• Anonym (knytet)

    Vill inte längre gifta mig

    Här kommer en till klagotråd. Förlåt mig kära ni, för all jag kommer här och sprider lite negativitet men här är den enda platsen jag kan prata om mina riktiga känslor kring bröllop.

    Miitt bröllop är om bara några månader (i början av juni)  och jag känner sådan otrolig prestationångest. Jag ångrar innerligt att vi inte valde ett litet bröllop. Det kommer dessutom att hållas ett bröllop till några släktingar (på min särbos sida) bara någon månad innan och efter att ha läst deras inbjudan som kom strax efter nyår har jag bara kännt mig allt mer hopplös. Deras verkar så fantastiskt enkelt och samtidigt välplanerat och kärleksfyllt.

    Jag kan inte låta bli att jämföra mitt bröllop. Allt känns så taffligt i jämförelse och jag vill verkligen varken gå på deras eller att de ska komma på vårt.

    Det känns som om alla gäster kommer sitta där och dömma mig och mitt bröllop. Liksom skriva en recension på det. Och att det ska vara ett mått på hur vi lyckade är. Jättefåningt, jag vet, men jag kan inte låta bli att känna så! 

     Dessutom fick jag veta bara för någon vecka sedan att min brudtärna fått förhinder så troligen kommer  jag  inte att få någon möhippa. Jag önskar att jag inte brydde mig men det gör jag.

    Jag vet att är skittöntigt,  men på något sätt frammanar hela grejen känslor av mig som jag kände när jag var liten och var rädd för att ingen skulle komma på mitt kalas. Det känns bara fruktansvärt.Jag är livrädd att jag ska bryta ihop och börja gråta vid hononörsbordet och sitta där och skämmas som en liten flicka.

    Hur kan jag bäst göra för att ställa in bröllopet? Kan jag avblåsa det fast det är så lite tid kvar? Hur gör man sånt och vad säger man till alla gäster?

  • Svar på tråden Vill inte längre gifta mig
  • Silent Ninja

    Jag håller med de föregående talarna, prata med din blivande.

    Sen så kanske ni kan fundera på andra alternativ, tex att ni åker bort och gifter er på en fin strand.
    Eller i rådhuset, eller på en fin plats i naturen som betyder mycket för er två.
    Man måste inte ha massor av gäster, stor o dyr middag med brakfest...Om du tycker det är jobbigt med folk.

    Alla bröllop är unika!
    Jag tycker inte att du ska jämföra andras med hur erat ska bli.
    Din oro att det inte ska vara fint nog är nog en typisk brud-ångest som de flesta som ska gifta sig känner av någon gång under planerings stadiet.

    Jag hoppas du får frid i sinnet o lugn i själen så att du kan se fram emot, och njuta av ert kommande bröllop hur det än blir.

    {#emotions_dlg.flower}

  • Doofie

    Jag kan säga att jag känner igen mig i det du skriver. Nu är det länge kvar till bröllop för min del så det blir säkert 100 resor värre när det närmare sig.
    Jag brukar inte ens vilja ordna en helt vanlig hemmafest just av anledningen att jag tror att ingen ska ha roligt. Att det ska bli stelt tyst och tråkigt.
    Och då kan man ju bara tänka sig hur det kommer kännas inför bröllopet. Kommer folk ha roligt? Kommer de sitta oh gäspa? Tänk om det blir jättestelt. Och tänk om gästerna inte tycker vi har gjort festen nog bra, att det inte är nog bra musik.
    Eller att gästerna inte passar ihop när man blandar hela familjen och olika bekantskapskretsar.
    Ja, det finns ju massor att oroa sig för. Så jag förstår dig. Men jag tycker inte ni ska ställa in pga allt som kan gå "fel", det är det inte värt (enligt mig)!
    Ta ledigt en stund från allt planernade, åk iväg bara ni två en helg (eller en dag). Slå av mobilerna och var bara ni två! Ät gott och ha det mysigt. Då kanske det går att få lite perspektiv?

  • Anonym (samma känslor)

    Du skriver nästan exakt det jag skulle skriva igår men så ångrade jag mej i sista sekund och postade aldrig inlägget. Två nära vänner till oss gifter sej inom 2 månader omkring vårt bröllop varav den ena har planerat allt så jäääättebra och den andra ska ha ett jäääättestort bröllop (de lägger ner 250 tusen exklusive kläder, smycken och resa) på sitt bröllop. Vi gifter oss i maj och jag tänkte att ingen kommer ha kul på vårt bröllop. Det är varken välplanerat (har bara bokat kyrka och lokal än så länge - varken klänning, mat eller något annat är fixat) eller stort =(

    Samma sak med brudtärna. Min brudtärna har precis flyttat upp för att börja studera en intensivkurs i Stockholm. Hon har varken pengar eller tid att ordna något... 

    Jag ska ändå inte blåsa av mitt bröllop. Jag har funderat väldigt länge och kommit fram till att det varken är "det välplanerade" eller "det stora" bröllopet som är bäst. Det handlar om att ha gäster som är glada för ens skull så tror jag inte det krävs mer än en smörgåstårta, en dator med Spotify och ett bra humör för att skapa en hejdundrande fest! Jag kom även fram till att jag faktiskt gifter mej för att visa för världen hur mkt jag älskar min kille och att vi ska hålla ihop resten av livet. 

