Anonym (Svea)

Äldre 24 Jul 15:08

30 svar

Bjuda eller inte bjuda, ångest! :(

Jag har ett STORT problem. Problemet handlar om inbjudningarna som har legat igenklistrade och klara här hemma i flera veckor men inte skickats iväg för jag vet inte om jag klarar av att bjuda ett par personer som egentligen borde stå med på listan.

Situationen är invecklad och jag vill ju vara anonym här men jag får förklara lite. Det handlar om min blivandes fosterfamilj där han bott från han var 6 år till flytta-hemifrån-ålder. Dom har inte varit elaka mot honom men intee snälla heller, mat i magen och tak över huvudet men inget av krälek utan för pengar och att hon ska framstå som en j*vla modertheresa.

Vi bor inte i samma stad men det är inte så långt att vi kan bjuda dom till bröllopet och tro att dom inte kommer pga avståndet. Vi träffar dom ett par gånger per år.
Hon är otrevlig mot mig, det har hon alltid varit. Hon ljuger om mig, och om min blivande, ganska hemska saker som inte alls är sanna. Jag vet detta eftersom blivandes (foster)syskon har berättat för mig men jag får inte konfrontera henne för då hamnar dom i skiten.

hennes första rekation när hon fick veta att vi ska gifta oss var att det var VÄLDIGT dåligt när personen hon sa det frågade varför hade hon hällt ur sig lögner om oss på ett kalas inför massa människor som är bekanta till min blivande.

Min blivande är van vid den där psykiskaterrorn som man blir utsatt för av främst henne, jag är inte det. Jag klarar inte av det. Han är van och tycker att dom kan komma, jag vill inte ha dom där för bara att hon är där kommer förstöra för mig.. :( Jag kommer ha ångest över det. Jag kan klara av det om jag verkligen försöker.. men ska jag det? borde jag det?

Först ville blivande inte att dom skulle komma men då sa jag typ att det måste dom annars blir det ett jävla liv och han höll med men det var innan jag fick veta hur illa skitsnacket är... :(
Nu har blivande sagt att dom kommer bli bjudna hon frågade, men dom har inte fått någon inbjudan.
Inbjudningarna ligger här hemma sedan veckor tillbaka men skickas inte för jag vill inte skicka till dom ..

Jag behöver verkligen hjälp nu, jag har försökt prata med min familj+en vän om detta men dom förstår inte. dom säger bara "bjud dom inte då" men det är inte så enkelt! Det blir ett HELVETE för oss om dom inte blir bjudna! :(

Anonym (Svea)

Äldre 24 Jul 17:29

#11

Pinkgrape skrev 2011-07-24 17:20:27 följande:

Jag tycker så synd om dig, ja, er faktiskt. Det verkar ju inte som att han har ett starkt band till dom, utan mer till sin barndom kanske? Eftersom han vill se foton och sådant. Jag skulle åkt dit, packat med mig allt sånt och sagt som det är. Att de sprider alldeles för mycket negativitet för att orkas med. Nu vet jag att det inte är bara att göra och det är absolut en väldigt känslig sak. Det verkar ju dock inte som att det kommer bli bättre och ibland måste man bita i det sura äpplet, våga möta det som känns svårt och jobbigt för att kunna komma vidare. Jag tror det är väldigt viktigt att du och din blivande pratar väldigt öppet och ärligt om detta mellan er och försöker komma fram till en lösning. Familj är många gånger svårt och känsligt, oavsett om den är biologisk eller inte.

Nu är det ju långt ifrån samma sak, men jag hade en pojkvän förut vars mamma tyckte väldigt illa om mig. Allt som gick snett eller dåligt i hennes sons liv, ja, det var mitt fel. Hon var aldrig rakt ut elak när andra var i närheten, men antydde jämt saker och kunde ibland släga ur sig något när vi var ensamma tex. Hon visade det även väldigt tydligt i sitt kroppsspråk. Det blev dock värre och värre ju längre tiden gick. Det var nog ungefär 70% av anledningen till att det tog slut mellan oss, för efter ett par år orkade jag inte med det längre.

