Själv känner jag tvärtom. Vi börjar ju våra nya liv tillsammans. En vecka efter flyttar vi över Atlanten till min fästmans hemland, letar ny bostad, nya jobb, så småningom ska jag börja plugga också...Har hela tiden sett det som något negativt, men kanske bara är skönt, för visst bygger man upp mycket just nu... Stressigt, men samtidigt är det ju typ det enda man tänker på HELA tiden. Allt får mig att tänka på bröllopet.
Man måste ALLTID ha något att se fram emot. Det finns allid nåt att planera eller tänka på. Någons födelsedag kanske?
För mina föräldrar blir det ett händelserikt år också. Brorsan får barn, syrran flyttar in i stora huset de byggt och jag gifter mig och flyttar bort;)
Ska ni skaffa barn kanske, haha!