• envyme

    Hur har ni råd?! :O

    Jag vill absolut inte låta fräck eller så, ber om ursäkt om någon tar illa upp. Men hur sjuttsingen har alla råd med bröllop? Jag är 21 år och skulle gärna gifta mig inom ett par år, innan 25 år gärna (skulle kunna gifta mig nu med om så var fallet), men jag undrar hur vi kommer ha råd. När jag gifter mig vill jag slå på stort och ha en fest som alla sent kommer glömma, men allt är ju så frukantsvärt dyrt!

    Jag hör ofta om folk som är i min ålder och några år äldre som ska gifta sig, och jag undrar hur de får ihop alla pengar på så "kort" tid! Visserligen så får nog många bidrag från familj osv, men näe gudars jag hade aldrig lyckats spara ihop typ 80.000 kr :O Vilket gör mig lite ledsen faktiskt för jag vill ju gifta mig en vacker dag...

  • Svar på tråden Hur har ni råd?! :O
  • my missis

    Vanligvis tycker jag om att debattera, men den här debatten kommer ingen vart så jag börar lessna lite nu.
    Rufsas: Jag tycker du ska gå tillbaka och läsa tråden från början, där kommer du se att jag STRUNTAR i omm du betalar 1 miljon för ditt bröllop, eller 1 spänn för den skull.
    Jag klankar inte ner på er, ni har eran egen fria vilja och jag bryr mig inte.
    DÄREMOT retar det upp mig att ni inte kan vara ödmjuka nog att förstå att det finns människor som inte kan ta sig ur sina problem av en eller annan anledning. Och nej, det har inget att göra med hur mycket pengar ni spenderar på bröllop eller resor eller vad det än må vara, det är 2 olika saker. Blanda inte ihop dem.

    Jag kanske har missförstått alltihopa men era svar låter som att saker och ting är antingen eller. Antingen sitter du hemma i soffan och tycker synd om dig själv och tar du dig inte för något så är det i grund och botten ditt eget fel?!
    Om du däremot reser på dig och verkligen försöker göra något med ditt liv kommer saker och ting att lösa sig?!

    Verkligheten är annorlunda för många, men ag har redan dragit det där. Ja g är väl blödig och mesig som tycker synd om vissa som har det svårt, och jag vet att det inte hjälper dom. Men sån är jag. Som ni förstår är detta 2 olika diskussioner egentligen.
    Jag började ju att skriva för att en gammal väninna till mig är falsk och opålitlig, INTE för att gnälla om att vissa betalar si och så för sitt bröllop.
    Men jag borde inte skrivit alls eftersom det inte hörde till tråden från början.

  • my missis

    Uppochhoppa: Har ag nånstans gnällt om att jag inte har pengar. Och mindrevärdeskomplex för att jag tjänar dåligt? Jag ser inte ens parallellerna.
    Du har inte en susning om vad jag tjänar, eftersom jag aldrig berättat det, det enda jag sagt är att min blivande man tjänar mycket och ja mer än mig, men det betyder inte att min lön skulle vara skit.
    Högre lön vill man väl alltid ha, oavsett. Jag har redan flera gånger sagt att jag lever ett bra liv. När vi är klara med hela kalaset kommer det att ha kostat oss 80 000:-
    tycker inte att det är särskilt lite, så varför skulle jag klanka på andra?