    Ett tips till dej kan ju vara att ni gifter er utan bröllopsfest. Så kan ni ha bröllopsfest typ nästa år på er bröllopsdag utan att kalla det för just "bröllopsfest". Det blir helt enkelt en "ettårsdagsfest". Det finns inga oskrivna eller skrivna regler för hur en ettårsdagsfest ska gå till så då kan ni skapa något eget! Då tror jag både att man tar bort alla förväntningar och dessutom minskar pressen. Lycka till =)

  • Chicita
    Anonym (samma känslor) skrev 2012-01-19 15:23:57 följande:
    Det handlar om att ha gäster som är glada för ens skull så tror jag inte det krävs mer än en smörgåstårta, en dator med Spotify och ett bra humör för att skapa en hejdundrande fest! Jag kom även fram till att jag faktiskt gifter mej för att visa för världen hur mkt jag älskar min kille och att vi ska hålla ihop resten av livet. 
    Så rätt så rätt...
    Det är precis det det handlar om. Inget annat
  • brideo
    Josefin521 skrev 2012-01-19 07:19:49 följande:

    Om du verkligen inte vill gifta dig så tycker jag att det räcker med ett mail från dig och din sambo där ni skriver att ni har ändrade planer och att bröllopet är inställt. Ni kan tillägga att ni inte gått isär men att det bröllopet som var planerat inte kommer att bli av. Tacka för visat intresse och önska dem en trevlig vår! Gör det till ett glatt mail och gör ingen stor sak av det. Ni har ingen skyldighet att förklara varför in i detalj, alla har rätt till sitt privatliv. So what om någon redan köpt en present eller en klänning, det kan dem säkert lämna tillbaka/använda vid senare tillfälle.


    Börja med att ta reda på varför du igentligen vill ställa in? Är det så att du kompromissat för mkt och bröllopet inte alls blivit som du tänkt dig? Kanske kan du du ändra några saker? Man kan ju alltid maila ut ändringar på lokal etc.


    Kanske blåser ni av bröllopet i Sverige och använder pengarna till en resa och gifter er på en vacker strand?


    Strunuta i vad folk tycker, huvudsaken att du ärlig mot dig själv och gör det du blir lycklig av!


    Lycka till :)


    Bra sagt!
  • enelram
    Anonym (knytet) skrev 2012-01-18 22:09:30 följande:
    Här kommer en till klagotråd. Förlåt mig kära ni, för all jag kommer här och sprider lite negativitet men här är den enda platsen jag kan prata om mina riktiga känslor kring bröllop.

    Miitt bröllop är om bara några månader (i början av juni)  och jag känner sådan otrolig prestationångest. Jag ångrar innerligt att vi inte valde ett litet bröllop. Det kommer dessutom att hållas ett bröllop till några släktingar (på min särbos sida) bara någon månad innan och efter att ha läst deras inbjudan som kom strax efter nyår har jag bara kännt mig allt mer hopplös. Deras verkar så fantastiskt enkelt och samtidigt välplanerat och kärleksfyllt.

    Jag kan inte låta bli att jämföra mitt bröllop. Allt känns så taffligt i jämförelse och jag vill verkligen varken gå på deras eller att de ska komma på vårt.

    Det känns som om alla gäster kommer sitta där och dömma mig och mitt bröllop. Liksom skriva en recension på det. Och att det ska vara ett mått på hur vi lyckade är. Jättefåningt, jag vet, men jag kan inte låta bli att känna så! 

     Dessutom fick jag veta bara för någon vecka sedan att min brudtärna fått förhinder så troligen kommer  jag  inte att få någon möhippa. Jag önskar att jag inte brydde mig men det gör jag.

    Jag vet att är skittöntigt,  men på något sätt frammanar hela grejen känslor av mig som jag kände när jag var liten och var rädd för att ingen skulle komma på mitt kalas. Det känns bara fruktansvärt.Jag är livrädd att jag ska bryta ihop och börja gråta vid hononörsbordet och sitta där och skämmas som en liten flicka.

    Hur kan jag bäst göra för att ställa in bröllopet? Kan jag avblåsa det fast det är så lite tid kvar? Hur gör man sånt och vad säger man till alla gäster?
    USch jag känner med dej......
    Jag har lite samma tankar.
    Har en tjej som nyss gift sig.
    De bjöd massor med folk,ingen gräns på budget alltså de körde hela kittet. verkligen å vi ja vi har inte såna möjligheter .
    Men i dag bestämde jag mej.....
    JO VI SKA GIFTA OSS å de får bli som det blir bara vi har skoj å tycker att vi får det där bröllopet som vi vill ha.
    Att allt flyter på me barnen,god mat,å en sjujäkla rolig fest..
    Fast hmm prestationsångest m m kommer nog finnas.
    Just nu har jag sååå ont i magen å e sjukskriven.
    Vi får se till att ha riktigt soligt å bara njuta av våra bröllop huvudsaken är ju att man älskar varann.
    LYCKA TILL: massor av lyckosparkar <3 
  • Syrinx
    Anonym (samma känslor) skrev 2012-01-19 15:23:57 följande:
    Jag kom även fram till att jag faktiskt gifter mej för att visa för världen hur mkt jag älskar min kille och att vi ska hålla ihop resten av livet. 
    Absolut! Det är ju precis detta det handlar om! 