Jag tycker bara att det är tråkigt om ni skulle hamna i liknande sits pga hans fosterföräldrar, som ni egentligen inte har något förhållande till. Jag tycker faktiskt att ni skulle försöka fokusera på er, era andra nära och kära och er blivande familj och lägga er tid och energi på det. Det är ju dock som sagt bara vad jag tycker efter vad jag läst här, återigen, förstår att du/ni är extremt kluvna i denna frågan. Ingen lätt sits alls.

augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape

Du har förstått precis hur det känns!
han åkte dit en gång och lånade ett par filmer som han försökte spela över till datorn så han har dom för han säger att det är en tidsfråga innan han inte kan åka dit mer. Jag har sagt att jag förstår att han vill ha sånt men han har fostersyskon som han är nära (och som är nära mig också) och skär det sig kan ju dom låna kopiera och ge till honom.

Hon är så ful, hon har aldrig frågat mig något och vet inget om mig ändå säger hon att X är sån och sån.. jag tror att hon kännt på sig att dom kanske inte blir bjudna för för ett par veckor sedan ringde hon MIG bara för att prata och fråga hur vi har det? :S Kändes som hon ville se till att jag fick dåligt samvete och lät dom komma.

Det störda är att dom vill inte att vi ska gifta oss, men dom vill komma dit bara för att sen kunna säga att "vi var på X och Y's bröllop och det var blablabla och hennes familj blablablabla och det går aldrig vägen" typ så.. om folk får höra att vi gift oss men att dom inte blev bjudna så kommer hon framstå som mindre bra och det går ju verkligen inte för sig.. :(

Anonym (Svea)

Äldre 24 Jul 17:31

#12

Pinkgrape skrev 2011-07-24 17:28:17 följande:

Men herregud, säger hon såna saker?! Helt utan grund? Då tycker jag ännu mer att ni bara ska bryta rakt av! De har ingen som helst plats på ert bröllop (eller i ert liv) som häver ur sig såna fruktansvärda lögner. Ni ska absolut inte fortsätta låta dom sätta sig på er sådär. Usch, vad hemskt. Jag blir alldeles ledsen! Så otroligt respektlöst och rent ut sagt elakt.

augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape

Ja på den nivån är det, kan inte skriva allt här (inte för att jag tror att hon läser här då men ändå) men hon säger fler ungefär lika hemska saker.
Det där med barn är extra känsligt så klart, vi älskar barn och vill VÄLDIGT gärna ha barn men kan inte få barn på egenhand och behöver stöd i vår behandling inte sånt snack.. :(

När jag läser vad jag själv skriver så verkar llösningen så uppenbar, bara ringa eller åka dit säga ni kommer inte få komma för vi vill inte ha er där, hej då! men jag är rädd för att göra det oxå.. :/

Pinkgrape

Äldre 24 Jul 17:38

#13

Jag förstår absolut att du är rädd för att göra det, såklart. Det tror jag alla kan förstå. Jag tycker dock inte att dom förtjänar en plats på ert bröllop eller i era liv. Då uppför man sig inte sådär. Jag håller dessutom med dig om att ifall han har fostersyskon som ni står nära, så kanske ni kan ta hjälp av dom. Hur många i er närhet är det som känner till detta? Har ni någon där som kan stötta er? Och om ni skulle åka dit och säga hejdå, så kanske ni äntligen kan berätta för alla hur illa de faktiskt behandlat er. Jag tvivlar på att de kommer tro på hennes rykten. Huvudsaken i allt detta är att ni, du och din blivande, står som en enad front och är överens om hur ni ska hantera allt detta, så det inte blir konflikter mellan er angåede det här.

Jag kan ju absolut inte tala om för er vad ni ska göra eller vad som blir bäst, men det är min syn på det hela och hur ni än väljer att göra, så önskar jag er ett enormt lycka till. Både med bröllop och barn och livet i stort. Skickar med ett par styrkekramar också!

augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape

Anonym (Svea)

Äldre 24 Jul 18:06

#14

Pinkgrape skrev 2011-07-24 17:38:03 följande:

Jag förstår absolut att du är rädd för att göra det, såklart. Det tror jag alla kan förstå. Jag tycker dock inte att dom förtjänar en plats på ert bröllop eller i era liv. Då uppför man sig inte sådär. Jag håller dessutom med dig om att ifall han har fostersyskon som ni står nära, så kanske ni kan ta hjälp av dom. Hur många i er närhet är det som känner till detta? Har ni någon där som kan stötta er? Och om ni skulle åka dit och säga hejdå, så kanske ni äntligen kan berätta för alla hur illa de faktiskt behandlat er. Jag tvivlar på att de kommer tro på hennes rykten. Huvudsaken i allt detta är att ni, du och din blivande, står som en enad front och är överens om hur ni ska hantera allt detta, så det inte blir konflikter mellan er angåede det här.

