Tillsammans med 13 år äldre man

Hanna!

1) Du ska inte skaffa barn nu pga hans ålder.
Du ska också vara redo.

2) Ålderskillnaden blir mindre ju äldre ni blir.

När jag "krisade" och ifrågasatte mig och mitt val av man så var det snarare en fas av bekräftande i slutändan.
Jag visste egentligen svaren på mina frågor till mig själv men jag var tvungen att ställa dem och svara inför mig själv för att kunna landa i förhållandet.

Så jag tror att Du kommer vara starkare än nånsin i Din kärlek efter det här.

Lycka till!
/Karin

Hej på dig

Ville bara berätta att det är 12 år mellan mig och min sambo.
Jag är 21 och han är 33 och det funkar jätte bra mellan oss.
För fem månader sedan fick vi en dotter tillsammans och nu i augusti ska vi gifta oss.
Jag har oxå tänkt på våran ålders skillnad MÅNGA gånger, men jag älskar min sambo över allt annat och tänker inte låta en sådan liten sak som ålder komma mellan oss.
Han har oxå börjat få lite gråa hårtstrån här och var, men det tycker jag bara är charmigt.

Jag tänker inte så ofta på att det faktiskt är 12 år mellan oss, enda gången jag faktiskt tänker på det är om någon frågar eller om jag ska säga våra person-nummer.
Jag vet inte vad jag ska ge dig för råd förutam att man inte ska haka upp sig på 2 siffror.
Det enda som räknas är dina känslor för honom.

Många kramar till dig och hoppas att ni kommer att vara lika lyckliga som vi i många år fram över!!

En positiv sak! Många män/kvinnor som har yngre kvinnor/män upplevs som mycket yngre än vad de egentligen är, just för att de blir uppiggade av sin partner. Så han blir nog inte onödigtvis försoffad!

Vad gäller barn bör ju ju tänka på att det kanske inte spelar så stor roll om han är 60 eller 65 när barnen är 20. Däremot kan det spela en himla stor roll för dig om ni skaffar barn nu eller om fem år. Barn ska aldrig stressas fram.

Och du, om han bara fått "de första" grå hårstråna när han är 38, då verkar det vara bra material!

Jag har indirekt erfarenhet av dessa frågor då en nära vän till mig (i din ålder) är gift med en man över 50. Det går alldeles utmärkt för dem, och deras lille son trivs ypperligt i sin familj!

Män kan bli fäder i hela livet så oroa dig inte över hans ålder när det gäller barn. Det är du som bestämmer när du vill bli mamma (OM du kan bli mamma).

Ålderskillnad behöver inte betyda ett dugg. Jag känner jättebarnsliga 40-åringar som beter sig som 20-åringar och jag känner väldigt mogna 20-åringar som är mer ansvarsfulla än en 40-åring. Ålder är bara ett nummer på ett papper och inget man ska hänga upp sig på. Reagerar omgivningen på er åldersskillnad så ignorera dem, det är deras problem inte ert!

Jag är 9 år äldre än min kille och vi har inga som helst problem med fördomar. De ser Ben för vem han är och hur han är som person inte vad som står i hans födelseattest. Vi är jämngamla i mitt tycke!

Lycka till!

Petra

Kom förrsten på detta med gråa hårstrån. Ben är som sagt 30 och har haft gråa hårstrån ett par år redan. Innebär det då att jag måste byta till en yngre?

Jag tycker det är bra kvalité på din karl som inte har fått mer än ett par gråa hårstrån när han är nästan 40. Behåll honom!

Sen ska jag väl tillägga att ingen dömer mig heller för att jag är äldre än Ben. Det är samma sak där, ingen dömer mig för vad som står i min födelseattest utan för hur jag är som person.

Petra

Jag är 30 och gift med en man som är 26 år äldre. Det enda jag kan säga är att åldersskillnaden är en av alla andra faktorer som man måste tänka igenom innan man gifter sig. För vår del har vi inte gjort så stor sak av åldersskillnaden, inte mer än vi har gjort av andra detaljer i våra personligheter som vi formas av.

Det är givetvis viktigt att vara på det klara med vad en åldersskillnad innebär. Inte åldern i sig, utan det faktum att man kanske befinner sig på totalt olika ställen i livet och har olika planer och mål. Det gäller förstås inställningen till att få barn, men även sånt som studier, att köpa hus eller lägenhet, att eventuellt flytta om någon får ett bättre jobb, speciella familjesituationer som kan finnas ifall någon varit gift och har barn sedan tidigare...
Det finns många saker som man måste ha pratat ordentligt om och självklart får man inte blunda för vad åldersskillnaden kan innebära.

När det gäller de där planerna för många år framåt i tiden så tror jag att man ska bry sig mindre om dem. Det funkar liksom inte att tänka att "om si och så många år är han XX år gammal". Javisst, men vad ska vi göra åt det? DÄR är åldern verkligen bara en siffra. Vem minns inte hur man tänkte när man var 17 och funderade på hur det skulle kännas att bli 25 och vara jättevuxen? Och när man väl blev 25 så kände man sig inte särskilt jättevuxen. Nu är jag snart 31 och har insett att jag kommer att känna mig ungefär såhär i resten av livet. Vid både 40 och 50 så kommer jag att vara jag, mitt i livet, leva här och nu, precis som man alltid gör. Och på samma sätt kommer du att se på din man. För det gör jag. När jag träffade honom hade han just fyllt 50. Under de sex år jag känt honom har han fått grått skägg och hårfästet har krupit upp en bit. Men han är precis samma man som jag blev kär i, och kommer att älska även när han blir 60 och 70. Jag kommer att se honom precis som den människa han är, den jag gifte mig med. Bekymra dig inte över gubbighet. Är inte din kille gubbig nu så blir han säkert inte det senare heller. Gubbighet brukar visa sig tidigt i livet!