  • prinsessanogrodan
    uppochhoppa skrev 2010-08-19 15:05:22 följande:
      En ovanligt dålig parodi. Jag håller nämligen med den du gör parodi på. Man klarar mer än man tror. Ta lyxfällan som exempel. Personer som inte har hanterat sin ekonomi bra, som gör konstant dåliga val och därför inte har några pengar. Menar nu INTE att de som väljer att hålla i slantarna för sitt bröllop skulle vara kvalificerade att vara med på lyxfällan, men du förstår hur jag menar kanske?  Dvs, att det är valen man gör som skapar ekonomin och att man kan välja om och skapa en annan situation om man försöker. Nog om det.I min familj har vi absolut inga extrema pengar, men just nu tjänar vi  bra, har inga barn att försörja och vill satsa på vårt bröllop - med detta inte sagt att vi inte sparar och inte jämför kostnader. Det är verkligen inte "bara dra kortet det ordnar sig" utan vi jämför alternativ och leverantörer. Med 100 gäster så kostar det pengar, och vi vill verkligen ha alla våra vänner på plats och fira vår kärlek med samtliga.Jag blir förbannad när de som lägger mycket pengar alltid måste klankas på- eller att det anses som onödigt av andra. Det ska till ord som "pangbröllop" och "stor baluns". varför är det så? Som att jag skulle beskriva andras som "minibröllop" och "lågpriskalas" - det gör jag INTE.
    Jag tror att många är avundsjuka! Och så är det vissa som tycker att det är "onödigt" att lägga pengar på bröllop, kanske för att dom själva inte vill eller kan lägga så mycket på sina egna bröllop. Och en del tycker bara att det är "fel" av någon anledning utan att själva vara avundsjuka, en del har ju den där inställningen att det bara är Spara som gäller och att det är "fult" att vara en "Slösa". Och jag menade absolut inget illa med mitt uttryck "stor baluns" i mitt förra inlägg, tror inte det. Det var bara en förklaring, att min m2b inte är förtjust i att stå i centrum bland en massa gäster. Jag tror att en del felaktigt uppfattar ett stort bröllop som "skryt" över att man är "så rik så man kan bjuda massor av gäster osv". Och en del människor är så j..la nyfikna och respektlösa så dom frågar om antalet kr man lagt eller tänker lägga för dom vill veta "hur mkt pengar man har." Och om det är så att man har ett välbetalt jobb tex så är folk extremt nyfikna på hur mkt pengar man tjänar och hur mkt pengar man lägger på sitt bröllop....Så jag tror att folk som frågar hur mkt pengar ni lägger eller som fäller negativa kommenatrer är avundsjuka eller nyfikna, kanske både och!

    För egen del så erkänner jag villigt att om vi sparat mer i flera års tid, lagt husplanerna på is och skippat en del resor så hade vi kunnat lägga mer och då hade vi kunnat ha fler gäster. Det finns kanske 10 personer (gamla vänner och en och annan släkting) som vi hade velat ha med. Men, vi vill gifta oss nu nästa år, vi vill bygga hus om ett par år och måste spara till det och vi ville inte skippa resor i flera års tid. Så då valde vi att bara ha de allra närmaste. Jag skäms inte för att vi har ett litet bröllop med bara 30 gäster och ni som har möjlighet (oavsett anledning) att lägga mer pengar och/eller ha fler gäster ni ska inte skämmas för det! Och ingen ska klanka på er! Stäng öronen för negativa kommentarer! Jag har fått snipiga komentarer och åsikter om att vi väljer att ha 3-rätters middag och bara ha 30 gäster....så det finns alltid någonting som någon kan ha åsikter och säga negativa kommentarer om....

  • Rufsas
    my missis skrev 2010-08-19 18:15:47 följande:
    Vanligvis tycker jag om att debattera, men den här debatten kommer ingen vart så jag börar lessna lite nu.Rufsas: Jag tycker du ska gå tillbaka och läsa tråden från början, där kommer du se att jag STRUNTAR i omm du betalar 1 miljon för ditt bröllop, eller 1 spänn för den skull.Jag klankar inte ner på er, ni har eran egen fria vilja och jag bryr mig inte.DÄREMOT retar det upp mig att ni inte kan vara ödmjuka nog att förstå att det finns människor som inte kan ta sig ur sina problem av en eller annan anledning. Och nej, det har inget att göra med hur mycket pengar ni spenderar på bröllop eller resor eller vad det än må vara, det är 2 olika saker. Blanda inte ihop dem.
    Jag har läst hela tråden. Var kan du utläsa att vi inte är ödmjuka nog att förstå att människor har problem? Ser du på riktigt inte en skillnad i hur man pratar med/om människor som lägger mycket pengar eller lite pengar på bröllopet?

