Läser om flera som verkligen har problem med sina svärföräldrar. Tycker det låter fruktansvärt jobbigt.
Jag tycker jättemycket om mina svärisar. Visst dom kan gå mig på nerverna ibland men i det stora hela är dom kanon.
Vad har ni andra för relation till era partners föräldrar? Kommer ni överens eller tar dom upp all er energi till att "kräkas" över dom? Och vad iså fall gör att ni inte tål varandra och/eller vad gör dom så bra?
Det har under åren hunnit vara lite både och på den fronten. Ibland frestar relationer på... som när man själv blir förälder och det börjar tyckas, eller ännu värre : om man ska bygga ett hus!
De är jättefina människor, men alla har vi vårt bagage och ibland kan det ju vara jobigt för mig med allt som följer med, men då ska vi inte ens TALA om vad som finns att gräva i när man tittar på min släkt.. 
Intressant att höra vad fler har för relationer.
De är underbara människor, träffar dem relativt ofta eftersom vi bor i samma stad.
Mina svarisar har jag aldrig traffat for dom bor pa andra sidan jordklotet. Nice...
A andra sidan ar dom nog alldeles underbara, deras son ar ju det!
Men vad f-n har hant?? Om inte ens brorsan ar snall?
Släkten kan verkligen vara värst!
Ni är gifta men du har aldrig träffat dina svärföräldrar????
Okej att dom bor på andra sidan jordklotet men det låter faktiskt lite konstigt..
Hur länge har du varit tillsammans med din man.. innan ni gifte er ??
Min sambos föräldrar är världens snällaste, hela hans släkt är. Alla är jättevälkomnande och uppriktigt intresserade om mig när jag träffar dem (samma med min släkt mot min sambo, vi har haft tur).
Dock är jag 20, och vi träffades när jag var 17, så tror det är lite skillnad då. Tror inte de lägger sig i på samma sätt som om vi vore äldre och hade barn osv. De bor också drygt 20 mil ifrån oss så vi ses inte så ofta, men skulle inte ha något emot att träffa dem oftare.
mina svärisar är jättebra; det är klart att jag retar upp mig stundtals men så är det ju, min svärfar( m2b's styvfar) är väl inte den smidigaste som går i ett par skor direkt och han kan slänga ur sig saker som gör mig förbannad, men jag vet att han är jättesnäll så jag försöker att vända dövörat till. Svärmor kan oxå vara lite "osmidig" men vi har en jättefin realtion och ses väldigt ofta, de är båda två jätteroliga, omtänksamma och härliga. Men när det kommer till systrar så har både m2b och jag 2 katastrofer så det kommer bli kul på bröllopet haha( skrattar erftersom det inte är någon ide att gråta)
Mina föräldrar och morföräldrar dyrkar m2b och han tycker hemskt mkt om dem han funderar på att fråga min morfar omt han vill vara marsalk. Papppa har ställt till det för oss rejält så där är det kanske lite isigt än även om pappa inte hajjar det. Men på det stora hela så har vi kul ihop allihop och alla kommer överrens.
Mina "svärisar" är några av de gulligaste människorna jag vet. De finns alltid där för en och hjälper till och ställer upp i vått och tort. Jag kände mig välkommen där från allra första början. 
Fast det börjar kännas lite frustrerande med att de väldigt ofta ställer frågor som: "Är det inte dags snart för er att gifta er... nu har vi fått vänta lite väl länge..." 
*HINT HINT HINT!!! Sambon...* lol...
pandis81 skrev 2008-10-01 21:53:42 följande:
Jo men har väl kanske träffats någon gång, beroende på hur länge man har varit tillsammans. Har man varit tillsammans i flera år så skulle jag faktiskt ha velat träffa min svärföräldrar om inte så kanske deras son har lust att träffa sina föräldrar efter flera år.
Speciellt om man ska gifta sig så hade jag nog velat ha med mina föräldrar även om dom bor på andra sidan jordklotet.Eller så hade jag försökt att åka på bröllopsresa dit så att jag i alla fall fick träffa dom, och att dom känner sig delaktiga i bröllopet.
Men det är ju bara mina tankar. Och alla gör olika. Tyckte bara det kändes konstigt att dom har gift sig och aldrig träffat dom.
Vitt guld skrev 2008-10-02 09:37:07 följande:
Inte för att det behöver ha ett dugg med detta par att göra, men: det är ju fullt möjligt att ens föräldrar bor i ett land där det är krig eller så och de kanske har fått ut sina barn, man är kvar själva. Jag känner många som inte skilts från sina anhöriga av sådana orsaker. Det måste vara hur smärtsamt so helst. Mitt hjärta bara brister när jag tänker på hur det skulle kännas...
Vi traffades har i London dar vi bada bor och gifte oss efter 13 manader (INTE pga visum, vi kande bara att det var sa super-ratt). Min man kommer fran Pakistan, han ska dit snart och stanna i 5 veckor. Men jag foljer inte med... Av olika anledningar.
Men sjalvklart vill jag aka dit! Just nu har vi hyra att betala, nan maste jobba, inga besparingar m.m m.m. Vi funderar pa att aka nar vi flyttar till Sverige om ett par ar, mellan 2 jobb och bostader...
Men nej, det ar alltsa inte sa konstigt. Vi har bara varit tillsammans i 2,5 ar... Och han har inte varit hemma nanting sen vi traffades.
Svärmor och hennes man är helt underbara, vi har aldrig kommit ihop oss om något. De lägger aldrig näsan i blöt, lyssnar om man behöver prata och hjälper till endast om man ber om det! Svärfar är bra han med, men vi har haft några duster. Av vilken anledning vill jag inte gå in på här, men det spelar heller ingen större roll.
Många säger att jag har det bra för jag har inga svärisar.
Men jag saknar faktiskt att ha det, tänk om "farmor" hade kunnat ringa o säger hej vad gör ni kan vi komma o hämta barnen.
Kom på middag, vi har handlat "blommorna " du letade efter.
Hej vi kommer o hjälper till i trädgården mm mm.
Ohh va jag saknar det. Jag sa det till min M2b i lördes faktiskt att tänk om du hade haft dina föräldrar i liv så skönt det hade varit.
Har också jättebra svärisar! Lägger inte näsan i blöt o hjälper alltid till om vi frågar!
Dock kan svärmor ibland o ganska ofta bli lite väl detaljfokuserad (oftast när det är helt onödigt) o gå in för pyttedetaljer så att alla blir irriterade på henne....men annars funkar det jättebra!
Har mer problem med min svägerska som har en riktig glappkäft.....tyvärr så inser hon inte att det hon säger är hennes högst personliga version av vad som inträffat.......hon menar inget ont men stjälper oftast mer än hon hjälper.
Hon var med på min möhippa o efteråt när jag träffar m2b´s faster i affären får jag höra av fastern att min svägerska sagt att jag varit rejält packad på möhippan......rund om fötterna helt visst var jag det(vem blir inte det som dricker vin på fastande mage?!?) men def inte packad.....men det var ju svägerskans version....men hon stack ju hem tidigt så hur tusan får man för sig att uttala sig om en hel möhippa som man deltagit bara 1/3 av?!?!?! 
Tur att svärföräldrarna är kanon!!
Men jag kan lätt deportera någon av mina föräldrar!!
Mamma är förvirrad o rör ihop grejor, pappa är bitter o fokuserar bara på sig själv......så m2b är nog inte lika glad för sina svärisar som jag är för mina!!