    Skickar tankar och lite extra styrka till TS och er andra i tråden som beskriver samma prestationsångest inför bröllopet. Hoppas att ni kan slappna av och komma ihåg att era gäster kommer för att fira er och er kärlek, för att dela den dagen ni lovar varandra evig trohet - (förhoppningsvis, man kan ju aldrig veta vad det finns för idioter) inte för att bedöma och rynka på näsan. Om ni som brudpar fokuserar på varandra och er kärlek, så tror jag att era gäster kommer göra detsamma!

    Lycka till! {#emotions_dlg.flower} 
  • Anonym (knytet)

    Tack för alla era tips och fina ord. Det värmer och betyder mycket!  {#emotions_dlg.flower}

    Jag får se hur vi gör. Till och börja med har vi gjort lite ändringar i schemat vilket gör att det känns mindre kravfyllt.

    Iden är väl att köra på. Jag tror att min blivandes föräldrar skulle bli typ knäckta om stack och gifte oss på egen hand. Jag tror inte han vill det heller.

    Jag ska också försöka söka hjälp (jag inser ju att mina problem bottnar i stress och dålig självkänsla) och hoppas att det kanske känns lite bättre när det blir ljusare . 

    Tack igen alla ni! Ni är så väldigt fina och jag önskar er allt det bästa med era bröllop och äktenskap!!!

  • livet är bra fint ändå
    Anonym (knytet) skrev 2012-01-21 18:22:09 följande:
     Till och börja med har vi gjort lite ändringar i schemat vilket gör att det känns mindre kravfyllt.
    Tycker jag låter som en bra idé :) Vet ju inte hur mycket ni tänkt från början, men om ni inte vill ställa in och fortfarande ha med samma personer kanske det går att bara ändra plats och mat och så, typ äta muffins i en trädgård istället för femrätters på ett slott? Fast med samma personer :) 

    Och försök att inte tänka på vad andra tycker. Jag tänker att det finns inget beslut som ingen skulle ha något att invända mot. Folk tycker alltid saker, det viktigaste är ju att ni är nöjda och får leva lyckliga <3

     
  • Anonym (Samma)

    Åh, jag känner precis som du... 

    Vad ska man gör man liksom?  

  • Cosy

    Allas bröllop är speciella oavsett planering och kostnad. 

    "Alla kommer inte uppskatta allt men alla kommer uppskatta något" några ord som ekar i mitt huvud för att inte göra mig supernevös inför alla krav som jag ställer på mig själv


    We did it on DreamHack. Geeky love
  • Egalia

    Jag tänkte skriva ett svar här men det blev så långt så jag gjorde det till en egen tråd (om råd till stresskänsliga). Jag vill hur som helst bara säga att jag förstår absolut hur både TS och ni andra här känner er. Jag hoppas bara att ni, tillsammans med er blivande,  finner bästa lösningen och att ni är modiga nog att göra det som behövs (vilket inte behöver vara att ställa in eller ändra något men jag tycker man ska göra det om det känns bättre) för att ni bägge ska må så bra som möjligt.

    Jag hejar på er! Glad

  • Syrinx
    Cosy skrev 2012-01-23 21:52:26 följande:
    "Alla kommer inte uppskatta allt men alla kommer uppskatta något" några ord som ekar i mitt huvud för att inte göra mig supernevös inför alla krav som jag ställer på mig själv
    Kloka och värdefulla ord!
  • Anonym (Vilsen...)

    Hej du som inte ville gifta sig...

    Det var ju några år sedan du skrev detta, men jag undrar över hur du gjorde och hur du mår idag?


    Jag känner precis som du, men funderar på om det kommer att gå över och att jag ska låta allt fortlöpa ändå..

    Varför jag vill ställa in är för att jag känner mig så ensam i all planering, mina vänner har inte tid för mig då de har fullt upp med hus och barn, min familj bor inte här och min blivande dissar alla mina idéer för att han tycker det är jobbigt att fixa och han vill heller inte be någon annan om hjälp...han kommer dessutom inte med några egna idéer eller lösningar... Känns som att allt bara ska köpas och det är inte så jag ser på ett äktenskap...jag tycker man ska göra en del för hand, eftersom det kommer att symbolisera hur vi tar oss igenom svåra tider - vi köper oss med andra ord inte fria utan vi är villiga att jobba för vårt liv tillsammans...

    Känner mig helt vilsen och vet inte hur mycket jag kan säga till min blivande innan jag har bestämt mig...jag vill ju inte att han ska oroa sig om det här är en känsla som går över..

Svar på tråden Vill inte längre gifta mig