Jag kan ju absolut inte tala om för er vad ni ska göra eller vad som blir bäst, men det är min syn på det hela och hur ni än väljer att göra, så önskar jag er ett enormt lycka till. Både med bröllop och barn och livet i stort. Skickar med ett par styrkekramar också!

augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape

TACK!
Jag har pratat lite med min familj+en vän och dom säger bara "bjud dom inte" och säger jag tat vi kanske måste så säger dom att dom ska ta hand om dom ifall dom beter sig illa den dagen, men det kan ju bli helt fel..

Jag ska prata med sambon ikväll (för hundrade gången) och se om vi kan komma fram till en bra plan för hur vi ska säga att dom inte får komma och hur vi ska tackla det som kommer efteråt. Hoppas vi får en bra lösning så vi fixar detta. Jag har lovat mig själv att detta inte ska skapa något problem mellan mig och sambon men det är svårt när han liksom är van och jag aldrig varit med om något liknande.. :S jag är uppväxt i min familj där vi fortfarande sitter i känt på varandra ;D

tack för dina råd!

happiness

Äldre 25 Jul 10:54

#15

TS: Fy vilken hemsk situation ni hamnat i, riktigt illa med att din "svärmor" sprider hemska rykten om er! Nu kanske jag verkar okänslig men även om jag på ett sätt håller med om tidigare inlägg om att de människorna inte ska finnas i era liv så är det ju inte så lätt. I slutändan måste du ju tänka på vad din blivande känner och vill. Även om hans relation till henne inte är särskilt bra så finns det ju något inom honom som fortfarande håller honom kvar. Han själv verkar inse att han inte alltid kommer ha kontakt med henne men han måste ju få avsluta relationen när han känner det inte du. Annars kan han känna att han mister nåt. På bröllopet verkar det ju som att människan kommer sköta sig eftersom ingen utifrån får se hur hon behandlar er så därför kanske det inte blir nåt problem om hon får komma. Sen har ni ju familj runtomkring som kan ha lite koll på henne... Men som sagt låt din blivande bestämma detta, han måste avsluta det när han känner sig redo. Jag hade inte velat vara den som tar det sista lilla som är kvar inom honom, om du förstår vad jag menar.

Chicita

Äldre 25 Jul 11:23

#16

Spontant - bjud dom inte. Klipp banden och om du hör mer skitsnack så polisanmäl för förtal...

Men jag vet att det inte är så enkelt.

Medelvägen är väl att bjuda dom men genom bordsplacering och liknande markera att dom är där på nåder. Typ längst bort från er, dela upp dom så mycket ni kan och sätt bredvid folk som känner er och känner till situationen som kan fungera som målvakter och stoppa skitsnacket om dom försöker.

Hoppas ni kommer fram till vad som funkar bäst för er och era övriga gäster.
För ni måste ju ta hänsyn även till dom...
Lycka till, styrkekramar

Aniara4

Äldre 25 Jul 11:31

#17

happiness skrev 2011-07-25 10:54:33 följande:

I slutändan måste du ju tänka på vad din blivande känner och vill. Även om hans relation till henne inte är särskilt bra så finns det ju något inom honom som fortfarande håller honom kvar. Han själv verkar inse att han inte alltid kommer ha kontakt med henne men han måste ju få avsluta relationen när han känner det inte du. Annars kan han känna att han mister nåt.

Så tänker jag också. Jag förstår din frustration, men det är hans "familj" som han måste få bestämma hur han ska förhålla sig till. Prata, prata, och prata lite till med varandra. Ingen utifrån kan säga hur ni ska göra, utan det är något ni måste komma fram till gemensamt, och där han har sista ordet angående om, när och hur det är dags att bryta med dem. För det är inte lätt att bryta med hela sin barndom och uppväxt, hur den en har varit. Man behöver sin historia för att vara en hel människa. Det gäller kanske för honom att hitta ett sätt att känna att han bär med sig sin historia och sin identitet utan att behöva släpa med sig människorna i historien in i nutiden.

