Relationsdans

Det är svårt. Många har misslyckats.

Men det är inte hopplöst. Det verkar vara osäkerhet som spökar. Dels på er själva och dels på varann. Tryggheten kan ni bygga upp. Tillit förtjänar man ju efterhand. Tänk bara på att vara snälla mot varann, tänk på att inte misstänka det värsta jämt. Försök bekräfta varandra och försök också bekräfta er själva.

Så länge ni hotar med att göra slut, så kan ni inte bli trygga med varann. Någonsin. Ni måste komma över ens om att sluta med det. Hitta nåt annat sätt att markera hur starkt ni känner. Ju fler gånger ni löser en konflikt utan att hota, desto närmre kommer tryggheten.

Gör inte slut i vredesmod! Såna stora beslut bör man fatta när man är lugn.

Ställ dig frågan VARFÖR du vill vara tillsammans med honom och leva i en sådan relation...Kan det vara så att ni båda är osäkra på hur ni skulle klara er i den stora världen där utanför själva? Rädsla för ensamhet är aldrig rätt anledning att vara ihop. Det finns miljoner andra killar därute & tjejer som kan vara mer rätt.
VARFÖR dras du så starkt till honom? Försök och bena ut frågorna kring ert förhållande så kommer du snart på om det är värt att satsa på eller bättre att gå skilda vägar.
Låter mer som att ni just nu bara tar slut på varandra, känslomässigt genom att leva i ett sådant här bergådalbana-rus.

Varför inte ta en paus, en längre sådan. Är det menat att det ska vara ni två så blir det så!

Lycka till
Galenpanna

Jag vet hur du har det, eftersom jag levt så de senaste 10 åren av mitt liv i 2 olika relationer. Förhållandena brukar redan börja lite osäkert med en enorm attraktion, men med osäkerhet och missförstånd. Man gör slut, men kan ändå inte vara utan varandra. Det kanske är så att man är för lika. Mannen jag är med nu är lika stolt av sig som jag, lika osäker, lika dominant, passionerad, svartsjuk och temperamentsfull som jag. Det är inte nån bra kombination egentligen, men vi kan inte vara utan varandra. de säger att hat och kärlek är samma sak. Jag känner så ganska ofta. Ena dagen vill jag aldrig mer se honom, medan jag strax inser att jag är sjukligt besatt och galen i honom. Vet inte vad man kan göra. Där finns säkert nån väg att gå, men jag har inte lyckats. Det brukar oftast bara bli värre o värre med tiden, eftersom man inte orkar kämpa lika mycket längre och då man hotat och skadat sönder förhållandet.