• Äldre 1 Oct 21:58
    3094 visningar
    5 svar
    5
    3094

    Ledsen och ororlig.

    Visste inte vad jag skulle göra? Så beslöt mig för att skriva här och se om det finns någon snäll själ som kan bara ge mig nåt snällt ord på vägen.

    Jag bor med min sambo sen några månader tillbaka. Vi har haft det jätte bra. Och jag kan nästan till 100% säga att jag tycker vårt förhållande bara bli bättre och bättre.I somras började han helt plötsligt fråga  mig om min ring storlek och om kyrkor. Jag svävade såklart på moln efter det.

    Men de senaste dagarna har han varit hel off. Jag frågar om allt är ok. Och hur han mår. Jag får bara korta ?ja? tillbak.  Ikväll så betedde han sig jätte konstigt. Och jag tog hans ansikte i mina händer och kollade han rätt in i ögonen och frågade om han är ok. ?Ja? svarade han, men undvek ögonkontakt. Jag sa till han att jag vill att han ska dela sina tankar med mig. Om det är nåt jag gjort. Så vill jag rätta ev fel jag gjort. Jag finns här för han. Och jag sa att han betyder så ofantligt mycket för mig. Jag grät nästan när jag sa allt detta till han, för min magkänsla skrämmer mig enormt. Jag älskar honom så mycket. Men vet inte hur jag ska göra? Som sagt: min magkänsla skrämmer mig. Jag kan inte tjata i tid & otid på han. Men att få ett svar från han om det nu är nåt han fundera på är det jag mest vill ha.

    Jag vet inte ens om det finns nåt att svara på av mitt brev. Men behövde skriva av mig då jag ej ha några nära vänner att vända mig till.

  • Svar på tråden Ledsen och ororlig.
  • Äldre 1 Oct 23:13
    #1

    Jag vill inte säga att du inte ska lita på din magkänsla eller inte har rätt att känna dig förvirrad eller orolig, men denna lilla text kan kanske ge dig lite perspektiv. Vi kvinnor grubblar ibland kanske lite väl mycket. Som sagt, en liten tankeställare bara.

    Hoppas att allt löser sig till det bästa. Solig

  • Äldre 1 Oct 23:16
    #2
    Labolina skrev 2015-10-01 23:13:26 följande:

    Jag vill inte säga att du inte ska lita på din magkänsla eller inte har rätt att känna dig förvirrad eller orolig, men denna lilla text kan kanske ge dig lite perspektiv. Vi kvinnor grubblar ibland kanske lite väl mycket. Som sagt, en liten tankeställare bara.

    Hoppas att allt löser sig till det bästa. Solig




    Nu kom bilden med också. :)


  • crs
    Äldre 2 Oct 09:37
    #3

    Att vara off några dagar kan man väl vara ibland utan att det betyder något. Kan ju vara någon smågrej som stör honom som han bara tycker är onödig att prata om, eller typ att han sovit dåligt eller något. Ibland hr man väl lite deppig perioder utan anledning med, allt kan vara bra men man känner sig ändå lite nere eller så. Så är det iaf för mig. Försök chilla lite, och se om det går över. Att tjata är bara dåligt, det lär tära på er båda. Det skulle ju kunna vara med att han bara behöver lite mer ensamtid eller så, mtp att ni rätt nyligen flyttat ihop. Det kan ändå vara rätt energikrävande att bo med någon när man är van att vara själv med. Det betyder verkligen inte att man ångrar sig eller så, man är kanske bara i en övergångsfas mellan molnen och avslappnad vardag. :)

    Det är säkert inget du behöver oroa dig över. :)

  • Äldre 2 Oct 14:27
    #4

    Tack för era svar :)
    Jag oroar mig säkert för mycket. Och ska det lite lugnare med mina utfrågningar. 
    Jag funderade oxå på detta med att ge han egentid. Så nästa lördag försvinner jag några timmar :)

  • Äldre 3 Oct 01:29
    #5

    Min man sa en sak ett tag in i vårt förhållande.
    "Om mannen älskar kvinnan mest är det störst chans att förhållandet överlever".

    Han såg sig då vara den som älskade mest och var trygg i det (kan handla om ålder då han är medelålders ;)).

    Jag tror att min man har en poäng i sin kommentar. Kvinnor har en förmåga att vara klängiga. Speciellt då de är osäkra! 

    Alla förhållanden har upp- och nedgångar!
    Våga ryta ifrån om han gör eller säger något som sårar dig!
    Men låt han vara om han säger att allt är ok! Är det något fel lär du få veta det förr eller senare... :/
    MEN! Är du en person som pratar lätt om vad du tycker och känner och han är tyst, DÅ får du säga en enkel mening till honom. "Jag orkar inte total tystnad. I vårt förhållande måste man kunna våga säga vad man känner".

    Sedan måste man få säga vad man tycker utan att bli ifrågasatt!!!

    Men sluta fråga honom hur han mår! Och ta absolut inte hans huvud mellan dina händer! Kanske man gör så till barn, eller inte... Men kanske till hundar (eller inte ens det). 
    Är man en partner så är det på samma villkor. Var inte en mamma!

Svar på tråden Ledsen och ororlig.