Å och D

Äldre 25 Jul 11:37

#18

Då det är din blivandes sida du pratar om så hade jag låtit honom besluta. Det är HANS familj och oavsett vad du tycker om dem så tycker jhan kanske annat. Han har trots allt levt med dem nästan hela sitt liv. Min BM har själv fått bestämma vem han vill bjuda från sin sida, skulle aldrig lägga mig i det oavsett om det varit nån jag inte gillade.

Anonym (Svea)

Äldre 25 Jul 14:24

#19

Tack för alla råd.
Enda anledningen till att jag tvekar är ju för min blivandes skull, precis som ni säger det borde vara hans val, det ÄR hans val. Men jag vet att jag får som jag vill, men jag kan liksom inte med det riktigt.. jag vill inte tro att någon som ska älska min sambo och vara hans "mamma" är så elak mot honom, jag tror alltid gott om alla och har svårt att ta in det här.

Min blivande sa från början att han inte tänkte bjuda dom sen var det jag som sa att "jo men det måste vi" men då hade jag inte hört dom värsta sakerna.. jag skulle bara stöttat honom från början i sitt beslut och inte gjort honom osäker.. :(

Jag VET att jag borde stå ut, jag vet att det är hans val och jag borde stötta honom men jag vet inte om jag kan. Att dom pratar om oss är en sak men att dom ska träffa min familj (dom har aldrig träffats) och sedan prata om min familj (hitta på lögner) det fixar jag inte... :(

Sen är det sambons biomamma som absolut kommer bli bjuden (vi har båda en fin relation till henne) och hon kommer känna sig jätte obekväm med att fosterföräldrarna kommer, hon har ljugit ihop MYCKET om biomamman också och biomamman vet endel och är ganska känslig..

Detta är som bäddat för att någon kommer bli ledsen, blir någon annan ledsen så blir jag det också.. även om fostermamman är elak mot mig så vill jag inte vara elak mot någon..

Jag mår skitdåligt över detta.. Vi måste skicka ut inbjudningarna NU! Jag svettas direkt jag tänker på det här, får ångest och känner mig elak. Jag vill bara att alla ska ha en fin dag.

happiness

Äldre 25 Jul 14:56

#20

TS: Jag förstår att det är frustrerande men om alla vet hur hon funkar så kan de oxå skita i vad hon säger. Era övriga gäster får helt enkelt respektera din blivandes vilja. Du och din blivande är inte ansvariga för eventuella rykten hon startar om era andra gäster. Ni får väl förklara läget för de om ni bestämmer er för att bjuda henne. Även om du inte vet om du klarar att bjuda henne måste du bita ihop och låta din blivande ta beslutet.

Anonym (Svea)

Äldre 25 Jul 20:11

#21

happiness skrev 2011-07-25 14:56:03 följande:

TS: Jag förstår att det är frustrerande men om alla vet hur hon funkar så kan de oxå skita i vad hon säger. Era övriga gäster får helt enkelt respektera din blivandes vilja. Du och din blivande är inte ansvariga för eventuella rykten hon startar om era andra gäster. Ni får väl förklara läget för de om ni bestämmer er för att bjuda henne. Även om du inte vet om du klarar att bjuda henne måste du bita ihop och låta din blivande ta beslutet.

Nej det är klart vad hon säger är inte vårt fel, men jag klarar att höra från andra vad hon säger om mig och sambon men ska hon dra in mina föräldrar+syskon då kan jag inte vara tyst längre, där går min gräns liksom.
Då kanske det är bättre att säga att "nej ni blir inte bjudna vi ska bara bjuda dem som står OSS närmast (då kanske dom fattar att dom någon gång skulle pratat med mig och inte bara till och om mig) och var tvugna att dra gränsen någonstans" än att jag ska expoldera utav bara f** och vräka ur mig allt jag tycker om henne..

Nej usch jag mår dåligt över detta..

