Nu rasar hela min värld samman. Vi fick svar igår att min svärmor är döende i cancer. Hon som alltid stöttat mig! Hjälpt mig när jag haft problem med min mamma.
Varför skall livet vara så orättvist? Hon är inte ens fyllda 60 år :( Hon kommer inte att få se sina barnbarn växa upp :( *gråter*
Det känns så himla jobbigt när man inget kan göra.
Varför skall det vara så svårt att bota cancer???
Min mormor dog i cancer när hon var 56 år. Jag förstod det aldrig, förstod aldrig var hon tog vägen. Helt plötsligt var hon bara borta, hon som alltid hade funnits där för oss, dagligen.
Hon fick en plågsam död. Hon ville inte att vi skulle minnas henne som hon såg ut då, så jag gick aldrig in till henne sista gången. Jag klarade det helt enkelt inte.
Fyra år efter att hon dog gick jag till ett medium och fick prata med henne genom denna mediala kvinna. Mormor sa att hon mådde mycket bättre nu, på andra sidan, och därefter gav hon mig tröst, råd och stöd som ingen annan någonsin skulle kunnat ge mig och idag är jag inte längre rädd för döden, förstår att det finns en mening i allt som händer och försöker vara stark.
Vad gäller cancer har den sjukdomen mitt stora hat, förakt och skräck. Jag försöker inte att tänka på den, vad vore värst? Att själv få den och bli uppäten inifrån? Eller att någon som man älskar högt och dyrt får den och man tvingas sitta bredvid, maktlös, och slita håret av sig? Jag försöker att inte tänka på det och när dagen väl kommer då någon av oss kanske drabbas, måste vi vara starka och veta att vi kommer att ses igen. Helt säkert.
Vill du ha ett nummer till ett medium någon dag i framtiden finns jag här; froken@kickistin.se.
Annars kan jag inget annat än att säga; prata med henne, var med henne, sörg, gråt, skrik, var förbannad, få ut dig allting.
Jag är hemskt ledsen för er skull. Hemskt ledsen.
Hej!
Fru kirta! Jag är verkligen jätteglad att jag har haft en sån tur att få en så underbar svärmor :) Trist att du har så dålig kontakt med din :( Har du försökt att tala om hur du kä'nner för henne? Eller är hon helt omöjlig???
Jag skall verkligen göra allt i min makt för att underlätta och stödja henne in i det sista!
Kickit: Det du skriver berör mig verkligen, det känns precis som om du vore jag! Tack för ditt stöd, jag kommer att höra av mig! Det värmer verkligen. Tårarna forsar när jag skriver detta så nu skall jag sluta skriva. Tack än en gång!
*kram* loppalina
Cancer är en jävlig sjukdom, jag känner med dig "loppalina".
Hemskt tråkigt för er alla som råkat ut för detta. Vill bara minska cancerskräcken lite genom att påminna om att det faktiskt sällan behöver betyda slutet.
Min svärfar opererades för prostatacancer igår och allt verkar ha gått bra. Cancern upptäcktes mycket tidigt vid en rutinkontroll, så tack vare det gick den att bota innan han ens hunnit känna sig sjuk.
Tack för din sympati lemonlips!
Nu vet jag att det finns flera som klarat sig från cancer bla min mormor. Men när det gäller min svärmor så är det tyvärr slutet :( Läkarna kan inget göra och har gett henne max ett år kvar att leva! :( :( :(
Men jag skall iaf göra allt för att underlätta den tid hon har kvar här hos oss.
Kram till er alla och ta väl hand om er och era nära o kära!
Jag är kristen, och jag tror stenhårt på att bön kan göra mirakel, eftersom jag vet om folk som blivit friska från cancer pga att de har trott och litat på Gud och fått förbön. (Vill absolut inte pracka på dig nånting och vill du inte läsa/orkar du inte höra ska du inte läsa vidare. Det är helt okej och det gör absolut ingenting. Jag vill bara uppmuntra dig och dela med dig av vad jag tror på...)
Det verkar sjukt i vår civiliserade värld att tro på någon gud långt borta, ännu sjukare att tro att han skulle vilja ha något med oss att göra, för största delen av oss västerlänningar är Gud något vi inte behöver eller vill befatta oss med.
Men jag tror på Gud och jag tror på Bibeln och på Jesus Kristus. Jesus sa åt sina lärjungar "Ni ska lägga händerna på de sjuka och de ska bli friska". Det här sker hela tiden i världen, hela hela tiden. Varje dag. Kristna lägger händerna på sjuka människor, ber för dem, och det sker mirakel, varför? För att vi människor är älskade av Gud och för att Han vill ha oss i sin närhet. För att Han är trofast.
Så ifall allt känns mörkt och ifall du känner att du vill - be. Det finns kraft i bön, och liv kan förvandlas när man möter Guds kärlek. Jag är ett levande vittne. Jag tror fullt ut att din svärmor kan bli frisk, oavsett vad läkarna säger. Kristna får möta förvånade läkare hela tiden.
