Hur ofta är det OK att din partner reser bort utan dig?

Först måste jag säga som någon annan sa att jag tycker att problemet ligger i att han inte diskuterar resorna med dig utan bara bokar dem. Sen är det väldigt många resor på kort tid.

Däremot måste jag säga att min m2b nyligen var borta i 1 månad på semester med sina kompisar och visst man saknar varandra men han fick åka för mig för jag litar verkligen på honom och kunde inte vara så självisk o tvinga honom vara kvar när jag ändå inte fick ta ut semester.

Jag och min m2b älskar varandra enormt mycket och vi är ett par som älskar att vara med varandra men vi sitter inte ihop herregud, utan vi får väl leva våra egna liv med. Så jag tycker att det är okey att göra saker utan varandra så länge man litar på varandra Hoppas ingen tog illa upp.

Ärligt - om vi hade obegränsat med pengar skule det inte var så stort problem.

Vi är höginkomsttagare båda två men att han reste iväg 1-2 veckor/år med polare skulle jag inte tycka var ok mer än som en engångsgrej. Att åka med syskon/föräldrar är skillnad men då brukar hela familjen åka tillsammans.

Jag skulle inte acceptera att leva på en lägre ekonomisk standard än (blivande) maken. Bor man ihop och har tänkt sig en framtid tillsammans är det egoistiskt att använda "privata" pengar till att resa ensam.

Har man väl gift sig är man skyldig att leva på samma ekonomiska standard så varför unnar han dig inte det redan nu om ni ändå skall gifta er snart??

Varför ska han åka på partyresor med singlar när han har dig? Vad lockar honom? Längtar han tillbaka till singellivet?

Hur har det gått? Nyfis

Sebastiána, tja, det har inte gått så bra. Det är drygt en vecka till min pojkväns nästa resa - den resa vi har bråkat mest om, han åker iväg till Medelhavet med 19 andra personer i en vecka men jag kan inte åka p g a jobbet. Vi kan inte ens prata om den här resan utan att bli osams och ingen av oss mår bra av det här.

Jag har själv bokat in en weekend hos en kompis 60 mil bort samma helg som min pojkvän kommer hem, bara för att slippa vara hemma och stå här och vänta på honom ännu en gång. Jag funderar allvarligt på att hoppa på en resa i vår till ett ställe dit jag vet att min pojkvän egentligen vill att vi ska åka tillsammans. Jag kan egentligen inte säga om det är vad jag vill eller inte, men det känns som att jag bör åka dit utan honom bara av ren princip, för att markera att det är precis så han gör mot mig.

Vi har inte hittat någon lösning på det här. Min pojkvän började prata om att han skulle strunta i resan nästa vecka bara för att han är så less på att bråka om det men jag känner att det spelar ingen roll nu, jag vill ju inte att han ska avstå bara för att jag ber honom utan för att det är HANS eget val, annars kan han låta bli. Jag vet att han vill åka egentligen och då är det lika bra att han gör som planerat. Han har fått inbjudan till årliga grabbskidresan i februari och han har sagt att han ska prata med mig om det men vi vet båda att han kommer att åka och jag orkar knappt bry mig längre. Vi har verkligen hamnat i en återvändsgränd och har inte hittat någon bra lösning i den här frågan.

Men förutom det har vi det bra...

PARTY lockar antar jag... Och parta kan man ju gora med vem som helst, singlar eller inte.

Jag fattar faktiskt inte vad som ar problemet har i denna traden...

Aldrig :D ser ingen meningen med o slösa sån summa pengar på o roa sig utan den man ska påstå sig älska. e det inget man vill dela med sin kärlek eller?

Klart jag hade dragit med min man pa resor om jag haft en jakla massa pengar.

Men nu ar det ju sa att hon har begransad semester oxa.

Tycker han ska passa pa att roa sig, sen nar ni skaffar familj far han minsann halla sig hemma. Och da far han ju sjalvklart bidra med mer pengar till familjen an frugan, han har ju mer pengar!

Men att gnalla att nan reser ivag med singelkompisar, det tycker jag ar markligt. Handlar val mer om att BMTS inte kan slappna av rikitgt. Far en karl for sig att strula runt sa gor han det anda, med en kollega etc etc, eller for den delen sa kan man bli full och dum pa krogen i hemstaden oxa. Sa att han reser ivag innebar val inte en storre risk??

Eller har jag missuppfattat allt..?

Helt OK att sticka iväg tycker jag - OM man gör det någon enstaka gång. Men den här killen gör det ju för jämnan. Jag har en kompis med liknande erfarenhet. Han lugnade INTE ner sig efter att de skaffade barn. Hon får göra precis allt själv medan han beter sig som om han fortfarande var singel.

Min sambo gillar att fiska. Han åker på fiskeresa med sina fiskekompisar 1-3 gånger per år. Helt OK för mig! Då kan jag passa på att ligga och läsa en trevlig bok i lugn och ro. Det är egentligen inget vi har pratat om, det har aldrig varit något problem. Han är inte borta mer än några dagar. Om han hade varit borta i 1-2 veckor varje gång och åkt ivär var och varannan månad hade jag börjat undra om det är mig eller fiskarna han är kär i

Jobbigt att jamnt vara orolig, sotis och gnallig hela tiden. For bada. DET hade jag aldrig accepterat.

090208 - visst är det lätt att sätta sig till doms över människor man inte känner!

Jag vet ärligt inte om du försöker vara otrevlig eller visa omtanke i dina svar men jag är kanske inte så snabbtänkt....

Nåväl, end of discusssion, jag har inte mer att säga i den här frågan nu.

Inte jag heller. Forutom att det ar sloseri med tid att grubbla over sant har.