    Jag är väl medveten om att det finns människor med problem. Men till skillnad från dig så tror jag att man ALLTID kan ta sig ur dem. Man kanske behöver hjälp (jag har aldrig sagt annat) men det är oförskämt många som sitter på arslet och bara klagar. Detta är såklart en idelogisk fråga och jag förstår och respekterar var du står. Men jag håller definitivt inte med. Som man brukar säga - hoppet är det sista som lämnar människan. Det FINNS vilja hos människor att klara sig själva, men så länge vi har ett system där vi daltar med människor kommer de aldrig att just klara sig själva. Man kan applicera detta på ledarskap också. Vilka är de bästa cheferna? Jo, de som anammar ett coachande förhållningssätt. Alltså: man skapar ett aktivt medarbetarskap istället för att dalta med sina medarbetare. På så sätt mår alla bra. Chefen och medarbetaren.

  • my missis

    Rufsas: jo jag ser skillnaden, här på BT verkar ingen bry sig om vad grannen betalar för sitt bröllop, och sälv har jag aldrig fått frågan ens av någon i min omgivning(kanske för att de tycker att det är våran ensak?) däremot så blandar ni in att ni måste be om ursäkt att ni lägger mycker pengar på ett bröllop till dom som har det sämre ställt/ problem osv.
    Att lägga mycket pengar på ett bröllop är en sak, inget man ska be om ursäkt för.
    Att förstå att vissa har problem som är svårt att ta sig ur är en annan.
    Men det är ju fantastiskt att iallafall du är så pass ödmjuk att du förstår att ibland kan en människa behöva hjälp att ta sig ur vissa problem, och även då kan det vara svårt i vissa fall. Detta har inte framgått tidigare.
    Men att säga att man är sin "egen lyckas smed" är en klyscha. Kommer inte riktigt ihåg vem som sa det, orkar inte gå tillbaka och läsa igen.
    Jag jobbar inom polisen och har sett mycket elände. Förmodligen även arbetsskadad så det sjunger om det. Det finns människor som utsätts för hemska saker, men inte vågar göra nått pga av hot mot personen själv eller dess barn/familj. Dessa personer är fast ien rävsax, och vet att går dom till polisen så kanske en åker fast och då kommer kanske nästa och dödar barnen. Jag vet att det är väldigt grova paralleller, men jag vill bara få er att förstå att allt är inte bara svart eller vitt. "det är bara att göra si, eller bara att göra så" funkar inte alltid.  

    Men jag tycker vi lägger ner den här debatten nu, eftersom det spårat för längesen.
    Jag har mitt bröllop imorgon och har massor att göra idag. Men det har ändå varit intressant att höra andras syn på vissa saker, vi tycker olika, så är det bara.

    Hoppas ni får det bröllop ni planerat/planerar för och BETALT för. Lycka till!

    Pyrro: Extra lycka till/kram

  • Sebastiána

    En del lyckas inte spara ihop tillräckligt med pengar för ett stort bröllop därför att de gör felprioriteringar

    En del lyckas inte spara ihop tillräckligt med pengar för ett stort bröllop därför att de redan har en liten ekonomi med mycket små marginaler (arbetslös, sjuk eller annat)

    En del lyckas spara ihop tillräckligt med pengar för ett stort bröllop därför att de strävsamt sparat i många år

    En del lyckas spara ihop tillräckligt med pengar för ett stort bröllop därför att de har gott om pengar (högavlönade, rika föräldrar, arv eller annat)

    Så är det! Sedan finns det de som inte har råd men vill ha stort bröllop och lånar pengar och de som skulle kunna ha råd med ett stort bröllop men bara vill ha ett enkelt.


     


    Om vi hade velat hade vi kunnat lägga 100.000:- på vårt bröllop, men vi vill inte. Vi vill kunna göra roliga saker även efter bröllopet och inte tömma våra sparkonton.

