Att det kan vara så svårt att välja en ny bröllopsdag!?
Som de flesta vet, skulle jag och blivande gifta oss på nyårsaftonen, men sköt upp det. Under veckorna som har gått sedan vi ställde in, har vi haft olika förslag på datum, ja vi hade tom bokat om kyrkan till pingstafton...tills vi blev upplysta om att en bekant skulle fira sin 50-årsdag den lördagen, och vi troligen blir bjudna dit, eftersom vi var bjudna på makens dito i höstas. Februari och första delen av mars gick bort eftersom det är melodifestival då... Jag vet ärligt talat inte om det var på fullt allvar som en av gästerna sa det, men kanske och hon är ändå en av de viktigaste för mig att ha med, så ok, då gick inte det.
...det gick inte med det ena, inte heller med det andra i april, maj osv. Föredrag, konferens, namnsdag, mässa, osv, osv...det kändes som att alla hade invändningar, stora och...låt oss kalla det "mindre stora" anledningar till att påpeka att vi valt fel datum.
En kväll började jag faktiskt gråta när jag och blivande hade gått och lagt oss. Det kändes som att vi aldrig skulle hitta ett datum som passade alla andra, och det var någonstans där det gick upp för oss att vi hade hamnat väldigt fel! Jag menar, det är ju inte rimligt att vi ska ringa och fråga alla när de tycker att vi ska gifta oss, och sedan försöka få till ett datum som alla kan accceptera. Det är ju för 17 vi som gifter oss! Hans trygga famn och röst fick mig att se hur tokigt allt blivit och med ens visste vi vad vi måste göra. Vi behövde återta kontrollen över vårt planerande inför bröllopet! Det som är absolut viktigast är ju att han och jag står där vid altaret, allt annat är underordnat, egentligen...eller alla andra, ska jag kanske skriva?
Nu har vi bokat midsommarafton och jag fick direkt en reaktion från en familjemedlem:"ok men varför måste ni ta storhelger???" Mitt svar blev att vi firar tio år som förlovade på midsommarafton, men att det är frivilligt att delta på vigseln och/eller efteråt.
Nu ska vi gifta oss på midsommarafton, för att vi vill det! Och om det inte passar en del av familjen eller gästerna, så får det vara så. Vi kommer inte ändra på detta datum, utan det ligger fast. Dessutom känns det gott att det ska bli ett sk vitt bröllop i den bemärkelsen att det inte kommer serveras en enda droppe alkohol! Det finns gäster som är nyktra alkoholister och det finns en som är aktiv alkoholist(även om det är hyschhysch om det), vi kommer ha våra barn med och dessutom ogillar jag folk som är överförfriskade, det finns alltså gott om anledningar till varför vi vill ha ett alkoholfritt bröllop, som ni förstår. Men den som inte kan låta bli att dricka pga att det är midsommarafton, får supa någon annanastans. Så vill vi ha det och så kommer det bli!
Idag känner vi oss glada och lyckliga och vi ser fram emot att få gifta oss. Visst kommer jag bli besviken om någon hellre väljer att supa än att vara med oss på vår bröllopsdag, men samtidigt är jag inte beredd att ändra datum ännu en gång för att det ska passa andra. När man har familj och vänner som jobbar skift, på schema och vanlig kontorstid, är det inte möjligt att hitta ett datum som passar absolut varenda en. Vi har gjort så gott vi kan, det får räcka. Och är vi och vår bröllopsdag mindre viktiga än att supa, så kan vi inte göra så mycket åt det. Då får de ha sin dag och vi får fira vår utan dem...
Sådär, nu har jag fått skriva av mig lite. Känns bra!