Kille som inte är intresserad av sex!

Min första tanke var att han kanske är pressad. Kanske har mycket på jobbet eller något liknande. Du kanske kan försöka fråga hur han mår utan att sex tas upp i disskutionen, försök tänka hur du skulle ha velat att han hade bemött dig om situationen varit omvänd...

Lycka till!

Beachy:
Det kan ju faktiskt vara så att han inte är så intresserad av sex och inte har samma behov som du har.
Men om du störs av det så tycker jag ändå att ni skall prata igenom det ordentligt. Om det finns någon bakomliggande anledning till att han inte vill ha sex så är det ju bättre att lägga alla korten på bordet och söka professionell hjälp för att kunna förändra situationen!

Tvärtemot Dippan tycker jag INTE att man har rätt att bli arg på sin partner pga en sådan här sak (det är ju ett otroligt känsligt ämne för många). Självklart förstår jag att man blir besviken och kanske känner sig oattraktiv/oälskad - men inget blir bättre av att man bråkar på varandra. Det som Dippan beskriver anser jag faktiskt vara kränkande!

Och nej, jag har inte befunnit mig i samma situation - men det får ändå finnas gränser för vad man säger till en annan människa. Att "bara" ha sex en gång i veckan tycker jag inte är särskilt konstigt. Och jag tycker att tjejen har lika stort ansvar som killen att ta initiativ till sex.

Hoppas att det ordnar sig för Er!

hej!
finns det nån tråd i det här forumet som tar upp samma problem, men då det "drabbar" tjejer?
Jag är sällan sugen på sex, och känner ganska stor press från killen, som vill oftare än jag. det är inte så lätt att prata om, men som tur är "tvingar" han mig inte, alltså vill jag absolut inte så blir det inget, men jag kan känna att han blir lite frustrerad, vilket jag iofs förstår helt, men jag kan ändå inte ändra på mig. Hur mycket jag än vill...

Hej!

Nej nu får det räcka! Har varenda kvinna på detta forum (förutom trådstartaren) missförstått mig! Herregud, nu får ni ge er! Jag var väldigt ärlig och försökte förklara hur klumpigt jag betedde mig i början av mitt förhållande p.g.a att jag aldrig mött en sån här attityd från en kille. Jag försökte hjälpa till med min erfarenhet om hur jag insåg att jag reagerade fel och nu har ett väldigt sunt sexliv med min kille. Jag hade väl väldigt dåligt självförtroende och kände mig otillräcklig. Men vi löste ju det (vilket jag försökte säga tidigare), kanske var jag inte tydlig nog. Självklart säger jag inte sådana hemska saker till min kille nuförtiden! Det var som en "kris tid", vi pratade massor och nu fattar jag ju hur det faktiskt ligger till! Jag fattar också att min reaktion har varit helt fel. Men jag ville låta trådstartaren känna att jag känner igen hur frustrerande det kan vara. Men som sagt, om man inte har varit i denna situation så har man ju INGEN aning om hur man skulle känna sig..

För mig är det omvänt från TS.
Under ett par år var detta en källa till många gräl då min kille kände sig bortstött. Och jag kände mig otillräcklig för att jag inte uppskattade hans kärlek.

När det hela börjader borde jag ha tagit itu med det på en gång. Som det blev nu så gick jag med på att ha sex iaf. DÅLIGT. Det blev lite av en ond cirkel.

Nu har vi sex en gång per månad och jag tänker varje gång "det här borde vi göra oftare" = Tror jag är på bättringsvägar. Vi har en harmoni i sexlivet nu som vi inte hade förr. Även om killen vill oftare så tjatar och skriker han inte :)

Det jobbigaste är att detta ämne är lite tabu. Man kan inte riktigt erkänna för sin omgivning att man har ett halvtaskigt sexliv...

Beachy

Måste säga att jag känner igen mig i din situation, jag har det likadant.
Min sambo vill nästan aldrig. Och jag börjar bli så less på att få nej hela tiden, känns som om jag får dränka min känslor och inte får visa dom. Och det är inte bara själva sexet som jag saknar utan också allt mys och "hångel". Han vill oftast sova på kvällen och då får man inte röra honom. på dagarna sitter han mest vid sin dator och vill inte bli störd, och om vi väl lägger oss på sängen och ska mysa så vill han att jag ska vara tyst och så somnar han. Han har aldrig tid eller lust att prata eller göra något med mig, och jag börjar känna mig mer och mer hjälplös och oälskad på grund utav detta. Skriv gärna och berätta mer om hur du känner det, kan vara slönt att ha någon och prata med som är i samma situation.

