• Katrina

    Han är osäker....

    Min sambo friade för fyra månader sedan ochjag har varit så lycklig sedan dess, ja naturligtvis innan oxå. Han är det bästa som har hänt mig. Vi bestämde att gifta oss i januari när det passar bra i våra liv och med våra vänner och familjer, och planerar så smått, det blir dock ett litet bröllop så vi har ju inte planerat ihjäl oss direkt.

    Men nu är det så att min syster och jag av diverse anledningar bestämde oss för att byta efternamn nu innan årsskiftet, och jag kommer då att vilja ha kvar detta nya efternamn som mellannamn då jag gifter mig och ta makens namn som efternamn.

    Mitt och systers namnbyte gick dock igenom tidigare än vi trodde, och sedan en vecka tillbaka har jag nu nytt efternamn. Nu måste jag alltså byta ut alla id-kort, bankkort o dyl., meddela myndigheter och skola och arbetsgivare och en massa sånt krångel, bara för att göra om alltihop en gång till om ett par månader. Jag och sambon diskuterade då detta och kom fram till att vi kunde viga oss i all hemlighet nu snarast för att sedan ha en välsignelsegudstjänst i vinter, för att namnbytena ska gå smidigare.

    Men nu har han vid två tillfällen ikväll (efter ett par whisky) sagt att han är osäker på giftermålet och vill vänta, att det känns för tidigt. Jag förstår inte, om han inte var säker innan, varför har vi då börjat planera ett bröllop? Hade han tänkt få tid att "vänja sig vid tanken" innan januari eller? Om han vill så vill han väl lika gärna nu som sen? Annars verkar det ju ganska fel tycker jag iaf...

    Till saken hör väl oxå att det hela tiden varit jag som egentligen velat ha en kyrklig ceremoni och så, han tycker att det räcker med fem minuter borgerligt....men nu vet jag inte alls, det verkar ju som att han känt sig säker för att det är ett par månader kvar, men när det väl kommer till kritan så... Är det bara kalla fötter eller vill han inte gifta sig? Jag förstår inte alls...

  • Svar på tråden Han är osäker....
  • Leone

    Hej Katrina,
    Spontant tanker jag sa har nar jag laser ditt meddelande:

    Visst ar det valdigt praktiskt hur du resonerar omkring namnbytet, men vore det *egentligen* en san katastrof att gora det tva ggr pa ett ar? For det verkar som att all annan planering nu handlar om att passa runt ditt namnbyte, och det ar kanske varken sa romantiskt eller egentligen konstruktivt. Nu pratar ni om en "hemlig" vigsel och sen en valsignelsegudstjanst bara for att underlatta byrakratin - det later som en losning som ar varken 'hackad eller malen' liksom. Ett brollop ska ju vara en gemensam manifestation av karlek och samhorighet, nu far ni det varken den egentliga brollopsdagen (eftersom den blir hemlig och ni enbart gor den av praktiska skal) *eller* pa valsignelsedagen, eftersom den egentligen ar ganska onodig (missforsta mig ratt). Tror du inte att gasterna kommer att kanna sig lite snuvade nar det visar sig att ni redan faktiskt gift er, allt for ett korkorts skull??

    Ang. hans tankar: ja visst har han friat, men kanske behover han faktiskt lite tid att vanja sig vid tanken. Det *ar* en stor sak, och jag tycker det visar pa mogenhet att han faktiskt vill tanka igenom det ansvar det innebar, istallet for att bara rusa till radhuset. Visst kan man tycka att han 'borde' ha tankt pa det innan han friade, men jag vet sjalv av egen erfarenhet att innan man friat/friats till sa tanker man anda mest pa *brollopet*, och tyvarr inte lika mycket pa *aktenskapet*. Jag angrar nu i efterhand att jag inte var arlig mot min man och skot upp brollopet och gav oss mer tid att tanka pa vad vi ansag att ett aktenskap skulle vara. Inte for att jag ar olycklig med honom, tvartom, men det ar ett ganska stort atagande som egentligen inte alls handlar om klanningar och musik, om du forstar hur jag menar.

    Jag tror *inte* att du ska tolka hans tvekan som att han inte vill gifta sig med dig, eller annu varre, att han inte alskar dig. Det ar klart att han gor! Det verkar vara mer upplagget han tvekar over - och med viss ratt, kan jag tycka. Om han vore nojd med 5 min borgerlig ceremoni kanske han tycker hela iden med valsignelseceremoni ar lite overflodig? Medan du forstas vill ha *ditt* drombrollop. Men som ni planerar nu verkar det bli en dalig kompromiss for bada parter arligt talat, dar ingen far vad de vill?

    Kanske ska ni satta er ner och borja fran en helt annan anda i era diskussioner: om vad det innebar att gifta er, varfor ni vill gifta er, hur ni ser pa skilsmassa (under vilka omstandigheter osv), men ocksa, vad skulle drombrollopet vara for er bagge som ni kan samsas om? Vad ar viktigt for honom - vanner, tal..? Vad ar viktigt for dig - musik, god mat..? Och sen arbeta utifran de forutsattningarna.

    Och du, att andra namn ar inte *sa* svart (har gjort det sjalv). Man tror att det ar krangligare an vad det ar. Sa om jag vore du skulle jag gora det nu, och fa det stressmomentet ur varlden, sa ni kan borja planera ert brollop helt forutsattningslost sen.

    (Hoppas du inte tar illa upp av mina tankar, menar verkligen inte att forringa dina problem :) )

  • Cheri

    Det tycker jag också!

    Vänta tills er "riktiga" bröllopsdag!

    Dessutom räcker det med att meddela myndigheterna om ditt namnbyte. Du behöver ju inte beställa ett nytt körkort förän senare, efter nästa namnbyte.

    Den ända som är viktigt är att om någon ställer en check i ditt namn, att den skall stämma med ID kortet.

    Jag tror INTE att han har fått kalla fötter utan tvärt om kanske tycker att DU tar det på fel sätt.
    -Om du gifta dig med honom bara för ID kortets skull så kanske han inte vill för att det är så oromantiskt?

    Han kanske är lite sårad? Vad vet jag.

    Jag tror att han fortfarande vill men att det skall vara på "rätt sätt". Han kanske inte vill göra för stor grej av det (kyrkbröllop) men inte FÖR liten heller (hemligt) och defenetivt inte BÅDE OCH.

    Ser nu när jag läser mitt inlägg att jag uttryckt mig klumpigt, hoppas att du inte tycker att jag är hård eller låter för kritisk!

    Det jag menade att säga var:
    Grattis gumman! Han vill ju gifta sig med dig, inte hemligt utan inför sina vänner!
    Oroa dig inte, det är ju nu du skall vara glad.

  • Juvelia

    Ja min tanke är att om det var mig det gällde, om jag planerade ett bröllop, och så skulle han plötsligt vilja "snabbgifta sig " och därmed på nåt sätt ändra det vi planerat så skulle jag blivit besviken.
    Och cermonin sen är ju inte eran bröllopsdag då, hur kommer du att känna dig, bilderna är inte från ert bröllop, utan från en fest några månader senare.
    typ så tänker jag, hoppas du inte tar illa upp.

    jag bytte namn i november, och nu i juli igen, det var ju bara att byta körkort och de papperna får man hem, man är ju inte tvingad att byta efternamn på ica/konsum kort mm, det är ju oftast personnummer som gäller.
    chefen tar det väl bara nån sekund att säga till, och lite jobb ska väl han också ha ;) :D

    Lycka till .

Svar på tråden Han är osäker....