Ett sexlöst förhållande

Ofta så är det ju underliggande saker som stress som minskar lusten. Vissa blodtrycksmediciner och diabetes kan ju också minska blodflödet till de små blodkärlen i underlivet och därmed minska lust och förmåga. Men oftast är det nog så att vi har något som "stör" om än man inte vet vad.

Dbästa tips vi har fått någon gång är att bestämma dag och tid och verkligen boka in en kväll för samtal med varandra. Nej jag har inte stavat fel, det ska vara SAMTAL och inget annat ????. se till att ev. barn är på annat håll, stäng av telefonerna, lås ytterdörrar, kör in bilen i garaget så det inte syns ni är hemma. Kanske rent utav en lapp på dörren där det står "stör ej" eller något liknande. Detta måste ni bestämma er för och ta på allvar. När tillfället så kommer ska ni sitta mitt emot varandra vid köksbordet kanske med en tekopp men inga andra störningsmoment. Dra för persiennerna för att minska på intrycken utifrån. TV dator allt surr avstängt och ingen musik. Denna stund är till enbart för att ni ska lyssna på varandra. Ni ska turas om att berätta hur ni känner. Den som pratar ska ha den Andres 100% -iga uppmärksamhet och får INTE säga något förrän den som pratar säger "varsågod din tur". Jag ska dela med mig av ungefär hur det blev för oss

Jag skulle börja och visste inte vad jag skulle säga. Vi satt tyst någon minut och min kille började titta ner på golvet, småsucka osv.

jag: när du tittar ner så där så känns det som om du inte vill göra detta. Att det är obekvämt. (Tystnad och han tittar upp på mig) sedan fortsätter jag typ med att jag inte vet vad jag ska säga men att nu ska vi göra det här och nu ska jag försöka få fram hur jag känner. Sedan blev jag argare och argare och han vred på sig och jag blev ännu argare för det och efter 30 minuter sa jag "varsågod din tur" (det här låter sjukt men det är SJUKT effektivt för att få igång känslorna).

Sedan började han med "nu var det väl ändå inte meningen att vi skulle bli MER ovänner!? " Jag har svårt vara tyst och nu är det jag som vrider på mig och han påminner mig om att det minsann är hans tur nu. Ca 10 minuter pratar/tänker han innan han ger mig min tur.

Ungefär så här blev det

Jag 30 min fundersam, frågande, tyst, arg, anklagande

Han 10 min förbannad

Jag 20 min heligt förbannad

Han 5 min rosenrasande

Jag 15 min uppgiven, småirriterad, sur

Han 2 min förklarar han tycker ändå jag är ganska söt, ler

Jag 10 min ej övertygad, gnäller lite men säger samtidigt att jag ju VILL vi ska fortsätta tillsammans.

Han 2 min eftertänksam, skrattar åt hur vi betett oss, god ögonkontakt

Jag 2 minuter detsamma

Han 1 min säger att han känner sig klar

Jag säger detsamma

Vi kramas efteråt och sedan älskar vi så passionerat som vi inte gjort sen vi var nykära!!!

jag tror det beror på att med detta ger vi varandra BEKRÄFTELSE och visar RESPEKT och ger varandra tid till att verkligen lyssna till varandra utan möjlighet att gå ut ur rummet, svara i telefonen eller börja plocka i diskmaskinen. Denna stund är för oss och vi vill satsa på oss.

NUMERA kallar vi detta för "tio minuter" . Så fort något irriterar eller stör och någon av oss känner att man inte når fram säger vi "Nej nu vill jag att vi tar tio minuter!" det kanske inte är möjligt direkt men vi vet vad som gäller. Och det tar betydligt kortare tid för varje gång innan vi känner oss klara (och inte kan hålla händerna från varandra fast det egentligen inte är det som är syftet ??)

Detta måste ni bara prova!

Lycka till/Trendvändaren