• cornel­ialand­egren
    Äldre 20 Jul 20:25
    4105 visningar
    10 svar
    10
    4105

    Att möta sin själsfrände

    Hej! Jag är endast 18 år gammal men har redan varit förlovad en gång, jag trodde att jag hade träffat den jag skulle dela mitt liv med men jag hade fel och han lämnade mig.
    När jag tänker efter så hade jag ingen aning om vad kärlek var förrän jag träffade min nuvarande pojkvän. Vi har inte varit tillsammans särskilt länge men det känns som att jag känt honom i hela mitt liv, vi avslutar varandras meningar och jag har aldrig känt såhär, det sa bara pang/klick.

    Vad har ni för funderingar? Jag är säker på att jag har träffat min själsfrände, men hur vet man egentligen? 

  • Svar på tråden Att möta sin själsfrände
  • förlov­adflic­ka
    Äldre 20 Jul 22:07
    #1

    Jag är nitton och ska gifta mig så det är klart att man kan hitta den rätte tidigt! Men att man avslutar varandras meningar och det känns som man känt varandra hela sina liv säger ju alla, det är liksom ingen grund att bygga ett äktenskap på. Jag tror att det är jätteviktigt att man har samma värderingar, målsättningar och prioriteringar, sådant som nästan aldrig ändras hos en person. Det är de tre sakerna jag älskar mest hos min fästman, inte att han tex är rolig, flummig, snygg och gillar att skämma bort mig. För de sakerna skulle kunna ändras, men hur man behandlar andra människor, att man prioriterar familjen framför pengar och sådana saker, de ändras oftast inte lika mycket.


    Sedan tror jag också att det är viktigt att man i vår ålder har hittat sig själv, om du förstår vad jag menar. Innan man kan hänge sig så till någon så måste man ju veta vem man själv är och vad man vill, så det har lite med ens egen mognad att göra också.


    Jag kände precis som du när vi inte varit tillsammans så länge, men jag insåg att det var först efter att vi varit ihop sådär 1,5 år som jag verkligen lärde känna honom. Innan dess kändes det verkligen som jag visste allt om honom, men det kom liksom till en annan dimension då. Nu har vi varit ihop i 2,5 år och först nu känns det som att det är bra tid för oss att gifta oss :)

  • Pinkgr­ape
    Äldre 20 Jul 22:23
    #2

    Jag vet flera som är gifta och har barn med sina pojk- och flickvänner från högstadiet, så att det verkligen kan vara äkta kärlek redan vid ung ålder tror jag verkligen förekommer. Jag tror dock inte att det är så vanligt faktiskt.

    Det enda jag tycker du ska göra nu är att njuta :) Ni har ännu inte varit tillsammans så länge säger du och du är fortfarande ung, så jag tycker inte att ni behöver ta itu med tyngre saker riktigt ännu (om ni inte absolut vill, alla är olika). Jag tror dock att det är väldigt viktigt att när man väl bestämmer sig för att ta nästa steg och faktiskt börja planera en framtid tillsammans, att man har liknande värderingar och framtidsdrömmar. Att man drar åt samma håll så att säga. Med det menar jag inte att man måste tycka precis lika om allting, men på det stora hela är det ju bra om man har liknande viljor. I längden tror jag det blir svårt att hålla ihop om den ena tex vill bo i ett stort hus på landet, inte ha några barn alls och är allergisk mot hundar och den andra vill absolut bo i lägenhet mitt i stan, ha minst tre barn och inte kan tänka sig ett liv utan hund. Två andra saker som jag tycker är A och O i ett förhållande är kommunikation och komprimissande. Man måste kunna, vilja och våga kommunicera med varandra och även kompromissa. Ska man få ett förhållande att fungera och flyta på under en längre tid måste man vara beredd att kompromissa om saker och ting.

    Självklart finns det en hel drös med andra saker som också spelar in och det är ju olika från person till person vad man värdesätter hos en partner och i ett förhållande. Det är också något som är viktigt, att man har sådan koll på sig själv så man vet vad man själv tycker är viktigt, vad man har för prioriteringar, mål och drömmar.


    augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape
  • cornel­ialand­egren
    Äldre 20 Jul 22:25
    #3

    Du har rätt. Jag känner att jag har hittat vem jag är och vad jag vill i livet. Vilka värderingar jag har osv. Jag har länge varit mycket sjuk och det har bidragit till att jag funnit vem jag är i själen. Jag har fått växa upp väldigt fort, men samtidigt så är detta det bästa som har hänt mig. 

    Jag måste ta reda på var min pojkvän står i denna fråga. Jag har fått antydningar men har inte vågat fråga rakt ut.
    Dock så ligger vi på samma plan med allt inprincip. Känslan jag har för honom går inte att sätta ord på och jag kan inte själv förklara den. 