Du har rätt kommer dom får jag informera deras bordsgrannar om läget..
Lite problem med placeringen eftersom det kommer barn som sitter i barnstol och dom hade vi tänkt placera på ändarna.. men det går ju att fixa så klart.. min blivande föreslog att dom kunde sitta i hallen ;D

----------------------
Jag har pratat med sambon igen, han tycker helt klart att jag "tjatar" och att JAG bara ska bestämma mig för hur JAG vill ha det.. men det går inte, det enda jag vill är att dela vår dag med människor som tycker om oss. Hade jag vetat alla dom fula sakerna dom säger om oss från början så hade jag hellre valt att vi gifte oss på arlanda och sen la pengarna på en resa, nu har vi bokat allt och jag har köpt min klänning och lagt ner massor av tid och pengar på att göra det mysigt för gästerna.. usch..

happiness

Äldre 26 Jul 17:19

#22

TS: Jag önskar dig lycka till! Håller en tumme för att det löser sig på ett smidigt sätt. =)

Anonym

Äldre 26 Jul 19:19

#23

Bjud inte. När dom frågar varför så är det bara att säga som det är (lugnt och sansat), ni har hört om allt skit dom snackat om er bakom era ryggar, dom är visst inte dom vännerna ni trodde att dom var och eftersom ni känner att dom är positivt inställda till bröllopet så känns det inte som ett alternativ att bjuda dom och att ni inte heller förstår varför dom vill bli bjudna då dom uppenbarligen ändå inte tycker om er. Hepp!

Anonym (Svea)

Äldre 29 Jul 22:08

#24

Nu har vi skickat inbjudningarna.. vi bjöd dom.. Det känns verkligen inte bra men jag håller (försöker iallafall) masken inför sambon. Vi bråkade om hela grejen.........han tyckte att jag har tjajt om detta i månader och det har jag nog men hade han sagt mer vad han ville/tyckte så hade vi sluppit detta.

Känns så jävla dåligt.. jag vill gå och göra inbrott i postlådan..
Sambon bjuder dom bara för att dom inte ska blir sura/arga inte för att han vill ha dom där.. det gör det värre... hade han velat att dom kom och dom hade velat komma för att dom tycker det är roligt och är glada för vår skull så hade det inte funnits något problem.. :(

Vad ska jag göra nu? Ska jag seriöst göra inbrott i postlådan? stå och vänta när brevtömningen ska ske och ta deras inbjudan? Sambon skulle inte bli glad.. fan varför gick jag med på detta? jag vill inte ha dom där! det är min dag, alltså det är vi som gifter oss men bröllopet är för mig och äktenskapet för oss (sambons egna ord).. fan fan fan vad har jag gjort!!!!!????

Ok lugn nu! Jag måste helt enkelt visa för dom att vi är bra, att vi har det bra tillsammans och det måste bli ett fint bröllop... herregud hur ska jag fixa detta...?

Anonym (Men shit)

Äldre 30 Jul 14:39

#25

Anonym (Svea) skrev 2011-07-29 22:08:05 följande:

Nu har vi skickat inbjudningarna.. vi bjöd dom.. Det känns verkligen inte bra men jag håller (försöker iallafall) masken inför sambon. Vi bråkade om hela grejen.........han tyckte att jag har tjajt om detta i månader och det har jag nog men hade han sagt mer vad han ville/tyckte så hade vi sluppit detta.

Känns så jävla dåligt.. jag vill gå och göra inbrott i postlådan..
Sambon bjuder dom bara för att dom inte ska blir sura/arga inte för att han vill ha dom där.. det gör det värre... hade han velat att dom kom och dom hade velat komma för att dom tycker det är roligt och är glada för vår skull så hade det inte funnits något problem.. :(

Vad ska jag göra nu? Ska jag seriöst göra inbrott i postlådan? stå och vänta när brevtömningen ska ske och ta deras inbjudan? Sambon skulle inte bli glad.. fan varför gick jag med på detta? jag vill inte ha dom där! det är min dag, alltså det är vi som gifter oss men bröllopet är för mig och äktenskapet för oss (sambons egna ord).. fan fan fan vad har jag gjort!!!!!????

Ok lugn nu! Jag måste helt enkelt visa för dom att vi är bra, att vi har det bra tillsammans och det måste bli ett fint bröllop... herregud hur ska jag fixa detta...?

Men herregud ta det lugnt! Du måste helt enkelt acceptera din blivandes önskan, det är han som bestämmer vem som ska bli bjuden från hans sida INTE du. Spelar ingen roll varför han bjuder de, han kanske inte vill förlora kontakten helt för all framtid, de är trots allt en del av hans liv. Han måste själv få bestämma hur relationen ska vara, inte du.

