Hans ex-fru som granne!

..och helst ska väl alla ex bosätta sig i en annan stad...

Man har inte ensamrätt på grannskapet så sådana saker som att exet bor i närheten får man nog acceptera...

Det handlar väl inte om att acceptera eller inte. Utan hur man känner för det...

Just precis Rita, att acceptera saken är en sak men att gilla det är ngt helt annat.

d...,

det är få förunnat att ha bra relationer till partnerns ex... för många låter sin egen ilska gå ut över barnen och exet bara för att jävlas. Så bra att ni inte verkar ha det så!
Det är kanske bara att stå i garderoben och skrika en stund över irritationen och sen gå vidare... det var kanske mer så du menade med ditt meddelande, att då skriva om att det gör dig irriterad och sen strunta i det...

Det ordnar sig nog...

Hej.
När man väljer att involvera sig med någon som redan har barn så får man räkna med att barnet kommer först. Det är inget konstigt faktiskt. Jag tycker att det låter som att dottern kommer att få det bra! Att kunna gå som hon vill mellan sina föräldrar är ju jättebra! Det är ju inte så att du kommer att ha mamman vid köksbordet varje dag väl? Som du själv sa är de skilda. Du är hans kärlek nu. Försök tänka på hans dotter,så kul för henne detta blir.

Ejnie, tack Det var mest det jag ville med mitt meddelande, att skriva av mig litet, få litet feedback och sen strunta i det hela. Jag har iaf haft en väldig tur eftersom jag har en väldigt bra relation till hans dotter och hennes mamma har heller inte orsakat oss några problem. Hon har varit trevlig mot mig de gånger vi träffats och hon vet att hennes dotter tkr mkt om mig.

Ett förslag på ganska radikal "lösning" på problemet, med reservation för att jag vet väldigt lite om dig och om er förstås!

Har du funderat på att försöka lära känna ex:et lite bättre? Jag menar inte att man skall flytta ihop allihop och fira jul tillsammans som i "Tomten är far till alla barnen", men om ni hade en lite lite närmare relation än vad ni har nu så kanske du kunde känna dig säkrare? Då skulle du ju veta varför hon valde att bo så nära (mitt tips är att det är för dotterns skull och det är faktiskt ingen dålig idé).

Jag vet inte riktigt varför man skulle bli mer intresserad av ett gammalt ex bara för att man blivit singel igen? Överhuvud taget är det väl ganska få människor som förvandlas till partnertjuvar när de blir singlar? Om du kände henne lite lite bättre kanske du skulle känna dig tryggare i tanken på att det inte är därför hon valt att bo där. Och om hon nu ÄR ett pojkvänsslukande monster, då är det lika bra att lära känna henne lite bättre så att du vet var du har henne. "Know thy enemy" som dom säger i Amerika.

Lycka till!

Om jag var trettonåringen skulle jag vara väldigt glad över att få ha både mamma och pappa så nära, trots att de är skilda.
Acceptera exet och stå ut!

Jag förstår inte problemet såvida hon inte är en jobbig person förstås. Om inte så måste väl denna lösning underlätta för alla.

deianeira:

1 minuts gångavstånd? Perfekt!!! Då kan barnet gå själv och man behöver inte träffa exet!!

Ur barnets perspektiv: Min pappa har alltid bott 30-60 mil från mig. Det är jag tacksam för.

Det är bra att ha två egna världar hos sin mor och far. Så var det för mig iaf.