mi pojkvän och jag har vart tillsammans i 3 månader nu och vi är så himla kära. han säger att han vill satsa 110% på oss och att han vill att vå skall gå hela vägen,, vi har pratat mycket fram och tbx och nu är frågan är det för tidigt att förlova sig. ja är 20 och har är 32
Jag kan bara instämma i allt Hedvig sa.
Vi kände varandra i ca 10 mån innan vi blev tillsammans, efter ca 4 mån tillsammans förlovade vi oss. Vi flyttade ihop ganska omgående. Jag var 22 då. Nu har vi varit tillsammans i snart 4 år och har ett barn på två, och ska gifta oss nästa år. Gick det snabbt eller... ;)
Jag tror så här. Är det rätt så känner man det med en gång. Det är bara du som kan veta det. Om folk tycker det är snabbt marscherat-so what? Det var folk som sa det till oss oxå, det är bara till att ignorera, de som säger så har antagligen inte kännt det du känner nån gång. I vilket fall som helst är det ditt liv. Visst man blir lite ledsen när folk ifrågasätter, men tänk då på alla de som gratulerat er o varit glada för er skull istället. Lycka till!
Vi hade varit tillsammans lite mr än6 månader när vi bägge kände att detta var rätt och tanken kom av sig själv hos oss bägge utan att den ena försökte påverka den andra. så då började vi planera vid vilket tillfälle som vi ville förlova oss och det visade sig att det skulle innebära sommarens resa till venedig och kroatien och då blev målet satt där. och det kändes skänt att det fick ta sig tid även efteråt för om man hade vetat ångra sig eller fundera på det så fanns det en naturlig tid för det i den väntan. men ingen av oss kunde tänka sig något annat så den 13 juli 2005 så förlovade vi oss i venedig med utsikt över lagunen. ingen Wow moment men bägge kände att detta var menat och vi ville detta.. o nu kommer bröllopet dagen innan var 3års dag på förlovningen.. =) Så gå på känslan men ta det naturligt..=)( tycker jag.. hihi)
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i lite mer än 6mån nu och vi har redan börjat prata om förlovning (har dock inte kommit fram till något då han är väldigt hemlig av sig, hihi). Men vi har också känt varandra i ca 2år innan vi blev tillsammans så jag känner honom väldigt bra.
Men jag hoppas han kommer till skott snart för jag vill inget annat än att förlova mig med honom. :)
Kunde inte sagt det battre sjalv 
Jag tror att manga rusar fram for fort pga en slags inre panikkansla att det ar "nu eller aldrig". Man ar jattekar i sin nyfunna karlek och vill att det ska vara for alltid sa man letar efter en garanti sa man slipper oroa sig. For i borjan av ett forhallande ar inget 100% sakert. Man kanner pirr i hela kroppen o vet inte var man ska ta vagen med alla kanslor, samtidigt som man blir jatteradd att nagot ska komma i vagen eller att denna underbara kansla ska ta slut.
Fraga dig sjalv vad det ar som ar sa brattom? Vill ni dela resten av livet tillsammans har nu ju all tid i varlden. Njut nu av att vara nyforalskade, chanserna ar inte storre att ni kommer att halla ihop bara for att ni gifter er - det finns ingen garanti. Slapp taget o njut 
En relationsexpert Gary Chapman har sagt:
Den genomsnittliga förälskelsen varar 1,5 år. Innan förälskelsen är förbi ska man inte fatta några livsavgörande beslut...
eller så följer man sin egen vilja och känsla och gör presis som man själva vill...
Jo fast nu var ju TS ute efter andras synpunkter
Tur att jag/vi inte lyssnade på Gary Chapman då... 
Vi hade bara träffats i ca 3 månader när vi blev gravida.
Pratade igenom "situationen" och bestämde oss för att satsa, jag flyttade hem till honom och nu, 6½ år senare så har vi 2 barn, är förlovade sedan januari 06 och ska gifta oss 080726!
be happy skrev 2007-12-12 15:10:00 följande:
å min åsikt är att göra som man själv vill
Bride in England skrev 2007-12-12 15:15:44 följande:
Ok got ya
Klart att det kan fungera ändå!! Blir ju lite skillnad också när det kommer barn med i bilden tidigt! Men annars finns ju ingen anledning att "rusa" fram...
Vi har varit tillsammans 7 år (sen vi var 19-20), sambo 4 år, förlovade ett år, gifter oss till våren.
Vi hör till dem som "skyndat langsamt": träffades tidigt, precis efter studenten, jag 18 och han 21, men bodde i olika länder. Flyttade ihop 5 ar senare, hoppade över officiell förlovning och gifte oss 13 ar efter att vi träffades...
Varje par har sitt sätt att fungera, och vi väntade relativt länge med de "officiella" stegen, men det gjorde ju inte att vi var mindre kära eller mindre tillsammans för det! Det händer SAAA mycket under tiden man är tillsammans, i synnerhet om bada eller den ena är relativt ung; sa varför skynda! Som nagon sa ovan; passa pa att njuta av nuet!
Ibland ska man bara lyssna till sitt hjärta!
Efter 3 dagar visste jag att jag aldrig träffat eller älskat någon som honom förut, efter 3 veckor friade han till mig, efter 3 månader väntade vi barn, efter 2 år gifte vi oss och nu efter lite mer än 3 år är jag säkrare än någonsin på att jag gjort rätt, för tro mig - jag blev nästan rädd för mig själv ibland eftersom jag vanligtvis är en ordentlig och förnuftig flicka.
Kram och lycka till
Jag och min sambo förlovade oss efter 3 månader. Vi flyttade ihop efter ca 6 månader vi är fortfarande tillsammans nu efter lite över 3 år har en son på 17 månader och ska nu gifta oss i maj. Vi är lika lyckliga idag som dagen vi träffades. Allt beror nog på omständigheterna osv. Lycka till :D
