Var glad att ni får en möhippa

Kunde inte hålla med mer! Bra sagt!

Jag är inte säker på om jag får någon. Självklart hoppas man ju lite, men jag RÄKNAR inte med det. Och blir det någon kommer jag vara glad för varje person som vill vara med den dagen, men tror bara det skulle bli runt 5 personer eller så...

Jag räknade inte heller med att få någon möhippa. Några av mina "kompisar" hade gått runt och sagt att jag inte ville ha någon. Någon annan av mina kompisar fick därför ta och förklara att det ville jag visst ha om någon var villig att ordna. Jag blev däremot besviken för jag blev placerad i en del av rummet och de andra satte sig i en annan del av rummet och pratade inte med mig alls.
På kvällen sa de att de skulle hem (vi var ute och dansade) pga olika orsaker och 1½timme senare när jag gick hem satt de på ett matställe och pratade, skrattade och åt. 
De varken ville eller tog sig tid att vara med på min hippa. De passade på att träffa varandra istället.
Jag tycker därför att jag hade rätt att bli besviken. Det hade varit mer rakryggat att säga att DE inte VILLE vara med på någon hippa.

Inte meningen att låta arg här, men jag retade upp mig lite igen, när jag tänkte på kvällen.

Ska bara iväg på en lugn spa kryssning med närmaste vännen, svägerskan och hennes dotter. passar mig utmärkt.

Alla får ju olika möhippor, dock är väl min spa kryssning inte helt klassas som en möhippa, men jag är glad ändå.. :D Man får vara glad för det lilla..

Linna77:

Jag tror nästan TS syftade på dig som ett av undantagen i första inlägget. Självklart har du all rätt att vara besviken på din möhippa, det är fullt förståeligt! Det hade jag också varit.

Jag blir jätteglad om någon ordnar möhippa för mig. Det är absolut inget jag förväntar mig.

Samtidigt är det så att jag sagt till ALLA jag känner att jag inte gillar upptåg som att sälja kyssar, fråga killar efter tvättrådet på deras kalsonger, stå och sjunga på stan osv. Jag har sagt det vid olika tillfällen och flera gånger och kommer att göra det igen. Min BM vet också att jag inte gillar den typen av aktiviteter. Så om mina vänner mot förmodan ändå skulle ordna en sådan hippa skulle jag bli besviken. Jag skulle bli mer besviken över att de inte brydde sig om mina känslor och hur jag är som person än att själva hippan inte blev bra. Som jag skrivit i någon annan tråd skulle jag helt sonika VÄGRA om någon tvingade ut mig på stan för att sälja kyssar.

Nu är jag övertygad om att mina vänner känner mig och jag tror faktiskt att de flesta av dem inte heller skulle uppskatta den typen av upptåg. Så OM jag blir hippad blir det säkert trevligt. Om det skulle bli så att vi "bara" är hemma hos någon av tjejerna och äter middag blir jag lika glad för det. Huvudsaken är att vi träffas

Nä inte ska man ställa upp på vad som helst. Jag hade också gjort klart innan att saker i stil med att sälja kyssar på stan o.dyl inte var något jag skulle ställa upp på. Men samtidigt måste man ju bjuda lite på sig själv, eller hur?

Jag fick t.ex. spela in en låt i studio, jag sjunger aldrig inför folk annars, jag är totalt tondöv Men en sån dag får man bjuda på det, och nu efteråt var det rätt roligt (tills den spelas på bröllopet kan jag tänka mig)

Min möhippa var kanon, halva dagen var lite lagom pinsam, med studioinspelningen och att sälja godis och porslinsfigurer utanför diverse mataffärer. Självklart var jag utklädd och väldigt annorlunda sminkad Den andra halvan bestod av ansiktsbehandling, förfest hos en kompis och sen ut på krogen. En mycket lyckad dag, även om några kompisar jag gärna haft med inte kunde vara med. Jag har förståelse för att deras liv inte stannar bara för att jag ska gifta mig.

jag vet att jag kommer bli hippad, min 1:a tärna har frågat lite om vad jag absolut inte vill göra å så. sen vet jag att när jag gifte mig förra året, borgligt utomlands, var hon väldigt besviken på att jag inte ville ha någon då, men eftersom planen har varit helatiden att ha ett "riktigt" bröllop iår så ville jag hellre att de gjorde det nu i så fall.

Sen kan jag säga att jag skulle nog bli mer "besviken" om det var massor av folk på hippan, gillar inte mycket folk... mina systra och tärnor räcker gott;) en kväll i soffan med feelgood filmer hade passat mig perfekt!

Min blivande sa härom kvällen: Hupp så nära det var att jag försa mig! Så något är på g. 

Jag känner mer och mer att jag hade velat vara med på hans Svensexa! Hur galet är inte det då? Hoppet är ju inte så stort naturligtvis. Men Ändå. DET ÄR skräckblandad förtjusning i väntan på eventuell möhippa. Jag försöker njuta av det!

Och hur gör man om man verkligen inte vill ha en möhippa? Det verkar inte finnas någon som förstår det...

Woho, igår fick jag min möhippa!!

Det blev lite dåligt med folk, många som inte kunde, men jag är otroligt tacksam för den dag de ordnat åt mig. Blev alldeles rörd!

Jag ville verkligen inte ha en möhipa.och det förklarade jag för min systrar o det respekterade dem.för dem vänner som verkligen känner en,vet vad man vill..o jag ångrar inte att jag ej ville ha nån eller:)

Jag tror också att jag kommer att bli hippad... men man kan ju inte veta, inte bra att ta saker för givet. Jag hoppas det i alla fall och känner jag mina vänner rätt så blir det nog något mysigt...

Det finns ytterligare en dimension med möhippor och svensexor som kan göra att alla som vill kanske inte kan vara med - kostnaden.

Det kostar ju ganska mycket att vara gäst på ett bröllop - kläder, present, övernattning. Dessutom kan möhippor och svensexor dra iväg med flera tusenlappar. Jag har sagt till min tärna att jag inte vill ha någon dyr hippa - för att jag inte vill att någon ska känna sig tvingad att tacka nej pga kostnaden.