Anonym (Svea)

Äldre 30 Jul 14:50

#26

Anonym (Men shit) skrev 2011-07-30 14:39:50 följande:

Men herregud ta det lugnt! Du måste helt enkelt acceptera din blivandes önskan, det är han som bestämmer vem som ska bli bjuden från hans sida INTE du. Spelar ingen roll varför han bjuder de, han kanske inte vill förlora kontakten helt för all framtid, de är trots allt en del av hans liv. Han måste själv få bestämma hur relationen ska vara, inte du.

Läs hela tråden. Han ville INTE bjuda dom från början, han bjuder dom inte för att han vill ha dom där utan för att han helt enkelt inte orkar med "livet" som blir om dom inte bjuds.

Som jag skrivit förut om det var för att han tyckte om dom hade det inte funnits något problem.

Och nej det är inte upp till honom vilka han ska bjuda eller upp till mig vilka jag ska bjuda vi har inte ett sånt förhållande vi bestämmer sånt ihop.

Anonym (Men shit)

Äldre 30 Jul 14:54

#27

Anonym (Svea) skrev 2011-07-30 14:50:32 följande:

Läs hela tråden. Han ville INTE bjuda dom från början, han bjuder dom inte för att han vill ha dom där utan för att han helt enkelt inte orkar med "livet" som blir om dom inte bjuds.

Som jag skrivit förut om det var för att han tyckte om dom hade det inte funnits något problem.

Och nej det är inte upp till honom vilka han ska bjuda eller upp till mig vilka jag ska bjuda vi har inte ett sånt förhållande vi bestämmer sånt ihop.

Jag har läst hela tråden men tycker ändå att det slutliga beslutet hamnar hos honom eftersom att ni inte kommer överens om det. Jag och min man bestämmer oxå allt tillsammans men eftersom man fortfarande är egna individer så måste man ha sista ordet i relationer som är ens egna om du förstår vad jag menar. Tror att du skulle underlätta för honom om du bara respekterade hans vilja, han tycker ju uppenbarligen att det blivit för mkt fokus på just den relationen. Han måste själv få bestämma när han vill ta avstånd från de, OM han någonsin gör det.

Anonym (Svea)

Äldre 30 Jul 15:17

#28

Anonym (Men shit) skrev 2011-07-30 14:54:37 följande:

Jag har läst hela tråden men tycker ändå att det slutliga beslutet hamnar hos honom eftersom att ni inte kommer överens om det. Jag och min man bestämmer oxå allt tillsammans men eftersom man fortfarande är egna individer så måste man ha sista ordet i relationer som är ens egna om du förstår vad jag menar. Tror att du skulle underlätta för honom om du bara respekterade hans vilja, han tycker ju uppenbarligen att det blivit för mkt fokus på just den relationen. Han måste själv få bestämma när han vill ta avstånd från de, OM han någonsin gör det.

Alltså min blivande har sagt, först att dom inte fick komma sen blev det men bjud dom då, sen blev det vi gör som du vill (jag tjatade eller frågade måånga gånger för jag ville veta vad han ville och det kändes inte som han tänkte efter från början)..
Han sa att vi kanske skulle ändra datum och gifta oss nästa sommer för att dom är utomlands hela sommrarna bara för att slippa dom, han vill inte ha dom där men orkar inte stå för det, det är det jobbiga liksom. Hade han sagt "jag tycker om dom fast dom ibland är taskiga därför vill jag bjuda dom" så hade jag inte sagt något om det.
Men han bjuder dom för att han är "rädd" för dom.

Jag respekterar hans vilja, dom är bjudna och som sagt jag håller masken inför min blivande han läser inte det här ;P Han vill liksom inte ens själv att dom ska komma, han vill bjuda dom men han vill inte att dom ska komma..

Och han kommer be dom dra åt ********, det är bara en fråga om när. Han berättade igår att han har en gräns och att den snart är nådd (jag trodde inte det fanns någon gräns) sen har han två grejer som oxå gör att han klipper, det är 1: vi får barn, han säger själv att han vägrar låta sina barn ens åka dit. 2: Hans fostersyskon (ett enda som bor kvar) flyttar hemifrån. Så länge syskonet bor där så kan han inte klippa banden för han kommer då inte få prata med syskonet.