Inte alla sjuka blir friska, vi förstår inte varför, men många blir det, och det är inte lögn utan fakta.
Annars ifall du inte vill så strunta i vad jag har skrivit. Isåfall så vill jag bara hoppas att du orkar vara stark och att din svärmor ska få ha livslusten kvar och hoppet uppe. Det blir nog bra på ett eller annat sätt ska du se.
Kram. Charlotta
Se det från den ljusa sidan. Hon hann i alla fall se sin son växa upp. Min farbror dog förra veckan i en hjärtattack och hans barn är bara 10 och 14. Livet är hårt men försök att stötta din svärmor. Cancer är en sjukdom som till 50 procent hänger på psyket. Min faster fick diagnosen cancer och läkarna sa att hon hade två månader kvar att leva. Tack vare hennes positiva inställning levde hon i två år. Tappa inte hoppet om din svärmor. All välgång till henne och dig!! Kram
Tottiz_Girl & Alexandra25!
Tack för välmenande och tänkvärda ord :)
loppalina,
Ord är det minsta man kan ge! Många kramar
Stackars er! Vet precis hur jobbigt cancer ar. *kramar om*
Alexandra25 och Smulan1 !
Tack :)
Har nyligen förlorat min älskade mamma i cancer! Jag kan inte tro att det är sant! Min äldsta son (4 år) pratar mycket om henne, men minste var bara 5 månader när hon dog. Jag hade alltid förväntat mig att ha henne hos mig tills hon blev gammal dam. Jag var med henne när hon dog, höll henne i handen och strök henne över pannan. Det va den värsta dagen i mitt liv :( Jag känner med dig!
Cecilie!
Precis så som du gjort för din mamma, skulle jag vilja göra för min svärmor. Tänk att få somna in hos den man håller av så mycket :) Vilken lycka för din mamma! Vad starkt av dig!
Men tyvärr ser man inte det nu :( Men om ett par år är du säkert jätteglad att du fanns där för henne. Jag beklagar verkligen sorgen :(
Tröstkramar till dig!
Loppalina: TACK! Jag hade nog aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle kunna sitta med när någon dog, men jag skulle ALDRIG velat gjort annorlunda! När hon drog sina sista andetag fick jag panik och bara väntade på att hon skulle fortsätta andas... Jag satt i 1,5 timma å höll henne i handen efteråt och pratade med henne å frågade hur jag skulle klara mig utan henne :(. Svårt att skriva om, jag delar nästan aldrig med mig av detta annars. Efter ett tag så hon så lugn ut, och UNG ut, det såg ut som om hon va 30 år! Jag väntar fortfarande på att hon skall komma närsom helst... chocken har nog inte lagt sig eller så är jag väldigt bra på att förneka...Mitt liv kommer aldrig bli detsamma utan henne, det är tomt och jag känner mig vilsen. Min starka duktiga mamma som blev så liten och svag och rädd för att dö. Jag kan inte med ord förklara hur jag känner för dig, då du uppenbarligen ser din svärmor som den mamman du skulle vilja ha. Snälla! Ta tillvara på tiden! Berätta för henne hur mycket hon betyder för dig!!!
Cecilie!
Jag lovar att det gör jag redan:) Jag talar ofta om för henne hur mycket hon betyder,att jag faktiskt är glad att se henne och glad att hon kommer till oss ibland även om det är jobbigt för henne.
Åker faktiskt dit och städar ibland oxå ;)
Det sista här i livet skall verkligen vara med guldkant.
Kram på dig
Tottiz_Girl
Ditt inlägg var säkert skrivet i välmening men hur kan du skriva att du känner "folk som blivit friska från cancer pga att de har trott och litat på Gud och fått förbön".
Cancer har inget med religion att göra,det spelar ingen roll hur god kristen du är eller inte är.
Många cancrar finns det bra behandling mot, många kan bli friska men en tyvärr är en del cancrar är väldigt svåra att hitta bra botemedel mot och oddsen att bli frisk är små.
Tycker ditt inlägg faktiskt var sårande mot personer som lever med cancer och som kämpar mot den. Bön kan säkert ge förtröstan och göra att man känner närhet och känna att andra tänker med och på en men det spelar ingen roll om man så ber miljoner med gånger så är det inte bönen som kommer att ta bort canc
Justina. Jag är bekännande kristen, har vänner som dött i cancer, och likväl skulle jag säga att det är rätt att be. Jag tror att bön verkar, men att det inte bara är en persons bön som avgör Guds agerande. Läs gärna CS Lewis "Mirakel" för ett fördjupat filosofiskt resonemang kring detta.
Ergo - jag ber, för att jag tror att Gud kan verka. Men jag vet att Gud inte bara lyssnar på mig och mina böner, utan har kontroll. Och om någon blir frisk, som jag bett för, så är det omöjligt för mig att bevisa att det inte berodde på min bön...
/Jx
