Är det bara jag..

EL - Jag tror du missuppfattade allting. Läs igenom mitt huvudinlägg igen.

Nej då, jag är på det klara med att du tycker att folk är för positiva till negativt beskrivna förhållanden, och jag försökte berätta att jag tycker tvärtom, att folk är för negativa.

Jag har inte varit här inne så länge och har inte läst alla trådar, men jag förstår inte hur man kan var osäker och stå och vela när man ska gifta sig. Är det rätt man så ska väl allting vara helt kristallklart, eller låter jag som en löjlig romantiker nu? Jag skulle iallafall inte kunna gifta mig om jag tvekade aldrig så lite...
Sen måste man ju få kunna ha sina meningsskiljaktigheter ändå, allting kan ju inte vara problemfritt och rosenrött varje dag. Bara man vet att man lever med rätt person och gör man det så bör man inte tvivla. Tycker jag, rätta mig om jag har fel.

Visst tror också jag att många lever i förhållanden som bara är skuggbilder av vad ett förhållande borde vara - det tror jag inte bara på grund av alla BT-inlägg jag läst utan lika mycket på grund av många förhållanden jag ser i min omvärld.

Den mest intressanta frågan tycker jag är VARFÖR är det så? Själv tror jag att det hänger ihop med att normen om tvåsamheten och föreställningen om att kärleken är det enda som kan göra människor riktigt lyckliga är så otroligt stark i vårt samhälle. Från barnsben via sagorna där prinsen och prinsessan levde lyckliga i alla sina dagar, till veckorevyn i ungdomen och sedan dagstidningarnas "larm" om hur skilsmässorna ökar så matas vi ständigt med budskapet att vi inte kan ha ett fullvärdigt liv om vi inte lever i ett parförhållande. Det tror jag gör att många människor accepterar ganska taskiga förhållanden, eftersom det viktiga blir att ha ett förhållande, att ha någon.

Själv hoppas jag att fler börjar leva sina egna liv, göra saker de gillar och trivas med sina vänner för att vara självstarka och lyckliga singlar. Då kan ett förhållande med rätt person kanske tillföra något - istället för att som i nuläget där förhållandet med någon som inte är alltför dum räddar en från singellivets misslyckande.

Jag baserar mina inlägg inte bara på sånt som man läst här på BT utan på förhållanden i min omvärld.

När det gäller vissa inlägg här på BT så förstår jag att man vill be om råd för olika saker som händer i ens liv.
Ofta är råden just att försöka prata med partnern.

Om man inte litar på sin partner, om man inte kan prata med varandra varför inte vänta och se om man kan lösa sin problem och gifta sig efter det?
Att gifta sig löser ju inga problem (annat än vissa juridiska förstås).

En del inlägg härinne skrivs nog för att snacka av sig, eller för att samla mod och strukturera sina tankar innan man pratar med sin partner.

Eller så skriver man här just för att det inte funkar att prata just nu.

Jag tror verkligen att det finns alla sorters förhållanden här, de som är destruktiva, de som har lite grus i maskineriet just för tillfället, de som fortfarande är uppe i sjunde himlen, de som hittat in i tvåsamhetsvardagen, de som grälar för lite och de som grälar för mycket.

Jag håller med Electric Lady om att det är alldeles för lätt att dömma ut hela relation baserat på ett anonymt stycke text.

Jag tycker att BT är bra för precis det du skriver DEA. Att skriva av sig att samla mod etc.
Det är inte det jag menar.
Det jag menar är att de verkar som om det finns kommunikationsproblem här och där och att man kanske bör lösa det innan man gifter sig.

Jo, i de fall det finns kommunikationsproblem tycker jag också att de behöver lösas.

EL - Jag menade givetvis att vissa verkar ha kommunikationsproblem och eventuellt måste lösa dom innan giftemålet. Jag snackar inte om smågrejer, jag menar saker som verkligen får en att hoppa till av förvåning och oförståelse, hur vissa ens kan ha sådana problem när dom funderar på att gifta sig. Och många av dom som skriver om sådant gör det ofta flera gånger, och om olika saker. Då tycker jag faktiskt att man har rätt att "döma ut" dom. Om deras förhållande är starkt nog för att hålla livet ut så bör dom även klara lite kritik på BT, tycker jag.. (och egentligen ska dom inte behöva vända sig till BT när det gäller kriser -dom får ju vända sig till varann eller åtminstone till sina vänner, och inte lämna ut sitt förhållande på en internetsajt där vem som helst kan ta del av det). Eller hur?

Jag har annat för mig än att irritera mig på andras privatliv. Det är upp till dem om de så vill sätta in en annons om sina problem på förstasidan i tidningen.

Jag måste bara säga att mitt inlägg om funderingar runt vad folk accepterar (men lider av) i sina förhållanden är mest grundat på vad jag sett runtomkring i bekantskapskretsen men också, givetvis, saker som man läst här.
Somligas inställning får mig verkligen att undra varför de stannar och vad de egentligen vill....

Electric Lady- Bara för att någon dömde ut ditt förhållande när du inte hade bett om någon bedömning betyder ju inte att alla dömer ut förhållanden på såna grunder.

Hm, det betyder ju iaf att en handfull personer gör det, och jag vet att en annan tjej råkade ut för detsamma när hon var ledsen och skrev om ett gräl med sin kille för någon vecka sedan.

EL - Det kan ju också vara så att många (däribland jag) dömmer så lätt eftersom vi tänker att det tar en hel del innan man "går ut" med något sånt där offentligt, att det liksom blir/ses som en sista utväg. Och har det gått så långt att man ens skriver om sina kriser här så känns förhållandet rätt svagt/ostabilt redan innan man börjar läsa om personens problem. Men visst finns det säkert flera som skriver om en kris här det första dom gör (som alltså inte har stått ut med en massa annat innan dom tar sig mod till att skriva), men som jag nämnt tidigare så skulle jag aldrig göra det, och om jag gjorde det så skulle jag verkligen vara desperat. Så det finns ju ändå lite sanning bakom våra "fördomar".

Sen finns det ju vi som inte har några problem i våra förhållanden, och ingen kris, utan bara nämner det man är nöjd med, och blir anklagad för de mest fantasifulla saker.

EL - Det är ju däremot skumt. Men folk kommer väl iofs aldrig sluta vara avundsjuka på det dom inte har..