Anonym (Men shit)

Äldre 30 Jul 17:36

#29

Anonym (Svea) skrev 2011-07-30 15:17:07 följande:

Alltså min blivande har sagt, först att dom inte fick komma sen blev det men bjud dom då, sen blev det vi gör som du vill (jag tjatade eller frågade måånga gånger för jag ville veta vad han ville och det kändes inte som han tänkte efter från början)..
Han sa att vi kanske skulle ändra datum och gifta oss nästa sommer för att dom är utomlands hela sommrarna bara för att slippa dom, han vill inte ha dom där men orkar inte stå för det, det är det jobbiga liksom. Hade han sagt "jag tycker om dom fast dom ibland är taskiga därför vill jag bjuda dom" så hade jag inte sagt något om det.
Men han bjuder dom för att han är "rädd" för dom.

Jag respekterar hans vilja, dom är bjudna och som sagt jag håller masken inför min blivande han läser inte det här ;P Han vill liksom inte ens själv att dom ska komma, han vill bjuda dom men han vill inte att dom ska komma..

Och han kommer be dom dra åt ********, det är bara en fråga om när. Han berättade igår att han har en gräns och att den snart är nådd (jag trodde inte det fanns någon gräns) sen har han två grejer som oxå gör att han klipper, det är 1: vi får barn, han säger själv att han vägrar låta sina barn ens åka dit. 2: Hans fostersyskon (ett enda som bor kvar) flyttar hemifrån. Så länge syskonet bor där så kan han inte klippa banden för han kommer då inte få prata med syskonet.

Det måste kännas jätteskönt att du nu vet att han faktiskt har tänkt kring det och har konkreta gränser/mål! Då kan du ju stå ut den tiden det handlar om, förutom bröllopet så behöver du ju inte träffa de så många gånger ändå. Tänk istället på alla andra som är där för er skull och som ni faktiskt tycker om. Även om det kanske inte är så lått så är det bättre att du lägger all din energi på de istället för att gå och må dåligt. Vet några personer runt er om situationen så kommer de säkert hålla lite extra koll så att det inte händer nåt olyckligt/onödigt.

Förlåt om jag låtit hård men ibland måste man "komma ner på jorden" och lugna sig lite. Du ska inte behöva ha sån panik innan bröllopet. Ta det lugnt och försök njuta av allt det övriga som bröllopet och äktenskapet innebär. Lycka till! =)

Anonym (Svea)

Äldre 30 Jul 19:05

#30

Anonym (Men shit) skrev 2011-07-30 17:36:06 följande:

Det måste kännas jätteskönt att du nu vet att han faktiskt har tänkt kring det och har konkreta gränser/mål! Då kan du ju stå ut den tiden det handlar om, förutom bröllopet så behöver du ju inte träffa de så många gånger ändå. Tänk istället på alla andra som är där för er skull och som ni faktiskt tycker om. Även om det kanske inte är så lått så är det bättre att du lägger all din energi på de istället för att gå och må dåligt. Vet några personer runt er om situationen så kommer de säkert hålla lite extra koll så att det inte händer nåt olyckligt/onödigt.

Förlåt om jag låtit hård men ibland måste man "komma ner på jorden" och lugna sig lite. Du ska inte behöva ha sån panik innan bröllopet. Ta det lugnt och försök njuta av allt det övriga som bröllopet och äktenskapet innebär. Lycka till! =)

Nej men herregud, ingen fara, och det var inte meningen att låta otrevlig tillbaka men jag blir så nervös att jag är för oförstående mot sambon och jag blir sur på mig själv att jag inte kan vända andra (en miljonte haha) kinden till.
Men precis som du säger nu känns det SÅ mycket bättre! Vi kommer ju bevisa motsattsen och nu vet jag att sambon inte kommer låta dom trampa på oss i en evighet SKÖNT! :D jag har gråtit klart över det här nu och tänker att jag säkert inte kommer ha tid att bry mig om dom den dagen sen vill dom ju gärna framstå som såååå fina och bra inför andra så dom sköter sig säkert ;D

Jag ska prata med den som får sitta brevid dom och se till att den "kör över" om dom börjar prata om något olämpligt.. Hoppas inte det blir värsta stelt och tråkigt bara.. :/ Får försöka ha endel aktiviteter så det händer lite ;D

tack för råden!

Bjuda eller inte bjuda, ångest! :(

INNEHÅLL