    Jag är förvirrad själv och sökte mig hit, kanske för att få mina tankar utredda, och kanske prata med någon som förstår.  

  • Pinkgr­ape
    Äldre 20 Jul 22:27
    #4

    Jag kan ju tillägga att jag och min blivande (vi gifter oss 13 augusti) träffades när jag var 18år och han 20år. Nu är vi 24 och 26, har bott tillsammans i 5,5 år och har en dotter på 4,5år tillsammans :)


    augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape
  • cornel­ialand­egren
    Äldre 20 Jul 22:30
    #5

    för att vara tydlig kanske jag ska säga att jag vill gifta mig med honom, det känns väldigt rätt.

  • Pinkgr­ape
    Äldre 20 Jul 22:33
    #6

    Ska jag vara helt ärlig, så tycker jag att du ska avvakta med tankar på giftemål i detta läget. Koncentrera er i första hand på att lära känna varandra väl och ta sedan ytterligare ett steg. Nu vet jag ju inte hur era liv ser ut i övrigt. Om ni bor hemma hos föräldrar, jobbar, pluggar osv, men sådant spelar också in tycker jag.


    augustibrud.bloggplatsen.se, lösenord när det behövs: Pinkgrape
  • Kattpo­et
    Äldre 20 Jul 22:34
    #7

    Njut av den tid ni har nu och lär känna varandra djupare innan nui lägger stressen av ett bröllop på erat förhållande.

    Så njut av den regniga sommaren, kryp upp i  soffan, drick oboy och see en film och lära känna varandra  med bååde händer, hjärta och hjärna. 

  • förlov­adflic­ka
    Äldre 20 Jul 22:48
    #8
    cornelialandegren skrev 2011-07-20 22:25:54 följande:
    Du har rätt. Jag känner att jag har hittat vem jag är och vad jag vill i livet. Vilka värderingar jag har osv. Jag har länge varit mycket sjuk och det har bidragit till att jag funnit vem jag är i själen. Jag har fått växa upp väldigt fort, men samtidigt så är detta det bästa som har hänt mig.

    Jag måste ta reda på var min pojkvän står i denna fråga. Jag har fått antydningar men har inte vågat fråga rakt ut.
    Dock så ligger vi på samma plan med allt inprincip. Känslan jag har för honom går inte att sätta ord på och jag kan inte själv förklara den.

    Jag är förvirrad själv och sökte mig hit, kanske för att få mina tankar utredda, och kanske prata med någon som förstår.
    Om du har en mamma eller syster kanske det är bättre att prata med dem? :)
  • cornel­ialand­egren
    Äldre 20 Jul 22:51
    #9
    förlovadflicka skrev 2011-07-20 22:48:17 följande:
    Om du har en mamma eller syster kanske det är bättre att prata med dem? :)
    min syster är tyvärr helt emot allt som har med äktenskap och framtid att göra. jag pratar mycket med min mamma, men skulle vara skönt att höra några opartiska åsikter. Min mamma vill mitt bästa och att jag ska vara lycklig.
  • cityal­ven
    Äldre 22 Jul 02:27
    #10

    Hej!

    De känslorna jag får är

    1) jag var lika gammal som du när jag träffade min nuvarande pojkvän. Vi kände direkt att vi hade en speciell kontakt, hade inte upplevt det nån gång innan med någon av det manliga könet. Redan på vår halvårsdag pratade vi om förlovning. Nu i oktober i år firar vi vår tre års dag. Vi är fortfarande inte förlovade. Det är två års ǻldersskillnad så idag är jag 21. Under resterande 2 år har vi lärt känna varandra i vardagslivet, bott ihop, visat alla våra fula sidor, det bagaget man bär med sig från andra sociala relationer, mamma, pappa, kompisar, skola... allt som påverkar och bygger den människan man sedan blir och trots att världen varit en enda bergochdalbana så vet vi nu att vi verkligen klarar allt och att vi har mognat som människor.

    2) jag vet att kärlek är den underbaraste känslan som finns. men varför är det så viktigt för dig att bekräfta det med förlovning? Om det ska vara ni två och ni är beredda på förlovning så betyder det (för många) även gifta sig och hålla ihop hela livet ut. Det innebär i sånna fall att ni har många år framför er. Nu har du inte sagt hur gammal din pojkvän är och jag vet att det låter klyschigt men man står och växer på så olika plan när man är i gymnasielivet och upp till 20års åldern med jobb eller plugg... det kan ge stora slitningar i vilket förhållande som helst.

    Hoppas att jag inte har låtit för brysk nu men detta är min opartiska åsikt.

    Sen önskar jag dig och er såklart all lycka till

Svar på tråden Att möta sin själsfrände