Är han fel person för mig

jag och min karl är totala motsatser också. att renovera huset kommer bli ett helvete haha! 

efter snart 9 år så har vi anpassat oss lite till olikheterna. ja visst - vi tjafsar och diskuterar och blir sur på varann för att vi är så olika, men vi försöker kompromissa. vi tar ett exempel

renovering. 
i vardagsrummet vill jag gärna ha en stenvägg med tvn på¨, och så en kamin i ena hörnet (kaminen är vi i alla fall överens om) men min karl vill ha en ev. stenvägg på en annan vägg och han vill ha projektor.. såklart blev vi ju sur på varann.. men då började jag tänka om - ÄÄÄR det så farligt om det blir projektor och stenvägg på andra väggen? finns det några fördelar? så till slut hade jag vänt och sagt att "ja men visst" :) dessutom hoppas jag att jag kommer då få mer inflytande på köket.. :P 

gällande bröllopet var det inte jättejobbigt att komma överens, men han tyckte att ja men vi kan väl bara köra ute i trädgården? ehm. ne. serru det gör jag inte. om jag nu inte måste för att du ska bli min make. men det tog nästan 2 år av diskuterande och föreslagande innan vi kom fram till det vi har idag - ett bröllop med de närmaste(ca 40 pers, i byastuga.. med catering.. å dans å fest sen). han är nöjd och jag är nöjd. 

men ja tror hemligheten för par som är motsatser, är att kunna kompromissa, möt varandra halva vägen, och dessutom - försök inte vara så envis. tänk om i vissa lägen "är det så himla katastrofalt om h*n får som h*n vill den här gången, gällande denna detalj/grej?". gäller från båda parter såklart. 

men som plättis säger, det är ett bröllop, en dag av kärlek, försök att prata om den med glädje. en sak jag och göbben min gjorde, eller försökte hehe, var att jag skrev ner "mitt" bröllop, och han skrev ner "hans". sen kollade vi igenom varandras och liksom försökte slå ihop till något mellanting.