  • kimofdrac

    Både jag och min kille är arbetslösa och lever på existensminimum så vi får helt enkelt ta smällen och vänta tills vi får jobb, även om det suger :/

  • Uppsalabrud2010

    Vi bodde i bostadsrätt mitt inne i en storstad och flyttade strax innan bröllopet till en annan stad och hyresrätt, vips så kunde vi spara nästan 9000:- VAR till bröllopet förutom det som vi redan hade sparat! Vi slapp pendla till den nya staden ca (2200 kr enkel resa med flyg+tåg+buss), slapp garagekostnad på 900 kr/mån, slapp alla betalningar på bostadsrätten. Visst har vi högre hyra nu, men vi betalar inga lån nu! Vi hade sparat till allt men så sa mina föräldrar att de kunde stå för maten, tårtan och personalen. Det gäller bara att prioritera rätt, vi sa tex upp saker som innebar onödiga kostander, tex GP, vi hade haft den i ca 5 år och jag hade bara öppnat den några gånger och min man kunde läsa den på jobbet och så finns den ju på nätet. Lade alla försäkringar på ett ställe osv. Vi hade inte heller kunnat gifta oss och ha den fest som vi hade när vi var 21, då pluggade vi fortfarande, men vi sparade så mycket vi kunde redan då! så prioriteringar är A och O

  • Uppsalabrud2010

    Vill bara förtydliga att det var så VI gjorde för att spara så som TS frågade, (har läst tråden och förstått att vissa är negativa mot ordet prioriteringar.) Alla människor har olika förutsättningar för sina prioriteringar.
    Vi är tex båda över 30, har jobbat i flera år, ofta 50-60 h i veckan och har inga barn att försörja, så vi gjorde de prioriteringarna som vi kunde för att spara.
    Sedan förstår jag givetvis att barnfamiljer och arbetslösa/sjuka inte kan göra så. Men då är det ju andra saker som man får tänka på. Blev själv utbränd (pluggade och jobbade heltid) och sjukskriven i 3 månader så jag VET hur det är! FK strulade dessutom så jag fick allt i en klumpsumma och fick skatta bort en hel del...Känner mig fortfarande helt slut, men jobbar ändå för att jag känner att jag måste tjäna pengar.
    Förhoppningsvis så kommer vi också att sitta med barn och villa i framtiden och då är jag hellre "fattig" än behöver bo i en instängd lägenhet. Vi prioriterade tex bröllopet framför villa så nu får vi avvakta med det istället och har börjat spara på nytt. 
    Om vi får barn så kommer vi kanske inte att kunna spara alls så vi försöker att lägga undan så mycket vi kan hela tiden.

  • Fenixx

    har inte läst igenom hela tråden. men vi började planera 2år innan det var dags för att hinna spara ihop till vårat bröllop. lönar sig att kolla runt och jämföra priser osv med lokaler, mat, kläder osv.


    kontakter man har som kanske kan sjunga, göra bukett osv så man får ner priset.


     


    går att göra fina bröllop som inte kostar skjortan.

  • pocahontas76

    Hej,

    Har endast läst ursprungsinlägget, men jag sålde min lägenhet och flyttade ihop med min sambo för ett par år sedan och tjänade då flera hundra tusen på min försäljning av lägenheten. Idag har vi dock köpt nytt boende och gjorde en förlust på 300.000:-, men jag hade lagt undan en "liten" buffert så vi klarar oss bra i framtiden.

    Bröllop behöver inte vara dyra, vi funderade ett tag på att åka utomlands och gifta oss och sedan ha en stor fest när vi kom hem. Det drar ju ner kostnaden lite  

  • Piiiip

    Har läst ts och vill faktiskt inte ge mig in i debatten här ovan.

    Vi spar regelbundet och bestämde oss för att ta av de kontona. Tog inte den dyra semesterresan i år. Använder de kontakter vi har inom foto, hår, musik etc. Skär ner på maten nu under hösten genom att laga mat från grunden, äta mer vegetariskt, ta med matlådor (vi har kanske ätit för gott en tid nu under sommaren).  

    Rättar bröllopsbudgeten efter de pengar vi har.

