem att ni inte orkar umgås med dem så länge de håller på så här, eftersom ni tycker att de är helt ute och cyklar och det drar alldeles för mycket energi för er som ni behöver till ert bröllopsplanerande. Säg också till era föräldrar att ni inte vill prata om deras föräldrar mer, det är tydligt att ni inte kommer längre där så nu vill ni släppa det och prata om andra saker. Om ni behöver hjälp med bröllopsplaneringen, be dem att fokusera på det ett ögonblick och inte låta tankar på föräldrarna ta upp varje vaket ögonblick.

    Ni tackar naturligtvis själva nej till båda festerna, till farmor med motiveringen att guldbröllop firar man när man har varit gift i 50 år och det har inte hon, och till mormor med motiveringen att ni faktiskt tycker en skilsmässa är något sorgligt och ingenting att fira. Det bästa vore naturligtvis om alla i släkten gör likadant och låter bli att komma med samma motivering, de kanske fattar att det var en dålig idé om de står där helt ensamma på festen. Jag har ärligt talat svårt att begripa hur resten av familjen tänker om de anser att idén är helt kokobäng, försöker övertala dem att låta bli, men i slutänden klär upp sig och infinner sig i alla fall. Deras närvaro ger ju festen legitimitet som den inte förtjänar.

    Ibland får man faktiskt lov att vara lite hård och vägra medverka i andras mentala urspårningar!
  • Anonym

    Nu vet jag inte hur gamla mor- och farföräldrarna, men du får väl se det som så att de inte händer så mkt i deras liv längre så de måste skapa sig lite drama ;)

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-02-28 22:46:24 följande:
    Vet inte riktigt vad jag vill ha ut med tråden egentligen men har hamnat i en väldigt udda situation och vet inte riktigt vad jag ska tänka/tycka. Jag ska gifta mig i början på juni och alla gäster är sedan länge inbjudna, inga problem där..

    Min farmor har tydligen planerat att ha fest två helger innan, har bjudit in folk muntligt än så länge men de kommer säkert ett inbjudningskort när det närmar sig. Stor fest med bara en helg mellan kan jag förstå men nu till den udda situationen, hon ska ha fest för att fira sin 50 åriga bröllopsdag TROTS ATT hon och min farfar har varit skilda i över 10 år OCH de har båda nya partners! Min farfar är självklart inte bjuden..

    Det känns riktigt udda och fel att fira en bröllopsdag som inte existerar, speciellt med tanke på att det hela slutade med otrohet och massa bråk.

    För att göra det hela extra jobbigt fick jag veta för några månader sedan att min blivandes mormor och morfar ska skiljas efter nästan 50 år tillsammans och inte heller det har slutat allt för bra. De är nu skilda på pappret och hans mormor som var helt emot skillsmässan vill nu ha en stor fest för att fira att äktenskapet äntligen är över.. Festen skulle i så fall vara nu i sommar och det handlar inte om att fira att hon är redo för ett nytt liv, en nystart eller något sånt utan är mest för att såra min blivandes morfar samt försöka skapa ett tillfälle då alla ska kunna "snacka skit om honom". Hon var riktigt arg över att han ville skiljas och gjorde allt i sin makt för att han skulle ändra sig. Anledningen till att det tagit slut har inget att göra med att han har varit elak utan han har verkligen kämpat för att rädda förhållandet i flera år då hon varit rätt hemsk mot honom, pratat illa om honom när han är med och alla hör osv. Ingen direkt lust att gå på den festen och vi tänker INTE gå, vilket i sin tur kommer skapa kaos. Men inväntar datum för att råka boka vår bröllopsresa så vi är borta då..

    Jag blir så trött på allt drama!Just nu är det inte direkt vårt bröllop som är det som folk ser fram emot utan gamlingarnas kaos som tar all energi från oss alla!! =(

    och hur vi ska lyckas ha en härlig fest med dessa personer under samma tak är något jag inte ens vågar tänka på, och fasar inför att göra bordsplaceringen!! Det jobbigaste är atta ALLT var frid och fröjd när vi satte datum för vårt bröllop och allt har sket efter att vi gick ut med att vi skulle gifta oss och när.. Känner oss nästan skyldiga på något sätt...
    Väldigt udda. Ska man fira ett äktenskap som inte finns? Bättre då att fira datumet när hon blev tillsammans med sin nye. Pinsamt, pinsamt, mewn vad göra. Hon är en vuxen människa. Det enda man kan göra är att välja om man vill gå dit eller inte.
Svar på tråden Fira bröllopsdagen när man är skild?!?