När förstod du?

Jag fattade absolut ingenting.
Vi hade redan lovat varandra att vi skulle vara tillsammans jämt, så DET var redan klart. Sen sa vi att vi skulle byta ringar en viss dag (vi har planerat tillsammans, jag har tagit vissa initiativ som att bestämma bytesdag, han andra som tex att kolla på ringarna) och när vi satt där och bytte så bara frågade han mig. Han fick säga åt mig att han FAKTISKT HÖLL PÅ ATT FRIA HÄR, för jag bara fortsatte med mitt liksom...

Jag hade ingen aning! Min gubbe kommer från ett 18-årigt förhållande där han absolut inte ville gifta sig. Han var inte den typen sa han. Vi låg i sängen i somras och tittade på en film när han pausade, tittade på mig och sa: Jag har funderat på en sak. Vi träffades en midsommarafton, förlovade oss midsommarafton. Skulle det inte bli bra om vi gifte oss en midsommarafton?

Jag höll på att dö! Frågade typ: Är detta ett frieri? Kändes så skönt!! (Behöver jag säga att jag svarade ja?)

Han gick ned pa ett kna och friade helt plotsligt i hallen en lordag precis som jag hall pa att ta pa mig jackan for att ga ut, snacka om att jag blev paff (trodde han fixade skosnoren).

I efterhand kom jag pa att hans kompis fru fragade om jag trodde min kille skulle fria nagon gang. Det drojde dock 4 manader innan han kom till skott.

Jag fattade knappt trots att han gick ner på knä inför hela familjen på julafton (2005)!
Galet romantiskt och fnittrigt. :)

Vi hade dock pratat om det innan, så jag visste ju ATT vi skulle gifta oss inom en inte alltför avlägsen framtid. Men jag hade inte väntat mig det frieriet..

Fast han hade kanske egentligen friat innan - när vi förlovade oss.
Vi reste till Thailand på semester, och när vi kom in i vår bungalow efter incheckningen så var det rosenblad på sängen, som bildade ett hjärta med texten: Vill du ha mig?

Han hade alltså mailat dem som jobbade på hotellet och bett dem göra detta!
Sen gick han ner på knä och frågade om jag ville bli hans.. Romance!!! :)

Men det andra frieriet var liksom det "riktiga", iom det så bokade vi fetslokal och allt...

Åh, blir alldeles tårögd och sentimental nu....

Jag förstod när min m2b stannade upp i en, hrmm mycket intim situation, och såg mig djupt i ögonen, alldeles allvarlig. Jag blev alldeles nervös för jag hade aldrig trott att han skulle fråga och framförallt inte så tidigt (vi hade varit ihop i 7 mån). Men det gjorde han och jag svarade ja, det allvarligaste ja:et i hela mitt liv tror jag!

Jag förstod då jag kom hem efter jobbet en helt vanlig torsdag. När jag öppnade dörren till lägenheten såg jag massor med rosor som stod överallt, fick senare veta att han hade köpt 1000 röda rosor. Han ledde in mig i vardagsrummet, jag var för ckockad för att gå själv, och där gick han ner på knä och friade. Jag anade ingenting och vi hade inte pratat om förlovning. En av de bästa dagarna i mitt liv- hittills!

Åhh vilka romantiska berättelser! Killen min har romantiken i sig, är trygg, kärleksfull och har fått mig att växa enormt som person, så jag hoppas att jag verkligen får bli hans fru en dag.. snart!
Men ska man lägga alla sina drömmar (giftemål, barn, hus) på is tidsmässigt för en annan person, eller ska man kräva en kompromiss? Vad tycker ni?

Kan tillägga att min stackars m2b ändå lyckades köpa fel storlek, så ringen var 2 nummer för liten. Han blev sååå ledsen, men jag hade den i en kedja runt halsen tills vi kunde byta den dagen efter! :)
Han hade tänkt fria på min födelsedagsfest den 3 juni, men var helt uppspelt och kunde bara inte vänta, så det blev den 1 juni istället :)

Lite *puff* kanske.. hihi

Min kära friade på alla hjärtans dag i år när vi firade att vi varit tillsammans i 10 år. Vi var på restaurang och åt och han började stamma om att han hade planer och som eventuellt behövdes ett bankrån genomföras. Då började jag misstänka vad han hade i sikte. Efter en stund gick han runt bordet och föll på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom. Naturligtvis sa jag jag. Jag hade inte räknat med ett "falla-på- knä-frieri då vi redan varit förlovade i över 4 år, men det var ändå en härlig känsla. Efteråt visste hela restaurangpersonalen att han friat!