  • Maxiander

    Man får ju anpassa bröllopet efter budget :) Och prioritera! Och bara för att något är dyrast betyder det inte att det är bäst eller är det som gör att det blir roligast fest. Jag gillar idéen om personliga mer mysromantiska bröllop och hade gärna haft det riktigt lätt och ledigt, men förväntningen av ett bröllop blir ofta ganska stor hos omgivningen och det är lätt att dras med själv också. Vi hade ingen budget men försökte att vara relativt prismedvetna och prioritera de saker som var viktigast för oss. Vi fick verkligen vårat drömbröllop och mycket mer där till!!!!


     


    www.maxiander.se

  • Eponine

    Jag och min blivande make blev tillsammans nar jag var 18 ar, och har nu varit tillsammans i 11 ar. Vi visste tidigt att vi ville gifta oss, men har aktivt valt att vanta med ett brollop tills vi har rad att gora som vi vill. Jag har arbetat mig till en karriar och en bra lon och forst nu kanns det som vi har rad att fa vart brollop precis som vi vill ha det – med tva goda inkomster, inga barn och ett ’lagom’ liv med en medeldyr bostad, blygsam bil osv.


     


    Jag har aldrig dromt om ett visst brollop, men vissa saker kanns viktiga att de blir ratt – till exempel vigseln (som visserligen ar en gratis, kyrklig sadan), maten och att vi bjuder vara gaster pa sa mycket som mojligt, da manga av dem kommer att resa till Sverige fran utlandet och far betala resa och uppehalle sjalva. Sa vi har valt att lagga mest pengar pa god mat, vickning och en gratis bar, som tack for att gasterna sjalva pungat ut med flyg, hotell och andra kostnader, for var skull. Mat och dryck ar ocksa ett intresse for oss - vi lagger stor vikt vid det aven i vardagen.


     


    Sen bor vi sjalva i utlandet sa vi har valt att kopa ett paket i en festlokal dar lokalhyra, mat, vin, dekorationer, servering etc. ingar, sa att vi minimerar det vi behover organisera sjalva. Vi forlitar oss ocksa ganska mycket pa familj och vanner och att de hjalper oss med organisation av andra saker, sa vi har valt att lagga pengar pa att tacka dem ordentligt – till exempel ska min brudtarna fa sin brudtarneklanning sydd av en sommerska enligt hennes matt och enligt hennes egna val kring langd, farg etc., sa hon far en klanning hon kan anvanda igen, som ett tack for hjalpen. Vi star for kostnaden for att hyra kostym till best man, min och blivande makens pappa samt min bror, da det ar tradition i landet min blivande man kommer ifran.


     


    Andra saker som kanns mindre viktiga ar brollopsresa (den har vi skippat helt), tarta (jag skulle aldrig betala flera tusen for en tarta, sa den ska vi fixa pa nagot annat vis) och min brudklanning. Vi valjer att lagga ganska lite pengar pa sana saker. Det kan tyckas vara struntsummor i jamforelse med den total kostnaden for brollopet, men for mig handlar det mindre om pengar utan mer om principen – jag lagger garna 1,000kr per man for mat, vin, servering osv (det ar val vad det kostar pa en fin restaurang for 3-ratters med vin) da jag tycker det ar vart det, men jag skulle aldrig betala 3,500kr for en tarta, till exempel.


     


    Trots det sa ar vart brollop med 72 gaster ganska dyrt, just nu runt 150,000kr och det ar utan vigselringarna som vi budgeterat separat. Men sa blir det nar man bor utomlands och som sagt, valjer att prioritera vissa saker runt giftermalet. Som tur ar sa tjanar jag ganska bra sa jag har redan sparat ihop storre delen av pengarna till brollopet som ska ske nasta ar. Vi hade kunnat gifta oss i kyrkan i stort sett helt kostnadsfritt utan nan mottagning efterat, men det vill vi inte och darfor har vi vantat i over ett decennium med att ta det stora steget att gifta oss och fira det precis som vi onskar - utan att behova kompromissa.

Svar på tråden Hur har ni råd?! :O