Varfor, varfor varfor????
Kanns som ingen forstar min (eller var) situation, sa jag slanger ut min angest i cyber-rymden istallet.
Min sambo och jag ar pa vag att flytta hem efter nastan fyra ar i London. Det har varit oerhort kravande att bo har och jag har velat bort harifran sedan vi flyttade hit, min sambo har dock vagrat. Inte ens nar min mamma dog i borjan av aret och lamnade oandliga problem efter sig (en alkis till sambo bl.a) sa kunde han tanka sig att rucka pa planerna.
Nu nar han antligen ocksa vill hem sa gar det inte! Han har sokt jobb i Kopenhamn sedan juli, men absolut inget hander. Han har jattebra erfarenhet fran investment-bank och alla som han har sokt till har hort av sig, men det hander inte mer. Han hade ett jobb pa gang pa en bank i Kopenhamn, de sa flera ganger att de var valdigt intresserade, det var inga problem att han hade tre manaders uppsagningstid. Han flog hem tva ganger och la ut massa pengar och tid. Han har pratat med dem en gang efter det, men de varken sager om han far det eller inte. Nu sa ignorerar de honom bara.
Han har gatt vidare med ett annat jobb, men med den uppsagningstiden han har sa kommer det droja lange innan han kan komma hem. Vi har fatt lagenhet i Malmo, jattefin och nu och jag kanner att jag bara maste hem nu! men da blir han kvar har sjalv och det ser inte ut som att vi kan planera for vart brollop heller med allt strul. Jag later sakert bara gnallig, men jag ar skrackslagen for att bli kvar langre i London och bara vagrar bo har langre an jag hade tankt, vilket ar januari, men att bo utan honom i flera manader kanns inte heller lockade.
Det star overallt att Kopenhamn skriker efter folk och det ar hur latt som helst att fa jobb. Det kanns som ett han. Den enda erfarenheten vi har ar att de ar arroganta och inte bryr sig, varken foretagen eller rekryterarna. Mar sa himla daligt, det har aret har redan varit ett av de varsta i mitt liv och jag har haft en hel del sana.