Det är klart att jag tänker på att vi sannolikt kommer att få färre år tillsammans än om han varit jämnårig med mig. Men om jag gjorde slut på vårt förhållande med det argumentet, så skulle jag ju inte få en enda dag till med honom! Och vari ligger den logiken?
Samma sak när det gäller barn. Kommer de så kommer de, och då är de en stor gåva. Vilket barn har någonsin sagt "Mamma, eftersom pappa är så gammal så tycker jag det vore bättre om jag aldrig blev till." (Jag kan förstås ha fel här, men jag tror inte att någon önskat bort sig själv med hänvisning till en förälders ålder.)

Det positiva är att vi kan ge varandra så otroligt mycket. Han har hunnit mer saker, lärt sig mer, har en mer nyanserad syn på det mesta jämfört med mig. Det intressanta är att när han ska beskriva vad jag ger honom så låter det ungefär likadant...

Jag tycker det låter underbart att han är din bästa vän och att ni har roligt ihop. Det är precis den rätta förutsättningen enligt mig. Så har vi det också. Samma humor, samma lust att lära, samma livsinställning. Det är det viktigaste.

Önskar dig lycka till, skriv gärna mer om dina tankar och funderingar!

Jag gifte mig förra sommaren med en tio år äldre man. Då var jag 21 och han fyllde 31 månaden efter. Visst funderar jag på det ibland, men vi har kommit ungefär lika långt i livet för han behövde 10 år mer än mig att vara "tonåring". :) Vi kommer båda att ta magisterexamen nu i vår och har samma önskningar för vårt liv tillsammans. Jag tänker aldrig på att han är äldre egentligen annat än ibland när vi umgås med hans vänner och de pratar som sin tonårstid på 80-talet.

Att ha en äldre förälder går alldeles utmärkt. Min far fyller 60 idag och min yngste lillebror är 12. Jag är äldsta barnet. Det håller honom ung, eller man kanske skall säga att det ger honom en ursäkt att få leka lite ibland..! Hade jag fått bestämma så kanske jag hade valt att det skulle vara något mindre ålderskillnad, men då hade vi heller aldrig träffats och jag älskar honom ju för den han är och inte för hans ålder. Jag kan också tänka att jag kanske blir ensam kvar ibland, men skulle jag vilja byta bort mitt liv med honom bara för den risken? Aldrig!!

I min släkt finns många par med stor ålderskillnad och de har gått bra i samtliga fall. Inga gubbar eller gummor så långt ögat kan nå. Lycka till!

Pernilla

A propos att få barn när man är äldre..
Min pappa gifte sig på nytt när jag var 3 år. Han fick en dotter när han var 55 (nu är han 67) och jag tror att han är en bättre far för henne än han var för oss. Nu är han mera vuxen, och sätter av mera tid till henne. Som Cyber Pet sa.. män kan få barn senare, så jag tycker också att du skall vänta tills DU känner dig redo. Jag har också varit ihop med en som var 9 år äldre. Jag tänkte aldri på åldern, utan det var andra orsaker till att det tog slut.

Gråa hår vid 40 är ett problem jag aldrig funderat på. Eftersom han förmodligen inte har ett hårstrå kvar på huvudet då...

(hoppas ni ursäktar ett mindre seriöst inlägg i debatten)

Min syster är gift men en 13 år äldre man. När de träffades tänkte man på åldern men nu har man inte en tanke på det. De träffased när hon var 23, gifte sig i somras.

Tack för alla inlägg! Det var roligt att så många ville svara och dela med sig av sina tankar och erfarenheter.

Jag tror det är som Karin säger att detta är en fas man måste igenom innan man kan landa i förhållandet och vara stark i sin tro på att det är det rätta, som man ju vet innerst inne ändå. Och att det funkar så bra med er som har stor åldersskillnad är roligt att höra.

Vi har inte märkt av vår åldersskillnad så många gånger. Det är nåt vi annars inte tänker på och våra familjer har heller aldrig reagerat på den. Det är som sagt först nu när jag känner att man måste ta ställning i så många stora frågor som också denna dykt upp. Men det tar väl ett tag att reda ut alla funderingar(känslor).

Kram / Hanna

Hanna! Åldersskillnad har ingenting med kärlek att göra, som du säkert själv har upptäckt. Man frågar ju inte hur gammal den andra är och sen bedömer om man ska bli kär eller inte.
Min blivande är 5 år yngre än vad jag är och visst kommer folk med kommentarer ibland, men vi bryr oss inte. Det viktigaste är att vi älskar varandra. Många tycker också att det kommer aldrig att fungera med som åldersskillnad, men det är olyckskråkor. Hur många äktenskap går åt skogen trots att de har "rätt ålder" för varandra?
Är du inte mogen att skaffa barn ännu, tycker jag inte du ska göra det heller för att din kille är 38 år. Det är jag också och jag tänker skaffa åtminstone en till trotts att jag är tjej :)
När min första pojke föddes var jag 33 och hans pappa fyllde 38 det året, men han kan ju skaffa barn i många-många år till.
Jag har dessutom åtminstone en nära vän som är 25 år yngre än sin man och det går hur bra som helst.
Lyssna bara på dina inre känslor och låt inte någon viktigpetter förstöra det fina ni har tillsammans.
Lycka till