Dippan>>

Tyckte att det var oviktigt i sammanhanget, men eftersom du tar upp det flera gånger: Jag har suttit i båda stolarna i mitt liv, både som den som vill mindre och den som vill mera. Så JA jag vet du det känns.

mañana - det är du och jag alltså...

tycker MISS CEE har skrivit väldigt bra. håller med. det är ofta väldigt svårt för tjejer att översätta vissa situationer till om de skulle röra en kille. kanske ett resultat av ett samhälle som nästan alltid gynnar män... men en tvärtomsituation är ju inte heller eftersträvansvärd.

fan vad skönt att man inte e ensam om de här problemen!!! Har hittills bara träffat killar som vill mer än mig - myyycket mer än mig men nu har det ändrats. Min karl som jag har nu e lika intresserad/ointresserad som jag. asskönt hahahaha.. ingen av oss bangar när den andre vill men jag får ju säga att det inte e sådär överdrivet ofta vi har sex. Då jag tillhör de människor som haft väldigt många partners så måste jag säga att det här jag har nu känns väldigt ovanligt! Sällan e det bra balans par emellan och det ska nog mycket till innan man hittar någon som har exakt samma sexdrift som en själv.

Tack för alla synpunkter och tips!

Jag vet i och för sig att min kille inte är speciellt intresserad av sex och det är inget direkt skäl till detta. Jag finner mig i det och allt är jättebra när vi väl älskar, men det är bara att det blir alldeles för sällan. Jag blir frustrerad för jag vill ha hans närhet och smek, likväl som jag vill visa honom med hela mig att jag älskar honom.
Måste bara säga att jag inte bråkar med min kille om detta. Har som sagt haft alla möjliga känsloyttringar, men har lärt mig leva med det. Skönt att få höra att man inte är ensam bara. Ibland får man för sig att alla andra har det så bra i alla lägen.

Tittin:
Har du försökt prata med din kille om närheten och att han inte vill prata med dig? Sexet är nog en följ av det andra. Hur var det tidigare i ert förhållande? Hoppas det blir bättre. Även om någon i ett förhållande inte är så intresserad av sex så kan man kramas o ha mysigt i alla fall. (Så j'vla snusförnuftig jag lät nu då!!!!). Du får gärna skriva mer så kan vi försöka peppa varandra lite.

Beachy

Jo, vi har pratat jättemycket om det här. Och han säger hela tiden att: "jo, du har rätt, men jag vet inte varför jag gör så" sen så händer inte så mycket mer. Så jag vet inte vad man ska göra. jag har oxå sagt till honom att mina känslor blir dämpade eftersom jag inte får något "utlopp" för dem. och eftersom han hela tiden stöter bort mig så vågar jag inte "känna" något. Och som jag sa tidigare så är det inte bara sexet som uteblir utan det är allt gos och sånt, även om det ibland känns som om det är på väg att bli bättre. Tidigare i vårat förhållande så var det bra, han har iof aldrig varit mycket för att prata om och visa känslor, men förr så hånglade vi alltid, och hade alltid någon form av förspel innan vi hade sex. Dom gånger vi ska ha sex nu så är det mer att "ok, men vi har sex imorrn då." eller: "när vi har sett klart på tv vid klockan 10 så kan vi ha sex" och det är så tråkigt att man måste palaner det. jag vill ju att det ska ske lite spontant och oplanerat, att man liger och myser lite först och så.

Känner verkligen med dig. Tror att det ligger något mer bakom det hela, inte bara ointresse av sex. Kanske han har mycket på jobbet, något speciellt som hänt ngn familjemedlem el vän, eller något annat som tynger honom. Antar att ni skall gifta er (el kanske redan är gifta), vad säger han om det? Uttrycker han känslor för dig med ord eller på annat sätt?

Finns det ngn möjlighet att få med honom på rådgivning? Känns som ni behöver göra något snart för att ni båda skall må bra.

