Och en kort kyrklig vigsel tar ungefär tolv minuter...
Alltså: äktenskap ingås EGENTLIGEN inte i vigselceremonin - det är bara den offentliga manifestationen av äktenskapets ingående. Äktenskap ingås i HUVUDET mellan man och kvinna och FYSISKT genom att man lever ihop - i mer än en bemärkelse.
Läser man i Bibeln märker man att äktenskap ingås genom att folk knallar in i varandras tält... I praktiken är det ju fortfarande så. Om ett par bygger upp ett liv ihop - i synnerhet om de skaffar barn - är äktenskapet faktiskt redan en realitet, men det har inte fått offentligt erkännande.
Både borgerlig och kyrklig vigsel innebär i Sverige ett offentligt erännande i juridisk/samhällelig mening.
Kyrklig vigsel innebär också att äktenskapet får en sakramental prägel, eftersom man medvetet lovar trohet inför Gud (och således önskar att det egna äktenskapet ska återspegla den kärlek med vilken Kristus älskar sin Kyrka) och en särskild välsignelse nedkallas över brudparet. Om man inte tror på Gud eller att Kyrkan är något mer än en rent mänsklig organisaton, förstår jag att man tvekar inför en kyrklig vigsel... men tveka inför en borgerlig?!? OK, det är bökigare att bryta ett äktenskap än att bara knalla iväg - men om man bestämt sig för att "nu är det vi -för alltid", och om man har barn och allt... Varför är det SÅ stort?!? Är inte själva ceremonin att "gifta sig" rätt bagatellartat i sammanhanget?
Nyfiken på hur alla tänker, eftersom det ingår i mitt yrke och kall att viga folk.