kulturkrock

Nikki 27, visst förstår jag vad du menar. Det kan ju finnas skillnader även inom svenska familjer. Fast vanligen är nog dessa skillnader inte lika påtagliga som skillnader mellan olika kulturer. Sex innan äktenskapet eller inte är nog en betydligt större grej än Kalle eller vilka rätter som står på julbordet. :)

Malina Molin

Sex innan äktenskapet eller inte kan faktiskt vara en fråga i "helsvenska" förhållanden också.
Jag och min sambo kommer från liknande förhållanden vad gäller ekonomi, uppväxtort osv. men vi har ändå upplevt kulturkrockar.
Jag fick bråka jättemycket med min mamma för att få flytta ihop med min pojkvän när jag var 20 år gammal. För så gör man inte i vår släkt, jag var den första som var sambo och inte gifte mig innan vi flyttade ihop.
När vi nu tre år senare ska gifta oss har vi fått en kraftig reaktion från hans föräldrar. För så gör inte folk nu för tiden, gifter sig alltså. De har på alla vis försökt övertala oss att inte göra någon stor sak av det för så är deras traditioner. I min släkt är bröllop en stor fest för alla, unga som gamla.

Det jag vill säga är bara att det ofta låter mer "spännande" att prata skillnader mellan olika medborgarskap men det finns olika kulturer i Sverige också.

joo, jag ar gift med en israel och vi har val lite krockar. Vad man kan saga och inte saga ( vad som ar "tabu"), hur man ska kla sig ( inte for bart) och lite machomankansla, mannen ska forse kvinnan med smycken och bla bla...

Vara krockar ar dock ganska enkla att komma over da vi bada kan/ vill anpassa oss och skaffa en egen shargong for var familj. Kan nog ocksa hjalpa oss att bada ar intresserade av andra kulturer och levnadssatt och att vi bor i ett land dar bada ar invandrare sa vi maste bada anpassa oss ganksa mycket.

Visst kan det aven vara jobbigt med sprakbarriarer, men jag laser nu hebreiska pa kvallarna, och forsoker delta i judiska hogtider/ forelasningar osv. for att fa en djupare forstaelse for min mans kultur.

Vill man sa kan man!!
(ursakta svamlet, ar ganska dragen...)

Jag är själv Libanes och ska på lördag gifta mig med en svensk kille. Visst sker det en del kulturkrockar ibland, men jag kan inte minnas någon gång då det har blivit ett riktigt problem... För oss har det bara varit roligt att vi ibland tänker olika... Vi har lärt oss mycket av varandra och tagit det bästa ur båda kulturerna och format ett liv som vi båda trivs med.

Bim Bim, jag vet att det kan vara ett problem även i svenska familjer! Mycket för att jag själv är mormon(numera ej aktiv) och vet vad det handlar om när det krockar! Jag tror bara att det är vanligare med dyliga krockar mellan personer av olika natitionalitet än mellan svenskar, därmed inte sagt att det INTE förekommer i Sverige. Har själv en sprucken förlovning med en svensk man pga religösa meningssiljaktigheter, så nog vet jag att det förekommer alltid...

Däremot tycker jag att det är oerhört uppfriskande att läsa hur man kan lösa olika kulturskillnader. Det är den goda viljan som styr.

New york brud. Jag har en vännina som gift sig i baltimore och som konverterat till judendomen.Hon har hållit långa föreläsningar om alla olika högtider etc Mycket att lära! och intresant! :)

MalinaMolin

Då verkar vi förstå varandra då! :)

Norpan77! Jag är också libanes och ska gifta mig med en svensk kille! Vart från libanon är du? Vart ska du gifta dig? Många frågor!!

Jag ar ocksa tillsammans med en Amerikanare. For oss ar det inte sa farligt just inom den narmaste familjen med kulturkrockar. Hans familj var valdigt OK med att vi flyttade ihop innan vi var ens forlovade, och vi ar alla valdigt bra pa att lata de andra gora sin grej vad det nu an innebar. Hans kompisar darimot tycker vi ar jatteknasiga som har flyttat ihop innan vi gift oss, och skall ha brollop i Sverige mm. Jag tror dessutom att det kan bli lite mer krockar nar vi skaffar barn, for dar ar vi nog valdigt olika. Vi ar dock beredda, sa forhoppningsvis blir det inte for krangligt.

Det viktigaste ar anda att respektera och acceptera var den andra kommer ifran och inte vilja andra den andra!! Det har jag manga kompisar har som har haft svart att forsta. De tycker liksom att efter att ha varit i Sverige nagra ganger sa mste ju deras pojkvanner fatta hur det ar hemma, och bara rulla pa nar vi gar runt i t-shirts utan byxor och en kompis kommer over hemma, eller inte tycker det ar sa viktigt att ha fordragna fonster i sovrummet etc. Ar det nagon som har nagon rolig kultur krock att beratta om?

Jag kan ju borja med att beratta hur min kara pojkvan tog all rostbiffen mamma hade kopt som palagg speciellt for amerikabesoket forsta gangen han kom over. I Sverige tar man ju bara en skiva av allt och lagger den pa en skiva brod. Har skall det ju vara jattemycket av det mesta, sa han tog alla tva hekto rostbiff och la det pa sin macka. Mamma visste inte vad hon skulle gora efter det. Hon trodde ju att hon hade kopt tillrackligt for en hel vecka, till flera personer!! Jag har aven snokat runt naken i hans foraldrars kok en gang for jag tankte ju inte sa klart mitt i natten, (ville ha lite vatten). Som tur var kom bara han syster ut, och hon ar ratt sa cool. Tank om hans mamma skulle kommit, jag skulle aldrig kunnat ata middag dar igen!!

kanske inte sa roliga, men typiska.

New York brud - läser din man svenska då och lär sig om våran kultur?
Var du tvungen att konvertera (verkar inte så), trodde man var det?

Inga påhopp, bara jäkligt nyfiken på hur det kan fungera i sådana här "mixförhållanden"

Tokan, gor inget att du fragar... Jo, minm an lar sig de flesta svenska sederna, spec. tradionellt kring jul med bakning, mat, julgran och klappar...han firar aven midsommar och tjae, vad jag an skulle vilja att vi firade. Svenska forsoker han lara sig for egen hand da han inte har tid att ta en kurs, men det gar ganska bra anda. Ingen av oss konverterar, men du har ratt i att en rabbi inte viger oss eftersom jag inte ar judinna, men men...Ingen av oss ar aktiv i sin tro vilket formodligen underlattar for oss i detta fall.

Visst blir det lite krockar på vissa områden (jag har delvis Asiatisk bakgrund, min man är helsvensk) men inte är det några större problem. Vi hade ju talat igenom vad vi tyckte om olika saker och hittills har vi inte hittat några direkta problem. Vad det gällde själva bröllopet så ordnade vi två stycken, ett här och ett där nere och lät sederna i stort sett följa respektive land (typ att här är Sverige är bröllop ganska små - vi hade ca 80 gäster - där nere kommer hela släkten och ibland halva byn och vi fick 600 gäster ungefär :) ) Min man har inte haft några större problem att acceptera vissa saker som annorlunda där nere. Nu kom vi båda från kristen bakgrund (jag är katolik ) så det var väl lättare än om t.ex. någon av oss varit muslim. Då kan det ju vara extra viktigt att man är överens om vilka regler och seder man tänker följa.