Kram till dig o hoppas det blir bättre.

Beachy

Nej, vi är inte gifta och har inte något planerat bröllop än. Vi är inte ens förlovade än heller, men det ska vi förhoppningsvis göra i år om han nu håller vad han lovar. Känslor uttrycker han inte så ofta tyvärr, är mer någon snabb puss då och då när han har tid. Han har inte något speciellt som påverkar, det har varit såhär i 2 år nu ungefär, så anledningen vet jag inte. Rådgivning tror jag inte är någon idé, han är emot "sånt" och så har vi inte den ekonomiska möjligheten till det. Hur har ni gjort eller hur gör ni för att lösa det? kram!

Vi har inte gjort något speciellt. Jag måste ju finna mig i situationen att han inte är lika intresserad av sex som jag. Han är inte heller någon romantiker, men han har många andra fina sidor, så jag försöker anpassa mig till det. Han säger att alla känslor finns inom honom, bara att han har svårt att uttrycka dem.

Ni måste försöka kommunicera. Kanske ni kan komma till en medelväg på något sätt, men du skall ju inte bara låta allt vara som han vill. Få honom att förstå att du har behov av närhet o ömhet och fråga honom varför han inte kan ge det.

Kramisar igen!

Jag är helt klart mer intresserad av sex än min sambo. Trodde jag.
Nu förstår jag honom. När vi träffades var jag student och pluggade två dagar i veckan och jobbade sporadiskt. Han jobbade heltid med ett mkt krävande jobb med skiftande arbetstider. Nu har jag oxå ett sånt jobb och jag ORKAR inte ha sex på kvällarna. Så jag förstår att han inte heller orkar. Det är klart att jag var full av energi som var ledig större delen av tiden. Nu är initiativförmågan som bortblåst!

Inte blir det bättre av att vi båda har oregelbundna tider och knappt ses..

Förra veckan blev det inget alls bara för att jag tänkte att "tja vill han så visst, väldigt gärna" Men faktum var att han tänkte exakt samma sak, så alltså blev det inget överhuvudtaget... Torrt, vi är ändå 25!!! :D

Men vi pussas och gosar konstant och det älskar jag honom för! Jag är en riktig klängranka och han med så vi har ingen brist på närhet iallafall och det är i många fall viktigare för ett förhållande i det långa loppet.

I helgen har vi dock bokat en hotellweekend med jacuzzi på rummet och jag har laddat med vin, choklad och romantiskt bubbelbadskum så det vore väl f*n om vi inte skulle få till det ;)

Tittin!
Jag är ledsen men det låter inte alls bra, och precis som Beachy sa så kan man ha fysisk närhet även om man inte vill eller orkar ha sex särskilt ofta. Man kan njuta av varandras sällskap på många sätt. Det låter som om han medvetet stöter bort dig? Att du ska vara tyst när ni lägger er??? Att du inte får röra vid honom??? Naturligtvis är han "emot sådant" -alltså att gå i samtalsterapi (el ngt). Han vill ju inte berätta hur det egentligen ligger till. Han är rädd för att erkänna hurdan han egentligen är. Om inte han går på samtal med dig för att rädda förhållandet måste du rädda dig själv och hitta ett bättre liv! Du kan börja med att vara särbo t.ex. Om han älskar dig kommer han då att inse att han inte kan behandla en människa som han behandlar dig. Älskar han dig kommer han att försöka att ändra sig och visa uppskattning de gånger ni träffas som särbor. Du själv kommer inte att längta och sörja lika mycket om du har ett eget hem. Det är mycket mera plågsamt att vara ignorerad i närheten av den man älskar, alla andra ställen är bättre än där det är så uppenbart. Jag har varit där. Det är tortyr.

Vi har väldigt sällan sex nu för tiden, men däremot mycket gos, pussar och närhet, vi rår om varandra osv, men som sagt torka vad det gäller sex. När han väl hettar till är det underbart! Jag har själv väldigt svårt för att vi har lite sex (eftersom det verkligen sinar mellan gångerna) Men å andra sidan är det inte utan anledning som vi inte har sex (strul med previntivmedel) Skulle vi inte ha närheten och kärleken till varandra skulle man börja fundera och inte tycka det var ok.

Lycka till!

Lycka till!