Det var torsdag 1 februari i år och jag kom hem ganska sur från Bromma flygplats (pluggar i Malmö i ett år). Hade ringt och berättat när jag skulle komma å tänkte att han kanske skulle vara gullig nog och komma och möta mig (bara tunnelbana och stadsbuss som han har månadskort på ändå), men NEEEEEJ då, jag fick minsann ta mig hem ensam för han låg i soffan och kollade på Prison Break. Trodde jag...
När jag klev innanför dörren var det nersläckt i lägenheten och tusen och åter tusen levande ljus överallt och rosblad över alla golv! Där stod min älskade underbara sambo uppklädd i kostym å allt och var bara sååå himla fin. Favoritmusik i bakgrunden oxå. Så gick han ner på knä och frågade Vill du gifta dig med mig? Jag började storböla och tror jag svarade Såklart att jag vill! Minns faktiskt inte riktigt...
Vi hade varit och provat ut ringarna i november, å sen hade jag blivit beordrad att glömma att vi hade gjort det... Började nästan misströsta och blev superöverraskad när han äntligen friade, trots att jag visste att det skulle bli nån gång snart.
...Efteråt berättade han att han hade fått igång brandvarnaren med alla levande ljus! Fy vad romantiskt! Haha!

Jag förstod att han aldrig skulle fria, eller i varje fall dröja många år till.
Så jag föreslog att vi skulle gifta oss i sommar och nu gör vi det.

sjölejon: Ibland är det bara att ta saken i egna händer om man vill ha resultat

När min m2b friade så hade vi varit förlovade i drygt 3 år och jag hade under ca 6 månader pratat mycket om bröllop då många av våra vänner och bekanta hade gift sig... Sen la jag väl det åt sidan då jag märkte att han inte verkade så intresserad av att gifta sig... Vi åkte på semester till prag, bilade ner jättemysigt. När vi hade 1 natt kvar i prag så bad han mig att packa, och jag fattade ingenting, morgon efter körde vi hem mot sverige igen, jag frågade många gånger varför vi inte kunde stannat som planerat... men han bara svammlade runt ämnet.. När vi kom till tyskland svängde han av motorvägen mot en liten by, jag trodde bara att vi skulle fika men ack där trodde jag fel.. I byn låg ett stort och ståtligt slott som man kunde bo på och där chekade vi in för vår sista natt på semestern, blev överlycklig har alltid velat bo på ett slott... Vi åt 3 rättersmiddag i slottskällaren och gick efter maten ut för en promenad i slottsträdgården...Jättevackert, en liten å som flöt igenom trädgården med ankor och massor av näckrosor.. Rosen buskar och massor av blommer på gräset. Vi gick ner till ån för att titta oss lite omkring och där knäböjde han och drog en lång ramsa om hur mycket han älskade mig, ville dela resten av sitt liv med mig och till slut frågan!! Blev överlycklig, hade inte misstänkt nåt alls, trodde bara att han ville vara lite extra romantisk på vår semester... Han hade redan bett personalen på slottet att ha kyld skumpa och jordgubbar tills vi kom tillbaka, och det var väldigt gott kan jag lova! Frieriet var den 26 juni 06 och vi gifter oss 4 augusti 07

Ska även lägga till att han innan vi åkt på semester bett min far om min hand ;) så super gulligt tyckte jag

Vi hade bestämt att förlova oss dvs byta ringar men jag visste inte att han tänkt fria samtidigt så det kom som en chock för mig, vi var i Turkiet på semester med några av mina släktningar bland annat min pappa.
När vi var inne på andra veckan så sade jag en kväll till min sambo att jag skulle vilja köpa en tumring till mig för det fanns många silveraffärer där och då sa min "sambo" så här: då kan vi väl kolla på ringar till oss också.. ojoj vad glad jag blev, skrek till och med hihi
sen nästa dag var jag såååå ivrig och ville gå iväg direkt för att köpa våra förlovningsringar men min "sambo" sa vänta..... men till slut gick vi i väg till en guldaffär och där fick vi en kunglig mottagning och vi satt där och provade ringar och köpte naturligtvis en par också och fördelen var att vi fick storleken anpassade för oss och även gravyr i ringen inom halv timme... då kom problemet: datum... vi gjorde så att vi skulle förlova oss samma kväll.

på kvällen skulle vi alla gå ut och äta och jag tutade på att gå till en av de finare restaurang och när vi hade ätit klart så sa min "sambo" som satt bredvid mig att jag skulle flytta på stolen jag fattade noll men flyttade en typ 10 cm, han sa mer, mer, mer till slut var det ca ½ meter mellan oss och sen slog han i glaset för att få uppmärksamhet från alla vid bordet (vi var 10 st) och sa att han nu ska säga någonting på teckenspråket jag var nämligen döv men att de säkerligen skulle förstå vad det handlade om och sen steg han ner och frågade: min älskade C, vill du gifta dig med mig.... jag kunde bara säga jajaja.. myser när jag tänker på det. Det skedde sommaren 2003 och vi gifte oss den 21 maj 2005 Kram och lycka till